Alfred Bernhard Carlsson

Född:1881-05-06 – Munktorps församling, Västmanlands län
Död:1959 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Bibliotekarie, Bibliograf


Band 07 (1927), sida 578.

Meriter

Carlsson, Alfred Bernhard, f. 6 maj 1881 i Munktorps församling. Föräldrar: folkskolläraren och organisten Johan Erik Carlsson och' Ulrika Charlotta Ridmark. Elev vid Västerås h. allmänna läroverk ht. 1891; avlade mogenhetsexamen därstädes 26 maj 1899; student i Uppsala 14 sept. 1899; fil. kand. 15 sept. 1902; fil. lic. 2 febr. 1911; disp. 19 maj 1913; fil. doktor 31 maj 1913; har företagit en studieresa till bibliotek i Tyskland, Österrike, Tjeckoslovakien och Ungern sommaren 1926. Bibliotekarie vid Västmanlands-Dala nation nov. 1903—maj 1906; vik. adjunkt vid Uppsala h. allmänna läroverk vt. 1908; timlärare vid Uppsala folkskolseminarium ht. 1908; bibliotekarie vid historiska seminariet och histo- riska föreningen i Uppsala maj 1911—vt. 1916 och läsåren 1917—24 samt tillika föreningens sekreterare 1911—13; erhöll sommaren 1909 av departementalkommittén i uppdrag att författa en historisk översikt av den svenska centralförvaltningen; e. o. tjänsteman vid Uppsala universitetsbibliotek 30 sept. 1911 med fast amanuensarvode från 1 okt.; utnämndes till andre bibliotekarie 15 jan. 1915, vilken utnämning dock upphävdes av K. M: t 18 juni 1915; redaktör för Svenskt biografiskt lexikons bibliografiska avdelning aug. 1915; andre bibliotekarie 20 dec. 1916; sekreterare hos bibliotekssakkunniga 7 okt. 1918—28 febr. 1923; förste bibliotekarie vid Stockholms stadsbibliotek 24 febr. 1927. LSkS 1920.

Gift 1 okt. 1914 med Karin Charlotta Wahlund, f. 11 okt. 1887, dotter till fabrikören Per August Wahlund i Uppsala:

Biografi

C. utbildade sig till historiker under Harald Hjärne och Nils Eden och specialiserade sig först, i anslutning till den senares arbeten, på förvaltningshistorien. Synnerligen väl förberedd genom breda humanistiska studier, hade han redan börjat bedriva ingående forskningar i 1600-talets källmaterial, då han av departementalkom-mitterade 1909 erhöll i uppdrag att författa en översikt av hela den svenska centralförvaltningens utveckling. Arbetet utgavs 1913 separat såsom gradualavhandling under titel »Den svenska centralförvaltningen 1521—1809. En historisk öfversikt» och trycktes även som »Departementalkommitterades betänkande N: r 3» jämte en i samarbete med A. Unger utarbetad översikt av den följande utvecklingen. I detta sitt huvudarbete på det historiska området har C. på ett begränsat utrymme givit en på en gång sakrik och överskådlig sammanfattning av den svenska centralförvaltningens huvuddrag. Den uppgift, han därmed löste, var så mycket mera krävande, som han för tiden från 1600-talets senare del på stora områden var i saknad av modernare föregångare och ofta såg sig hänvisad till forskningar i det otryckta primärmaterialet, vilkas omfattning ej alltid direkt kommer till synes i den kortfattade framställningen. Frukter av hans arkivstudier särskilt på det område, som hans tidigare forskningar avsågo, Sveriges inre historia under 1600-talet, äro även talrika mindre uppsatser och meddelanden i Historisk tidskrift (»De äldsta kända rådsprotokollen» och »Rådssammanträdena i december 1654», båda 1910, »Riksdrots- och riksskattmästarevalet 1634», 1911, »Clas Totts riksrådsutnämning och 'Mémoires de Chanut», 1915, »Riksrådsutnämningarne i januari 1617», 1917, m. fl.). Till samma ämneskrets höra »Adler Salvius om det föreslagna consistorium generale 1648» (Kyrkohist. årsskr., 1910), medan uppsatsen »Sverige och den östeuropeiska krisen 1656» (Hist. tidskr., 1912) upptager ett utrikespolitiskt ämne.

Såsom utgivare har C. särskilt gjort sig känd genom redigeringen av Uppsala universitets äldre matriklar, ett utgivningsarbete som påbörjats av Aksel Andersson och av C. hittills fortsatts för tiden 1680—1770 (bilagor till rektorsprogram 1911—27).

