Lars Augustin Bång

Född:1806-09-29 – Gävle Heliga Trefaldighets församling, Gävleborgs län
Död:1853-10-18 – Gävle Heliga Trefaldighets församling, Gävleborgs län

Skeppsbyggmästare, Redare


Band 07 (1927), sida 43.

Meriter

Lars Augustin Bång, f. 29 sept. 1806 i Gävle, d. 18 okt. 1853 därstädes. Föräldrar: fiskaren Lars Bång och Anna Brita Åberg. Åtnjöt under en kort tid undervisning vid trivialskolan i Gävle; ägnade sig åt såväl fiskaryrket som skeppsbyggen; skeppsbyggmästare hos handelshuset Elfbrink och Luth 1838; bildade tillsammans med grosshandlaren J. A. Forssberg grosshandels- och redarefirman Forssberg & Bång 1841; arrenderade ensam Gävle norra varv från 1847.

Gift 17 dec. 1829 med Elisabet Kristina Wedin, f. 23 juli 1801, d. 18 maj 1856, dotter till fiskaren Johan Wedin i Gävle.

Biografi

Faderns önskan var, att B., om vars begåvning och fallenhet för studier han ej hyste ringaste tvivel, skulle bli präst, och han sattes därför i trivialskolan i Gävle. Men den lärda banan utövade ingen dragningskraft på honom, och då han visade »mera håg för yxan och hyveln än för Ben-zelii theologia och logican», fick han snart sluta skolan. I stället började han om somrarna följa föräldrarna på deras årliga fiskefärder till Ångermanlands skärgård, under det han använde vintrarna till att snickra. Sedan han blivit något äldre, arbetade han om vintrarna som timmerman på Gävle skeppsvarv, där. han redan från början visade prov på stor praktisk duglighet och fallenhet för skeppsbyggen. Efter faderns död 1830 fortsatte han i början ensam fiskefärderna, men en vändpunkt i hans liv inträffade på våren 1833, då han behövde en ny »fiskehax». Han byggde då själv en galeas, men då den befanns vara något för stor för sitt ändamål, seglade B. i stället med den i fraktfart under sommaren.

De ledande skeppsredarna i Gävle hade nu emellertid fått ögonen öppna för hans tekniska begåvning, och han fick i uppdrag att bygga ett handelsfartyg. »Han skulle nu framlägga provet på sin duglighet för sina principaler och en allmänhet, som tacksamt avvaktade utgången av detta ovanliga försök av en person, som, utan studier i konsten, nyligen stått vid yxan såsom simpel timmerman, och vi sågo den eljest synbart lugna, kalla, beräknande mannen för ett ögonblick blek, orolig, häftig i uttryck och åtbörder.» Resultatet, en skonert, blev över förväntan lyckat och följdes omedelbart av ytterligare ett fartyg. B:s rykte var nu stadgat, och han engagerades som skeppsbyggmästare av det nybildade handelshuset Elfbrink & Luth, Hans nya arbetsgivare satte honom i tillfälle att företaga en resa till Norrköping 1838 för att där studera nya fartygstyper och konstruktioner, och vid hemkomsten satte sig B. vid över 30 års ålder på skolbänken för att komplettera sina bristfälliga kunskaper i matematik och främmande språk. Med järnhård energi skaffade han sig nödiga teoretiska insikter i sitt yrke. Bl. a. ägnade han sig med största iver åt studiet äv F. H. af Chapmans bekanta arbeten.

