Meriter

1. Carl Reinhold Constantin Callmander, f. 25 dec. 1840 i Örebro, d. 1 nov. 1922 i Bollebygds församling. Föräldrar: kollegan i Örebro, sedermera kyrkoherden i Stigtomta och Nykyrka församling Karl Jakob Callmander och Sofia Amalia Matilda Schmidt. Elev vid Karolinska läroverket i Örebro från ht. 1849 och vid tekniska elementarskolan därstädes 22 okt. 1857—13 juni 1860; flyttade till Stockholm 1860; elev hos dekorationsmålaren F. Liljeblad; erhöll, av Karl XV och änkedrottning Josefina ett resestipendium; studerade i Antwerpen, Düsseldorf och Paris under åren 1862—65 och var tillika elev vid Konstakademien i Stockholm 1 okt. 1863—vt. 1864. Vistades i Antwerpen och München 1873—77 samt därefter någon tid i Skåne; bosatte sig i Göteborg 1877; konservator och sekreterare vid Göteborgs konstförening till 20 apr. 1888; tillika lärare i teckning vid museets ritskola och från 1881 lärare i ornamentsmålning vid Göteborgs slöjdskola; en av stiftarna av sällskapet Gnistan i Göteborg 1878 och ledamot av dess nämnd 1878—88 och av kommittén för dess konstslöjdutställning 1880; ledamot av kommittéerna för och kommissarie vid de av Gnistan anordnade konstutställningarna 1881 och 1886; ledamot av kommittén för skandinaviska konstnärsmötet 1881; en av stiftarna av a.-b. Valand 31 jan. 1884 samt sedermera styrelseledamot där till 1891 och ånyo 17 mars 1898—31 mars 1905; kommissarie vid konstutställningen i Paris 1887; en av stiftarna av Svenska glas-måleri-a.-b. 12 nov. 1888 och styrelseledamot där 1896—14 juli 1903; ledamot av Göteborgs museums konstnämnd 1896—1902 och av dess historiska nämnd 1899—1902; erhöll avsked med pension från sin lärarbefattning vid Göteborgs slöjdskola fr. o. m. 1 jan. 1907. RVO 1886.

Gift 1) 17 okt. 1879 med Charlotta Amalia Maria Lincke, f. 9 nov. 1852, d. 22 sept. 1908, dotter till kamreraren vid Göteborgs gasverk Albrekt Lincke; 2) 10 juli 1912 med Elin Regina Eleonora Bohman, f. 10 dec. 1886, dotter till styckjunkaren Frans Robert Salomon Bohman.

Biografi

På mödernet härstammade C. från en gammal vallonsläkt, som ursprungligen hette Forgey, och hade väl därifrån ärvt konstnärliga impulser. Även fadern var en mångsidigt bildad och begåvad person. Medan C. efter förberedande studier i hemstaden och i Stockholm utbildade sig till dekorationsmålare, utgav han två serier »Komiska stentryck», den första, »Situationer under en ångbåtsresa», med 8 planscher, den andra, »Scener ur stadslifvet», med 16 planscher. Fastän dessa ingalunda kunna sägas ha några större konstnärliga förtjänster och den åtföljande texten snarast är värd ett medlidsamt löje, synas de ha blivit uppskattade av samtiden. Karl XV och änkedrottning Josefina beredde C. tillfälle att fullfölja sina studier i utlandet, och han begagnade sig även av Konstakademiens undervisning samt vistades sedermera på 1870-talet länge i Antwerpen och München. Under studieåren utförde han ännu en serie litografier om 8 planscher, behandlande »Blounderska familjens 1: sta resa på continenten, Dresden och Sachsiska Schweitz», vilken utkom i Stockholm 1863. Bland C: s studiekamrater märkas Jul. Kronberg, Axel Fahlcrantz och Ingel Fallstedt samt norrmännen H. O. Heyerdahl och Eilif Petersen.

