Meriter

Bäck, Abraham, f. 16 juli 1742 i Karlskrona, d. 7 apr. 1822 därstädes. Föräldrar: assessorn Adam Johan Bäck och Helena Maria Ulf. Erhöll undervisning i hemmet; genomgick kadettskolan i Karlskrona; underkonduktör vid fortifikationen i Stockholm 21 dec. 1760; avlade fortifikationsofficersexamen 1761; höll offentliga föreläsningar i matematik i fortifikationskontoret i Stockholm 1761; konduktör (underlöjtnant) 26 aug. 1761; deltog i pommerska kriget 1761—62; placerad vid dock- och fästningsbyggnaden i Karlskrona 1762—72 och ånyo, efter kommendering till generallöjtnanten greve G, Spens armékår i Värmland 1772, 1773—84; erhöll konfirmationsfullmakt som konduktör 21 sept. 1763 (med tur från 26 aug. 1761); löjtnant 13 juli 1774; kapten 12 aug. 1776; fortifikationsbefälhavare i Karlskrona med avenyer på sjö- och landsidan samt Karlshamns kastell 1784—1820; major 26 sept. 1787 (uppger i senare meritförteckningar fullmakts datum 20 sept. 1781 och synes alltså, obekant när, ha erhållit förbättrad tur); överstelöjtnant i armén 25 aug. 1794; generalkvartermästarlöjtnant 7 apr. 1795; chef för Karlskronabrigaden 1801; överste i armén 28 maj 1801; överste i fortifikationen 1 mars 1805 (erhöll tjänstebrev 23 dec. 1808); chef för ingenjörkårens fortifikationsbrigad 13 aug. 1811; erhöll generalmajors titel 4 aug. 1815; erhöll K. resolution på livstids tjänstledighet med bibehållande av lönen 1 juni 1820. RSO 1797; LKrVA 1811; HedLKrVA 1821.

Gift 2 juli 1795 med Margareta Charlotta Dalman, f. 10 mars. 1774, d. 16 febr. 1832, dotter till kammarherren Fredrik Dalman.

Biografi

Det var B: s anlag för matematik och teckning, som blevo-bestämmande för hans val av levnadsbana. Strax efter sin underkonduktörsutnämning förordnades han att i ordinarie informationsofficerns ställe ombesörja den matematiska undervisningen vid fortifikationens informationsverk, och sedermera användes han under pommerska kriget huvudsakligast »vid kartors och situationers avtagande». Sedan B. placerats i Karlskrona, tjänstgjorde han vid den där under direktören Daniel Thunbergs ledning påbörjade nya dockbyggnaden för amiralitetet. Till en början fick han här utarbeta ritningar och arbetsförslag, men efter återkomsten från en kortare kommendering till Värmland fick han även biträda Thunberg vid själva dockbyggnaden. Då han tillika blev fortifikationsofficer vid sjökastellerna Kungsholmen och Drottning skär, måste han dela sin tid mellan tjänsten vid dessa och arbetet på dockan, men tack vare sin utomordentliga flit och stora duglighet medhann han dock att till sina förmäns fulla belåtenhet sköta sina båda befattningar. När B. samtidigt med första dockans färdigbyggande blev fortifikationsbefälhavare, måste han emellertid helt ägna sig åt det arbete, denna viktiga befattning krävde, ty alla Karlskronas försvarsverk voro »i förfall» och måste snarast möjligt iståndsättas samt sedan omsorgsfullt underhållas. Tillgängliga medel voro så knappt tilltagna, att detta syntes hart när outförbart, men B. lyckades dock till allmän förundran lösa den svåra uppgiften på ett utmärkt sätt, och hans överordnades smickrande omdöme om hans omtänksamma sparsamhet i förening med förståndigt utnyttjande av alla sig erbjudande fördelaktiga arbetsmöjligheter uteblevo ej. Även befordringarna kommo nu tätt på varann. Vid fortifikationens omorganisation 1811 blev B. såsom äldste överste chef för ingenjörkårens fortifikationsbrigad och borde då hava lämnat sin befattning i Karlskrona och flyttat upp till Stockholm, men kärleken till födelsestaden och arbetet där vägde mer i hans ögon än utsikten till vidare befordran. Han anhöll därför att få kvarstanna, där han var; och det beviljades honom då att få från Karlskrona föra sitt brigadbefäl. Det var först när krafterna började på allvar tryta, som den då 78-årige B. på begäran erhöll permanent tjänstledighet. När han ej fullt två år senare lugnt och stilla avled, skrev en minnestecknare om honom, att han var »en bild av den gamla svenska redligheten. Med jämn och lugn karaktär förenade han godhet utan svaghet, en utmärkt oegennytta och ett angenämt umgängessätt både för vänner och underhavande; i lyckans dagar såg man honom aldrig stolt och uppblåst; med tålamod och undergivenhet emottog han motgången, varpå han lämnade det största prov, då han vid eldsvådan i Karlskrona, år 1790, såg sin förvärvda egendom bliva lågornas rov.» — I äldre genealogiska arbeten räknas B. till adliga släkten Bäck i Finland, men riktigheten av denna härledning är numera bestridd.

Författare

L. W:SON MUNTHE

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor: Krigsexpeditionens diarier och militaria-: meritförteckningar, RA; rullor och meritförteckningar m. fl. handl., fortifikationsarkivet; G. A. Broberger, Åminnelse tal öfver generalmajoren. .. Abr. Bäck, hållit d. 12 nov. 1822 i K. Krigsvetenskapsacademien (Tal hållne i Kr V A åren 1822— 1823, 1824). — Se i övrigt, ang. B:s härstamning, G. Elgenstierna, Den introducei ade svenska adelns ättartavlor, 1 (1925); Jully Ramsay, Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden (1909).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Abraham Bäck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16257, Svenskt biografiskt lexikon (art av L. W:SON MUNTHE), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16257
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Abraham Bäck, urn:sbl:16257, Svenskt biografiskt lexikon (art av L. W:SON MUNTHE), hämtad 2024-04-26.