Hösten 1911 inträdde C. som tjänsteman vid Uppsala universitetsbibliotek, där han 1916 befordrades till andre bibliotekarie. Våren 1927 övergick han till det nyinrättade Stockholms stadsbibliotek som förste bibliotekarie. C:s mångsidiga kunskaper, klara intelligens, noggrannhet och praktiska handlag ha i förening gjort honom till en på skilda områden synnerligen duglig biblioteksman. Särskilt har han förvärvat en ovanligt vidsträckt kännedom om universitetsbibliotekets samlingar såväl inom bok- som handskriftsavdelningarna. I stor utsträckning har han anlitats för de talrika specialutredningar av vetenskaplig art, som åligga ett för lärda ändamål avsett bibliotek, ävensom vid de stora omflyttningar av bokbeståndet, som blevo en konsekvens av bibliotekets till- och ombyggnad åren 1913—17. Slutligen har C. under några år lett kata-logiseringen å utländska tryckavdelningen. På uppdrag av större akademiska konsistoriet har C. även tillsammans med förste bibliotekarien S. E. Bring ordnat och förtecknat universitetsarkivets samling av akademiskt tryck m. m. Hos de sakkunniga, som på hösten 1918 tillsattes för att förbereda en bättre vård och utveckling »av sådana bibliotek, som utgöra en mellanform mellan de stora statsbiblioteken och de egentliga folkbiblioteken», fungerade C. som sekreterare och deltog i den inventarisering av våra gamla stifts-och läroverksbiblioteks bokskatter, som utgör ett av resultaten av de kommitterades arbete. Han har författat ett antal av de bibliotekshistoriker, som ingå i det i febr. 1923 avgivna betänkandet, samt slutredigerat detsamma för tryckningen, 1924. Av C: s författarskap på det bibliografiska området må nämnas uppsatserna »Laurentius Paulinus och censureringen af Historia arctoa» (Nordisk tidskr. för bok- och biblioteksväsen, 1916), »Jonas Hallenbergs anteckningar och samlingar till Gustaf II Adolfs historia i Uppsala universitetsbibliotek» (Uppsala universitetsbiblioteks minnesskrift 1621—1921, 1921) samt uppsatser om återfunna rester av den finländske reformatorn Michael Agricolas boksamling (i Bok- och bibliotekshistoriska studier tillägnade I. Collijn, 1925, samt Nordisk tidskr. för bok- och biblioteksväsen, 1926). Hans viktigaste insats på detta område utgöres dock av den bibliografiska avdelningen i »Svenskt biografiskt lexikon», vilken han från första bandet (1917) redigerat, från band 3 i samarbete med E. Colliander. Överhuvudtaget utgöra dessa utförliga och noggranna författarbibliografier en av de mest betydande prestationer på det bibliografiska arbetsområdet, som på senare tider sett dagen i vårt land, och komma, allt efter verkets fortskridande, att i sin mån avhjälpa den kännbara bristen på ett svenskt författarlexikon. Tack vare den ingående kännedom, C. i samband med det bibliografiska arbetet tagit om lexikonets biografier, ha hans omfattande humanistiska bildning och utpräglade formella begåvning i hög grad kommit även verkets textavdelning till godo.

Inom Västmanlands-Dala nation, där C. beklätt bibliotekariatet (1903—06) och första kuratelet (1906—07), har han varit en nitiskt verksam och uppburen medlem, och där liksom inom andra sällskapliga sammanslutningar har han framträtt som tillfällighetsskald av mer än vanlig talang. År 1926 kallade nationen honom till sin hedersledamot.

Författare

Arvid Hj. Uggla.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 18 juni 1915 samt Uppsala universitetskanslers avgjorda handlingar 15 jan. 1915 och 20 dec. 1916 (meritförteckn.), RA; Överbibliotekariens utlåtande till det större akademiska konsistoriet ang. ... en ledig andre-bibliotekariebefattning vid Uppsala universitets bibliotek (1914). — Ang. C:s tryckta arbeten se i övrigt Uppsala universitets matrikel 1926 (1927) och Kr. Setterwall, Sv. hist. bibliografi 1900—1920 (1923) samt följ. ars bibliografier i Hist. tidskr.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Alfred Bernhard Carlsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16437, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arvid Hj. Uggla.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16437
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Alfred Bernhard Carlsson, urn:sbl:16437, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arvid Hj. Uggla.), hämtad 2024-04-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se