Albert E Carlgren

Född:1870-06-08 – Härnösands domkyrkoförsamling, Västernorrlands län
Död:1933 – Stockholms stad, Stockholms län

Jurist, Kommunalman


Band 07 (1927), sida 461.

Meriter

4. Albert Elis Carlgren, den föregåendes kusin, son till C. 1, f. 8 juni 1870 i Härnösand. Elev vid Härnösands h. elementarläroverk ht. 1879; avlade mogenhetsexamen därstädes 2 juni 1888; student i Uppsala vt. 1889; avlade examen till rättegångsverken 23 sept. 1893. E. o. notarie i Svea hovrätt 26 sept. 1893; biträde åt domhavanden och tf. domhavande i Ångermanlands södra domsaga vid olika tillfällen 1893—97 (erhöll första domarförordnandet 7 dec. 1896); amanuens vid domkapitlet i Härnösand 1 aug. 1897; konsistorienotarie i Luleå 26 mars 1904; sekreterare, verkställande ledamot och kassaförvaltare i centralstyrelsen för Norrbottens läns arbetsstugor från 1 aug. 1906; ledamot-av styrelsen för tidnings-a.-b. Nordsvenska dagbladet 1906—07; ledamot av Luleå stads skolråd 1906 och av drätselkammaren 14 sept. 1906— 27 jan. 1910; sekreterare i Norrbottens läns industri- och handelskammare (sedermera Norrbottens och Västerbottens läns handelskammare) 1 febr. 1907—27 febr. 1915 samt ledamot av dess sty: relse 27 febr. 1915—9 maj 1926; ordförande i Luleå musiksällskap 1907—15; ledamot, av Luleå stadsfullmäktige 27 juni 1908—maj 1925 och var därunder bl. a. ledamot av beredningshämnden 1909 :—13 samt medverkade vid utarbetandet av förslag till förenklingar och enhetlighet i Luleå stads förvaltning såsom ledamot av 1904 års organisationskommitté 1906—10 och ordförande i omorganisationskommittén 19 jan.—20 apr. 1911; v. ordförande i styrelsen för Norrbottens läns arbetsförmedlingsanstalt 1908—23; ledamot av kyrkomötena 1908, 1909, 1910, 1918 .och 1920; sekreterare i Norrbottens läns hemslöjdskommitté 1910—25; sekreterare i Norrbottens läns landsting från 1911; ordförande i Luleå stads maj: blommekommitté från 1911; biträdde kommittén angående de kyrkliga konsistoriernas omorganisation 1 juni 1915—-24 maj 1919 och tjänstgjorde som dess biträdande sekreterare 4 juli—30 aug. 1916 och 1 okt.—31 dec. 1916; ordförande i styrelsen för Svenska röda korsets femtonde distrikt från 1917; erhöll 27 jan. 1919 av ministern för utrikes ärenden i uppdrag att verkställa utredning rörande den finsktalande befolkningens i Norrbottens län förhållanden; ledamot av styrelsen för Luleå boktryckeri-a.-b. 27 apr. 1920— 16 sept, 1924; sakkunnig inom folkskoleöverstyrelsen vid utformandet av författningarna, rörande skolhemsverksamheten 1919; ledamot av medicinalstyrelsens och Röda korsets kommitté juni 1920—24 nov. 1922; ordförande i Luleå jubileumsutställnings 1921 avdelningar för kulturhistoria, hemslöjd, konst och musik; ordförande i Systembolaget i Luleå från 24 sept. 1921; v. ordförande i styrelsen för Norrbottens läns hembygdsförening från 6 maj 1922—1926; ledamot av styrelsen för Viktoriahemmet i Karesuando från 1923; ordf. i styrelsen för Luleå folkbank från 1923; fullmäktig i riksföreningen för Sveriges försvar 1925. RVO 1911; RNO 1919; erhöll Röda korsets guldmedalj 1921; innehar utländska rödakorsmedaljer.

Gift 13 mars 1910 med Johanna Vilhelmina (Mimmi) Sundin, f. 29 juli 1874, dotter till fabrikören Gustav Vilhelm Sundin i Själevad.

Biografi

Såsom den. förste konsistorienotarien i Luleå stift har C. i sin tjänst nedlagt ett omfattande och högt uppskattat arbete för det nya1 domkapitlets och stiftets organiserande och icke minst för strävandena att bereda isolerade folkgrupper i det lika vidsträckta som glest bebyggda, trespråkiga stiftet en bättre andlig omvårdnad genom tillskapandet av nya församlingar och förbättring av det primitiva skolväsendet.

