Gustaf E T Carlson

Född:1861-05-10 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län
Död:1936 – Stockholms stad, Stockholms län

Justitieråd


Band 07 (1927), sida 556.

Meriter

3. Gustaf Erik Theodor Carlson, den föregåendes broder, f. 10 maj 1861 i Uppsala. Elev vid Beskowska skolan i Stockbolm ht. 1872—vt. 1878; avlade mogenhetsexamen därstädes 24 maj 1878; student i Uppsala ht. 1878; fil. kand. med huvudämnena matematik, astronomi och fysik 13 dec. 1881; avlade examen till rättegångsverken 13 dec. 1883. E. o. notarie i Svea hovrätt 17 dec. 1883 och i hovrätten över Skåne och Blekinge 4 maj 1885; biträde i Rönnebergs, Onsjö och Harjagers härads domsaga; erhöll första domareförordnandet 1 juni 1886; v. häradshövding 16 jan. 1888; notarie i Svea hovrätt 31 dec. 1890; adjungerad ledamot (första förordnandet 26 jan. 1891); assessor 18 jan. 1895; tf. revisionssekreterare i ett år och nära åtta månader under tiden 1 maj 1897—12 juli 1899; ledamot i kommittén för utarbetande av lag om köp och byte av lös egendom m. m. 7 juni 1901— 31 dec. 1903; förordnad att biträda i justitiedepartementet vid beredning av lagärenden 1 febr. 1901, 18 dec. 1903, 16 dec. 1904 och 19 maj 1905; hovrättsråd i Svea hovrätt 31 dec. 1903; ledamot av lagberedningen 30 juni 1905—9 okt. 1909; häradshövding i Gudhems och Kåkinds domsaga 31 aug. 1907; justitieråd 26 maj 1909; ledamot av lagrådet 1913—14. RNO 1903; RNS:tOO 1904; jur. hedersdoktor vid Uppsala universitet 24 maj 1907; KN02kl 1907; KNOlkl 1911; KmstkNO 1918. — Ogift.

Biografi

Under första decenniet av innevarande århundrade var C: s verksamhet huvudsakligen inriktad på lagstiftningen. I skrivelse av 14 maj 1900 hade riksdagen uttalat sig för samverkan mellan de skandinaviska länderna i lag- stiftningsarbetet på obligationsrättens område. Med föranledande härav uppdrog K. M:t 7 juni 1901 åt en kommitté, bestående av dåvarande byråchefen Hj. L. Hammarskjöld, ordförande, samt C. och häradshövdingen K. M. Fleetwood, med docenten Tore Almén såsom sekreterare, att under samverkan med en dansk och snart även en norsk kommitté utarbeta förslag till förändrad lagstiftning beträffande köp och byte av lös egendom. Vid denna tid var C. föga känd inom de kretsar i Danmark och Norge, av vilka det skandinaviska samarbetet på lagstiftningens område där företrädesvis uppbars. Hans kallande till uppdraget lärer därför inom dem väckt en viss undran om vad som vore att vänta av den nya kraft, som insatts i arbetet. Enligt vad en av den danska kommitténs yppersta medlemmar, professor Julius Lassen meddelat författaren av denna biografi, avlöstes denna undran redan tidigt under arbetets gång av hög uppskattning av C: s skarpsinniga analyser av de rättstankar, som på detta område fått uttryck i nyare utländsk lagstiftning och i de skandinaviska ländernas domstolspraxis.

Ur samarbetet mellan kommittéerna framgingo tre särskilda, i det väsentliga överensstämmande förslag till lagstiftning i ämnet. Den svenska kommittén, i vilken, efter Hammarskjölds utnämning till statsråd, dåvarande häradshövdingen E. Marks von Würtemberg förordnats till ordförande, avgav 30 okt. 1903 förslag till lagom köp och byte av lös egendom, åtföljt av tre andra därmed sammanhängande smärre lagförslag. Sedan dessa, delvis under medverkan av C, genomgått prövning i de konstitutionella instanserna, blevo de med oväsentliga ändringar antagna och utfärdade såsorm lagar i ämnet 20 juni 1905. Samma dag utfärdades jämväl lag om särskild sammansättning av vissa rådstuvurätter vid behandling av handelsmål, byggd på ett av den svenska kommittén 31 dec. 190& avgivet förslag, vid vars slutliga avfattning C. och Fleetwood efter Alméns avgång ombesörjt sekreterargöromålen. Under förarbetena, till detta förslag hade C. år 1902 företagit en resa i Tyskland för studerande av frågan.

Lagen om köp och byte av lös egendom intar ett obestritt, hedersrum i vår senare lagstiftning och har i tillämpningen visat sitt höga värde. I icke ringa mån torde detta bero därpå, att lagern till väsentlig del grundats på den i huvudsak överensstämmande-domstolspraxis, som i detta ämne småningom utbildats i de skandinaviska länderna. Att med säker blick hava genomträngt dennas-innebörd samt följdriktigt utbyggt och klart uttryckt denna i lagtexten är en berömmelse, som tillkommer förslagets författare.

