Vilhelm Carlheim-Gyllensköld

Född:1859-10-17 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1934-12-13 – Stockholms stad, Stockholms län

Fysiker


Band 07 (1927), sida 477.

Meriter

3. Vilhelm Carlheim-Gyllensköld, den föregåendes brylling, f. 17 okt. 1859 i Stockholm. Föräldrar: byråchefen Henrik Adolf Oskar Carlheim-Gyllensköld och grevinnan Ida Wacht-meister. Elev vid Uppsala h. elementarläroverk ht. 1869; avlade mogenhetsexamen därstädes 6 dec. 1877; student vid Uppsala universitet 17 dec. 1877; fil. kand. 27 maj 1881; fil. lic.-30 maj 1892; ;disp. 26 sept. 1896; fil. doktor 31 maj 1897; har företagit ett stort antal resor i vetenskapligt syfte i Sverige och utlandet, delvis med offentligt understöd. Tf. amanuens vid meteorologiska institutionen i Uppsala juli 1878; deltog i 1882—83 års svenska polarexpedition till Spetsbergen; anställd hos professor J. O. Backlund i Pulkova vid omräkningen av Enckeska kometens bana 1 mars—31 aug. 1893; biträdande astronom vid Vetenskapsakademiens observatorium 1 jan. 1894—31 dec. 1897; handledde eleverna vid Stockholm högskola i de praktiska övningarna i astronomi ht. 1894—vt. 1897; skötte de löpande göromålen vid Stockholm observatorium 10 nov. 1896—31 mars 1897; ledamot av internationella permanent kommissionen för jordmagnetism vid meteorologiska konferensen i Paris 1897 och ånyo ledamot av kommissionen och av dess exekutiva utskott vid omorganisationen på jordmagnetiska konferensen i Innsbruck sept. 1905; sekreterare i kommittén för gradmätningen på Spetsbergen från 18 mars 1898; sekreterare vid överläggningarna mellan svenska och ryska gradmätningskommissionerna i Petersburg och Pulkova 1905; docent i fysik vid Stockholm högskola 20 juli 1907—3 apr. 1911; tf. professor i fysik därstädes 16 sept. 1907 och tillika föreståndare för högskolans fysiska institution; ledamot av Vetenskapsakademiens nobelkommitté för fysik 13 apr. 1910; uppförd å andra förslagsrummet till professur i fysik vid Stockholm högskola 12 nov. 1910; erhöll professors namn, heder och värdighet 19 okt. 1911; sekreterare i solförmörkelsekommittén 1914; ordförande i kommittén för den naturvetenskapliga stationen i Vassijaure 1915 samt efter denna kommittés ombildande till förening densammas förste ordförande 1923; tog initiative till Vetenskapsakademiens museum för de exakta vetenskapernas historia 1918; museets föreståndare 11 aug. 1921; ledamot av styrelsen för statens meteorologisk-hydrografiska anstalt 3 dec. 1924. Erhöll pris vid den internationella vetenskapliga pristävlingen vid utställningen i Bryssel 1897 och belönades av Vetenskapsakademien med det Ferrnerska priset okt. 1897, den 478 Edlundska belöningen 9 febr. 1898 samt halva årsräntan av Wallmarkska donationen 18 dec. 1899 och ånyo 14 nov. 1906; LVA 1907.

Gift 1) 11 nov. 1898 (i New York; med kyrklig vigsel i Stockholm 20 dec. 1898)—8 mars 1904 med målarinnan Klara Olivia (Lali) Bergling, f. 1 febr. 1866, dotter till ingenjören Karl Albert Bergling; 2) 12 juni 1904—27 nov. 1906 med Signe Elvira Andersson-Grek, f. 5 nov. 1884 i Stockholm.

Biografi

C. har med starka vetenskapliga intressen förenat en framstående begåvning såväl för naturvetenskaplig iakttagelse som också för teoretisk behandling av fysikaliska och geofysikaliska problem. Som iakttagare framträder han i sina sedermera ganska uppmärksammade arbeten över norrskensfenomenet, åt vilket han särskilt under sin första expedition till Spetsbergen ägnade sitt intresse. Hans noggranna iakttagelser särskilt Över norrskenets spektrum ingå numera i den klassiska litteraturen på detta område och hava tjänat som utgångspunkt för senare hypoteser angående de högsta luftlagrens sammansättning. Hans mest betydande och uppmärksammade arbete är emellertid inneslutet i den grundläggande teoretiska avhandlingen »Sur la forme analytique de 1'attractioh magnétique de la terre exprimée en fonction du temps» (1896), för vilken han av Vetenskapsakademien tilldelades Edlundska belöningen, ett arbete vilket betecknats som det viktigaste bidraget till det jordmagntiska fältets analys sedan Gauss' dagar. Han analyserade i detta arbete bl. a. de sekulära variationerna i jordens permanenta magnetiska fält och visade, att detta sistnämnda kan tänkas sammansatt av flera fält, vilka omkretsa jorden med likformiga men sinsemellan olika hastigheter. Dessa hastigheter växla mellan 300 och 3,000 år. I fråga om den fysikaliska tydningen av detta resultat har senare den teorien framställts, att man skulle ha att göra med en rotation av jordens yttre skal i förhållande till kärnan.

Genom skapandet av Vetenskapsakademiens museum för de exakta vetenskapernas historia har, till stor del tack vare C:s initiativ och arbete, ett utomordentligt intressant och rikhaltigt material räddats för bedömandet av en naturvetenskaplig kulturepok, som kanske för alltid kommer att. sakna motstycke i svensk forskningshistoria.

Så snart C. gripits av intresse för en uppgift eller ett problem, har han ofta visat sig böjd att låta alla andra hänsyn träda tillbaka. Om han inom forskningen med rätt eller orätt trott sig spåra karriärmakeri och personliga avsikter, har han hänsynslöst ingripit med en kritik, som stundom drabbat både skyldiga och oskyldiga. Genom sin initiativkraft och sina omfattande intressen har han emellertid utövat ett starkt inflytande inom det vetenskapliga livet, vilket även framgår av den mångfald uppgifter, han fyllt i svenska och internationella vetenskapliga organisationers tjänst. I sitt populärt hållna arbete »På åttionde breddgraden» (1900), delvis illustrerat med egna akvareller och pennteckningar, samt i ett flertal populärvetenskapliga uppsatser, till stor del i »Populär astronomisk tidskrift» framträder C. som stilist av hög rang med en klar, koncis språkbildning. Nära vän till August Strindberg, vilkens efterlämnade papper han onmhänderhade, tills de (1922) överlämnades till K. biblioteket, åtog han sig även utgivandet av dennes efterlämnade otryckta skrifter, men arbetet avbröts, sedan ett par delar utkommit, på grund av. meningsskiljaktigheter i fråga om utgivningssättet.

Författare

A. Ångström.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor: Avgjorda ärenden: Stockholms högskola 20 juli 1907 (meritförteckn.), universitetskanslerns arkiv, och eckl.-dep. handl. 19 okt. 1911, RA.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Vilhelm Carlheim-Gyllensköld, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16415, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Ångström.), hämtad 2019-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16415
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Vilhelm Carlheim-Gyllensköld, urn:sbl:16415, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Ångström.), hämtad 2019-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se