Carl Natanael Carleson

Född:1865-03-05 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1929

Tidningsredaktör, Journalist, Partifunktionär


Band 07 (1927), sida 417.

Meriter

Carleson, Carl Natanael, f. 5 mars 1865 i Stockholm. Föräldrar: skräddarmästaren Viktor Carleson och Sara Charlotta Hägg. Elev vid Beskowska skolan ht. 1874—vt. 1881; åtnjöt privat undervisning; avlade mogenhetsexamen som privatist vid h. allmänna läroverket i Västerås 4 juni 1883; student i Uppsala ht. 1883—ht. 1885. Lärare i svenska språket, matematik, fysik och kemi vid Betelseminariet 1886—88; oavlönad medarbetare i Socialdemokraten 1888; erhöll fast anställning därstädes våren 1890; chefredaktör 19 apr. 1892—31 okt. 1896 och 1 dec. 1908—31 mars 1910; ledamot av Norra och mellersta socialdemokratiska partidistriktets styrelse 1893—1900; redaktör för Julfacklan 1896—1905; ledamot av socialdemokratiska partiets styrelse 1907—11; chefredaktör för Norrskensflamman 1912—13; ledamot av socialdemokratiska vänsterpartiets styrelse 1916—18; chefredaktör för Folkets dagblad Politiken 1917—hösten 1918; ledamot av kommunistiska partiets styrelse 1919—22. 

Gift 1) 9 juni 1890—13 jan. 1900 med Hedvig Josefina Ekman, f. 10 okt. 1855, dotter till lantbrukaren Per Gustav Ekman och omgift med provisorn Konrad Teodor Senell;, 2) 3 nov. 1900 med Anna Hallin, f. 29 apr. 1875, dotter till lantbrukaren Jonas Hallin i Nordmaling.

Biografi

Efter humanistiska studier i Uppsala, där han tillhörde studentföreningen Verdandi, och ett kortvarigt försök som lärare vid baptistsamfundets läroanstalt Betelseminariet anslöt sig C. till socialdemokratien och började 1888 medarbeta i Socialdemokraten. Sedan han 1890 blivit fast anställd vid tidningen, tillhörde han under tjugu år dess redaktionsstab och var långa tider vid sidan av Hjalmar Branting dess ende akademiskt bildade medlem. På grund av särskilt intresse och sakkunskap fick han till huvuduppgift att redigera utrikesavdelningen och var därjämte under Bran-tings frånvaro från tidningen 1892—96 dess chefredaktör. Samma befattning tillträdde han ånyo vid Brantings avgång 1908 men lämnade redan efter två år Socialdemokraten. Anledningen till C: s tillbakaträdande var närmast motsättningar av personlig natur, vilka även under de föregående åren kommit till uttryck i C: s förhållande till Branting. Han synes ha haft svårt att försona sig med den andraplansroll, han vid dennes sida intog inom arbetarrörelsen, men schismen fick även en principiell tillspetsning genom den radikalisering av C: s socialistiska åskådning, som vid denna tid kom till synes och föranledde honom att söka kontakt med den mot partiledningen mera oppositionella fraktionen av den socialdemokratiska ungdomsrörelsen (Z. Höglund, Fredrik Ström och falangen kring den dåvarande Stormklockan), Under 1910-talet följde C, vars bana under detta skede företer vissa likheter med Erik Hedéns, denna flygel i dess allt hastigare utveckling åt vänster. Han var sålunda med om att grunda det vänstersocialistiska partiet 1916 och det kommunistiska 1918, varvid han insattes i respektive partistyrelser och även togs i anspråk för journalistiska värv, bl. a. som chefredaktör för Folkets dagblad Politiken (1917—18). År 1922 lämnade C. det kommunistiska partiet och har sedan dess arbetat som fri skriftställare. I politiskt hänseende synes han numera ha återvänt till den dogmlösa socialism, som kännetecknade hans uppfattning omkring sekelskiftet, då han mottog impulser från den andliga livaktighet, som vid denna tid utmärkte den tyska socialismen. Hans ställning till den svenska socialdemokratien och dess opportunistiska val- och riksdagstaktik här med tiden blivit alltmer kritisk, vilket kommit till uttryck i artiklar i Stockholms borgerliga liberala tidningar.

C. har som journalist varit synnerligen flitig och mångfrestande. Vid sidan av sitt plikttrogna dagliga redaktionsarbete har han medhunnit ett stort antal broschyrer och översättningar av betydande värde, såsom bl. a. Sombarts »Socialism och social rörelse» (1911) från originalets i sjätte tyska upplaga, Kautskys och Bernsteins stridsskrifter från kampen mellan ortodoxi och revisionism inom den tyska marxismen, ävensom lord Hugh Cecils essay »Konservatismen» (1913). C. har dessutom under åratal uppträtt som talare och föreläsare i politiskt agitatoriska ämnen under talrika föredragsresor i landets olika delar.

Till sin läggning en konstnärsnatur med starka estetiska intressen, förfogar C över en personlig och levande stil, som städse adlat hans framställning och förlänat den ett artistiskt behag. Han har även framträtt som författare i bunden form, i yngre år under signaturen »Spartacus», och hans vittra begåvning togs då ofta i anspråk av arbetarrörelsen vid författandet av versifierade prologer vid minnesfester o. d. inom organisationerna. Med sina traditioner från 1880-talet, sin stora beläsenhet och intellektuella rörlighet samt sin lätthet att utan djupare detaljstudier eller vetenskaplig förtrogenhet med frågorna elegant behandla aktuella samhällsspörsmål tillhör C. en numera nästan utdöd typ av politiska litteratörer.

Författare

O. Järte.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

 



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Natanael Carleson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16401, Svenskt biografiskt lexikon (art av O. Järte.), hämtad 2019-02-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16401
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Natanael Carleson, urn:sbl:16401, Svenskt biografiskt lexikon (art av O. Järte.), hämtad 2019-02-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se