I samma linje ligger hans kanske lika betydelsefulla insats, hans arbete för de norrbottniska arbetsstugorna. Dessa hade under den svåra nödvintern 1902—03 organiserats av rektor Karl Svedelius närmast för att rädda barnen i de av nöden mest hemsökta ödebygderna. Även efter nödåret kvarstod emellertid uppgiften att taga vård om dessa bygders undernärda och vanvårdade barn, och man beslöt därför att göra arbetsstugorna permanenta. Då rektor Svedelius 1906 flyttade till huvudstaden, lades omvårdnaden om arbetsstugorna i C:s händer. Under hans energiska och insiktsfulla ledning har företaget nått en stark utveckling och en fast organisation. Arbetsstugorna äro för närvarande (1927) tretton, antalet barn, som i dem mottagas, uppgår till 400, och inkomster och utgifter balansera med ett belopp av 200,000 kr., varav omkr. 100,000 kr. utgöra statsbidrag. Till väsentlig del äro arbetsstugorna beroende av frivilliga gåvor, varav omkr. 400,000 kr. kunnat fonderas. Mycket stora svårigheter hava övervunnits, innan, arbetsstugorna nått den ställning, de nu intaga, och tillvunnit sig det förtroende, som de åtnjuta hos statsmakterna, kommunerna och allmänheten.

Såsom ordförande i Röda korset i Norrbotten har C. verksamt deltagit även i organisationen av ödebygdernas sjukvård, vilken redan i ej ringa utsträckning kunnat ordnas efter de från början utstakade riktlinjerna. Genom uppförande av sjukhärbärgen och förlossningshem, genom upprättande av depåer av sjukvårdsmaterial samt genom utbildande av samariter här en verklig sjukvård gjorts tillgänglig även i de mest avlägsna ödetrakter på ett helt annat sätt än tidigare. Tack vare anstalter för transporten av sjuka medelst automobil eller motorbåt etc. har samtidigt sjukhusvård kommit inom räckhåll för trakter, som tidigare knappast kunnat sägas ha varit delaktiga därav, och slutligen har en omfattande upplysningsverksamhet genom kurser i hygien och elementär sjukvård anordnats. Hela denna verksamhet har emellertid haft svårt att slå igenom, då man i dessa trakter ganska allmänt trott, att Röda korset endast »hjälper kriget». Sedan överstyrelsen placerat sjukvårdsaeroplan i Boden och' detta ådagalagt sin förmåga att rädda eljest tillspill ogivna människoliv och sedan också sjukhärbärgena hunnit ådagalägga, vad de duga till, har dock förtroendet för verksamheten och insikten om dess betydelse börjat växa.

Under åren 1922—23 erhöll C. av drottningen i uppdrag att ombesörja uppförandet av ett kombinerat sjukhärbärge och ålderdomshem för lappar i Karesuando, för vilket ändamål ett belopp av 110,000 kr. insamlats. Utarbetandet av ritningar, själva byggnadsarbetet och utrustningen av »Viktoriahemmet», som inrättningen kallas, leddes under drottningens personliga överinseende av C., och han kvarstår även alltjämt som ledamot av hemmets styrelse.

Den förtrogenhet med gränsbygderna och den auktoritet, C. förvärvat genom sitt arbete för deras bästa, gjorde honom också väl lämpad för det uppdrag, han år 1919 erhöll att utreda den verkliga karaktären av den finsktalande befolkningens ställning i det svenska riket och dess språkfråga. Även sedermera gjorda undersökningar, som närmast framkallats av vissa ansatser till finsk-nationalistisk agitation bland den ifrågavarande befolkningen, ha bekräftat C: s bevisning, att de vittgående omsorgerna om ödemarksbefolkningens bästa ej ha någon som helst politisk utan endast kulturell karaktär.

Sitt intresse för utbildandet av den kyrkliga organisationen har C. ådagalagt som ledamot av åtskilliga kyrkomöten, där han framträtt med förslag om förändringar i rikets kyrkliga indelning och organisation, upphävande av indigenatsrätten (stiftsbandet), biskopsvisitationernas modernisering, stiftsstyrelsens omorganisation, sam: mansättningen av ett eventuellt kyrkligt centralråd, ändrade bestämmelser om val av biskop och tillsättande av prästerliga tjänster och andra reformkrav. Även i den år 1914 tillsatta så kallade domkapitelskommitténs arbeten tog C. som biträdande sekreterare en mycket aktiv del och författade bl. a. den i dess tryckta betänkande ingående utredningen om »Biskoparna och domkapitlen», som ger eh översikt, av dessas arbetsuppgifter och arbetssätt.

Även för del kommunala livet ha C: s krafter räckt till, och han har bl. a. tagit ledande del i omorganisationen av Luleå stads drätselkammare och under denna stående organ (1911). I förberedelserna till jubileumsutställningen i Luleå 1921 medverkade C. kraftigt. Likaså utarbetade han jämte landshövdingen G. Malm planen till det vid jubileet utgivna verket »Norrbotten» och deltog jämväl i dess redigering. Vid utställningens öppnande utfördes en av V. Petersson-Berger komponerad kantat »Norrbotten», till vilken C. diktat orden. Till pennan har C. gärna gripit, då det gällt att i broschyrer och tidningsartiklar verka för sina idéer och våra nordligaste bygders bästa.

Författare

H. Lagergren.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor: Personliga meddelanden; artiklar i ortspressen; Årsredogörelser Norrbottens läns arbetsstugor (1905 o. följ.); Norrbotten, av skilda förf., 1-2 (1921).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Albert E Carlgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16406, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. Lagergren.), hämtad 2020-02-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16406
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Albert E Carlgren, urn:sbl:16406, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. Lagergren.), hämtad 2020-02-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se