Efter hemkomsten från sin sista studieresa 1877 målade C. några porträtt på de skånska herrgårdarna, men redan före årets slut slog han sig på allvar ned i Göteborg, där han snart utvecklade en rik verksamhet på skilda områden och blev en av de mera framträdande gestalterna i stadens konstnärsvärld. Vid sidan av en till pensionsåldern fortsatt lärarverksamhet arbetade han som sekreterare och konservator för Göteborgs konstförening och erhöll även flera beställningar på dekorativa arbeten i privata bostäder i Göteborg, bland dessa en plafond hos P. Fürstenberg med motiv ur sagan om Amor och Psyke, till vilken målning Viktor Rydberg i början av 1880-talet skrev sin bekanta dikt, Psyke. Ett annat ämne var sagan om riddarna Schack och Biljard, vilket utfördes hos J. F. Dickson efter en dikt av Karl Warburg. En och annan mindre genremålning (stafflitavla) tillkom också, varav ett par med Bell-mansmotiv. Då realläroverket sedermera uppfördes i Göteborg, fick C. även här tillfälle att utföra dekorativa arbeten, nämligen i aulan, där han å fält i rik ornamentering behandlade motiv från ungdomens lekar och idrotter, samt vidare i vestibulen, där ämnena voro Vikingaliv, Holmgång, Under sotad ås m. fl. Detta var flera år, innan Karl Larsson utförde sina väggmålningar i flickläroverket i Göteborg, och man kan säga, att C. var den förste i vårt land i nyare tid, som övergav stafflimåleriet och flyttade konsten ut i vardagslivet: han var sålunda en banbrytare för våra dagars dekorativa konst. — Även ett stort antal möbler utfördes efter C:s ritningar.

Också på ett annat område inom en närbesläktad konstgren blev C: s verksamhet av betydelse, nämligen glasmåleriet. I Göteborg fanns ett i liten skala arbetande glasmästeri, som ägdes av Magnus Lind. Hos denne började C. utföra kartonger till verkliga glasmålningar, och då Lind upphörde med rörelsen, bildade C. själv 1888 Svenska glasmåleri-a.-b., det första i sin art i vårt land. Beställningar inkommo ständigt, mest till kyrkor. Bland tempel, till vilka fönster utfördes vid C: s verkstad, må nämnas: Uppsala domkyrka (med bl. a. Herdarnes tillbedjan, Jesu dop, Korsfästelsen samt Uppståndelsen; konstnären J. A. G. Acke deltog i utförandet av en del av dessa kartonger), Oskar Fredriks kyrka i Göteborg (med Herdarnes tillbedjan samt evangelister och apostlar), Karlstads domkyrka, Umeå, Gränna, Varbergs och Asmundstorps (Skåne) kyrkor. Till följd av illojal konkurrens erhöllos först förfalskade tyska färger, och fönstermålningarna i Uppsala ha därför blivit avsevärt skadade med åren. I sina glasmålningar utvecklade C. mycken talang och arbetade huvudsakligen med valör- och rumsverkningar.

C. var en gladlynt, god och intressant människa, i vars sällskap man aldrig hade tråkigt. Han passade sålunda förträffligt i det berömda konst- och litteratursällskapet Gnistan, som han tillhörde från början och vars namn han föreslog vid det konstituerande sammanträdet. Han nöjde sig för övrigt ingalunda med att fylla sin plats i det personliga umgänget eller bidraga till underhållningen, såsom då han 1891 i sällskapet föredrog sin novell »Poströfveriet» (otryckt), utan nedlade även arbete i dess nämnd och som kommissarie vid de av sällskapet ordnade konstutställningarna. Ännu i sin sena ålderdom bevarade C. kroppens och själens krafter och ett ungdomligt sinne.

Författare

G. THOMAEUS.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Komiska stentryck. N:o 1—3. Sthm 1861—63. Tv. 8:0. 1. Situationer under en ångbåtsresa. 1861. 8 pl. 2. Scener ur stadslifvet. 1861. 16 pl. 3. Blounderska familjens 1: sta resa på continenten, Dresden- och Sachsiska Schweitz. 1863. 8 pl. (Anon.)

Källor och litteratur

Källor: Nekrologer i Göteborgs handels- och sjöfartstidning och i Göteborgs morgonpost; W. Berg, Sällskapet Gnistan 1878—1903 (1903).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Reinhold C Callmander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16329, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. THOMAEUS.), hämtad 2024-11-03.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16329
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Reinhold C Callmander, urn:sbl:16329, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. THOMAEUS.), hämtad 2024-11-03.