Sedan detta förslag sålunda bragts i hamn, kallades C. att. deltaga i det samtidigt pågående arbetet på fastighetslagstiftningens, område. Den 11 jan. 1903 hade K. M:t åt den lagberedning, som. med ingången av nämnda år började sin verksamhet, uppdragit att. bearbeta jordabalken med därtill hörande författningar. Den 4 febr. 1905 hade beredningen avlämnat en första avdelning av detta, arbete, innefattande förslag till lag om nyttjanderätt till fast egendom samt till därmed sammanhängande lagar. Dessa förslag införlivades med vår rätt genom lagar, utfärdade 14 juni 1907. Beredningen övergick emellertid omedelbart efter fullbordandet av denna avdelning till utarbetande av en andra avdelning av jordabalken, som skulle innehålla stadganden om laga fång till fast egendom samt; om lagfart och inteckning. I sammanhang härmed förordnades C. i juni 1905 till ledamot i beredningen, i vilken även Almén något, senare inträdde. Utom av dessa utgjordes beredningen av justitie-rådet Ivar Afzelius, ordförande, samt dåvarande assessorn Sigfrid Skarstedt. Med skrivelse av 31 dec. 1907, undertecknad av dessa fyra, avlämnades förslag till jordabalk, andra avdelningen, innefattande ej mindre än tjugufem lagförslag. Kärnan i denna komplex avförslag utgjordes av »lag om köp, byte och gåva av fast egendom» samt »lag om inskrivning av rätt till fast egendom». Sedan Skarstedt i jan. 1908 utnämnts till justitieråd, inträdde dåvarande assessorn Steno Stenberg i beredningen, vilken därefter enligt antagen plan fortsatte med den vidare bearbetningen av jordabalken. Såsom frukt härav avgav beredningen 9 okt. 1909 tredje och sista avdelningen av förslag till jordabalk. Här hade beredningen sammanfört innehållet av de båda förut avlämnade avdelningarna av jordabalken med till ämnet hörande föreskrifter, vilka icke ingått i dessa, och hoparbetat detta till ett helt. Härjämte hade vissa bestämmelser i fastighetsrätten inrymts i förslag till särskilda lagar.

Av de ämnen, som ingingo i de andra och tredje avdelningarna av lagberedningens förslag till jordabalk, hava blott mindre delar sedermera införlivats med lagstiftningen. Till sin huvuddel föreligga de alltjämt allenast såsom beredningens betänkanden. Men skulle än den med dessa åsyftade sammanhängande kodifieringen av vår fastighetsrätt ännu länge låta vänta på sig, så äro de i dem ingående förslag och utredningar av det höga värde, att man har rätt att hoppas, att under tiden tilläventyrs genomförda partiella lagändringar på området skola hålla sig inom deras ram och alltså icke bliva till allvarligt hinder för framtida systematisk lagstiftning.

Sedan lagberedningen sålunda bragt sitt arbete med jordabalken till slut, avgick C. ur densamma. Redan i maj 1909 hade han blivit utnämnd till justitieråd. Sedan dess har hans arbete varit förlagt till högsta domstolen, med undantag av en tids verksamhet i lagrådet med granskning av lagförslag. Om hans teoretiska intresse för juridiken vittna en del uppsatser i Svensk juristtidning, »Frågan om res judicata, när särskilda fordringsanspråk successivt framställas enligt samma förbindelse eller kontrakt» (1917), »Olyckshändelse och omöjlighet i 24 § köplagen» (1922), »Några ord om en föreslagen, ändring i 39—40 §§ köplagen» (1924) samt »Reflexioner angående den ifrågasatta inskränkningen i den tilltalades rätt till klagan i högsta instansen» (1927).

Betydande och framgångsrikt har, på sätt av det föregående synes, C: s arbete i lagstiftningens tjänst varit. Men man torde ej misstaga sig, om man dock anser, att tyngdpunkten i hans insats för det svenska rättslivet ligger i hans verksamhet såsom domare i Svea hovrätt och i högsta domstolen. Redan då han, ännu ung, först tog sin plats vid hovrättens domarebord, väckte han uppmärksamhet genom den fina siktning av omständigheterna i målet, den skarpsinniga värdering av dessas rättsliga betydelse och det säkra genomträngande av de åberopade lagrummens syfte, som kännetecknade hans vota. Äldre ledamöter tyckte sig häri igenfinna ett gemensamt släktdrag med hans år 1873 bortgångne morbroder, assessor Zakarias Oskar Wahrolin. Hos C. utvecklades denna från början förnämliga utrustning för domarevärvet alltmera genom fortsatta studier och intensivt tillägnad erfarenhet. Och för envar, som haft lyckan att samarbeta med honom, är det oförgätligt att häva fått bevittna hans outtröttliga strävan att bygga rättens bro över tvistens trätovatten så hållfast som möjligt. I högsta domstolen öppnade sig för C. det rätta fältet för sådana domareegenskaper. Dit komma ju i allmänhet de största och mest invecklade målen. Och genom dess avgöranden stadgas den detaljerade utgestaltning av rättsreglerna efter livets skiftningar, som ej kan givas av lagbuden utan måste framväxa ur lagtillämpningen.

Författare

G. RIBBING.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor: Just.-dep. handl. 18 jan. 1895 och 31 aug. 1907, RA; Uppsala universitets juridiska fakultets prot. 13 dec. 1881, Uppsala univ. arkiv. — Inbjudning till juris utriusque doktors promotionen i Uppsala domkyrka den 24 maj 1907 (1907); Hj. Gullberg, Justitiematrikel 1920 (1920); Nytt jurid. arkiv, Afd. II, 1906 o. 1910; Lagberedningens förslag till jordabalk, Afd. 2&3 (1908—1909); personliga hågkomster.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf E T Carlson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16430, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. RIBBING.), hämtad 2019-01-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16430
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf E T Carlson, urn:sbl:16430, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. RIBBING.), hämtad 2019-01-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se