Efter dessa förberedelser började B. en storartad, nästan feberaktigt rastlös verksamhet på stadens norra skeppsvarv, beläget på Alderholmen. Då han fick beställningar från flera håll, upptog han ofta ensam hela det tämligen trånga utrymmet på varvet, där stapelbäddarnas antal från och med 1841 var åtta, och hade ibland ända till sex fartyg samtidigt stående på stapel, vilket var ett dittills okänt kraftprov. På detta sätt lade B. grunden till en förmögenhet, som satte honom i stånd att 1841 börja bygga för egen räkning. Han bildade nämnda år med grosshandlaren J. A. Forssberg grosshandels- och redarefirman Forssberg & Bång. För detta bolags räkning byggde B. 13 fartyg om tillsammans 2,500 läster, men han fortfor samtidigt att taga emot beställningar för andra skeppsredare även utom Gävle och uppgives ha byggt ej mindre än inalles omkring 100 fartyg. Från och med 1847 arrenderade B, ensam av staden dess norra varv, som därefter kallades det Bångska varvet. B: s största svårighet var att få fartygen oskadade i vattnet, då de löpte av stapeln. Gavleån var nämligen ytterst smal just vid norra varvet, under det att förhållandet var vida bättre vid det södra, som låg längre ut mot åmynningen. Men B. löste problemet och byggde med varje nytt år allt större fartyg. Det första skepp, som han byggde för sin egen firmas räkning, mätte 182 läster, men senare följde fartyg, såsom Gevalia, om 338 läster, Oskar I, om 372, och slutligen Sverige, om ej mindre än 650 läster. Det sistnämnda var på sin tid den svenska handelsflottans ojämförligt största fartyg. Det gick av stapeln den 15 juni 1853 under stora högtidligheter och allmän tillslutning av folk ej blott från Gävletrakten utan från helt avlägsna landsdelar. Hur denna jätte kunde löpa ut i den trånga ån var för alla en gåta, och B. själv var den gången ej fri från farhågor, men allt avlopp väl. 1851 företog B. på sitt nybyggda fartyg Oskar I en studieresa till London under den då pågående världsutställningen. Efter hans hemkomst väntade man sig såsom resultat av resan epokgörande förändringar i skeppsbyggeriet såväl som på varvet, och B. själv synes ha välvt stora planer. Av dem blev dock tyvärr intet, ty 1853 bortrycktes han av kolera, innan han uppnått 50 år. Varvsverksamheten upptogs och fortsattes av hans son J. A. Bång (f. 1831, d. 1912) men nedlades 1869, då vid stadens brand även det Bångska varvet ödelades.

B:s betydelse för varvsverksamheten i Gävle och för stadens handelsflotta kan knappast överskattas. Handelsflottans lästetal, som, då han började sin verksamhet, uppgick till omkring 7,000, steg under hans tid till omkring 10,000, tidtals överglänsande-Stockholms handelsflotta och under ivrig tävlan med Göteborgs, som. först 1846 började gå om Gävles. Skeppens antal var under hela B: s tid omkring 100, snarast med något sjunkande tendens, emedan man började bygga, färre men större fartyg. Firman Forssberg & Bång ägde året före B:s död 11 fartyg om tillsammans 1,625 läster och överträffades i Gävle endast av ett annat rederi. — Personligen var B. anspråkslös och tillbakadragen. Han utövade en omfattande välgörenhet men, karakteristiskt nog, för det mesta i det tysta. Efter B: s död och till hans minne skänkte hans änka. och son en fond, vars avkastning skulle tillfalla fattiga varvs timmermän och deras familjer.

Författare

P. Elfstrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor: Muntliga meddelanden; nekrologer i Gefle och Norrlandsposten; Betänkande och upplysningar rörande Gefle stads donationer för välgörande ändamål, afgifna af dertill utsedde komiterade den 31 dec. 1887 (1888); J. Ekelund, Gefle stads hamn (1905); C. A. Eneroth, Varfven, skeppsbyggmästarne och timmermännen (Gefle dagblad 13 febr. 1904). — Se i övrigt, ang. B:s födelsedag: Norrlandsposten 20 okt. 1853 samt Gävle stads födelse- och dopbok för år 1804, som under 3 dec. upptager en Lars Augustin Bång, vilken dock, om dödsannonsens uppgift är riktig, måste ha. varit en äldre, tidigt avliden broder till B.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lars Augustin Bång, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16240, Svenskt biografiskt lexikon (art av P. Elfstrand.), hämtad 2019-01-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16240
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lars Augustin Bång, urn:sbl:16240, Svenskt biografiskt lexikon (art av P. Elfstrand.), hämtad 2019-01-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se