Ragnar Carlstedt

Född:1879-04-26 – Ljusnarsbergs församling, Örebro län (vid Stjärnfors bruk)
Död:1951 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Uppfinnare


Band 07 (1927), sida 596.

Meriter

Carlstedt, Ragnar, f. 26 apr. 1879 vid Stjärnfors bruk i Ljusnarsbergs socken. Föräldrar: folkskolläraren Janne Petter Carlstedt och Ida Amalia Lindholm. Elev vid Lindesbergs pedagogi 1892 —93; telegrafist- och stationsskrivareelev vid Frövi—Ludvika järnväg apr. 1894—mars 1896; brukselev vid Björsjö bruk i Smedjebacken mars 1896—aug. 1897; praktiserade vid Morgårdshammars mekaniska verkstad 27 juli 1897—6 maj 1899; åtnjöt under denna tid privat undervisning; arbetare, ritare och montör vid Allmänna svenska elektriska aktiebolagets instrumentavdelning i Västerås 26 maj 1899—22 sept. 1900; åtnjöt under denna tid undervisning i aftonskola; ritare och montör vid Norsk elektrisk aktieselskab 15 okt. 1900—9 mars 1901; experimentarbetare hos a.-b. Primus i Stockholm 6 maj—20 aug. 1901; ritare och konstruktör för båglampor och instrument vid Allmänna svenska elektriska aktiebolaget i Västerås 3 mars 1902—30 maj 1903; verktygsarbetare vid New York standard watch factory i Förenta staterna okt. 1903—dec. 1904; började tillverkning av elektriska ur i Kopparberg 1905; stiftade jämte ingenjör Ernst F. Göransson våren 1906 a.-b. Elektrotid och var där teknisk ledare och ledamot av styrelsen 23 apr. 1906—15 apr. 1909; startade hösten 1908 jämte ingenjör E. Florin tillverkning av elektriska precisions- och driftsinstrument under firma R. Carlstedt & comp., vilken firma i mars 1910 övergick till a.-b. Elektrometer; teknisk ledare i detta bolag 1910—11; ledare av doktor Alfred Ekströms experiment med elektriska kokspisar och värmeelement jan.—juni 1912; konstruktör vid a.-b. Lux i Stockholm 15 juni 1912—1917; en av stiftarna av a.-b. Arcaregulatorer 1918 och är där teknisk ledare och ledamot av styrelsen sedan 30 jan. 1918; en av stiftarna av och ledamot av styrelsen för a.-b. Svenska pressgjuteriet 19 juni 1919—30 juni 1922. Erhöll första pris och guldmedalj för elektriska ur vid utställningen i Norrköping 1906 samt silvermedalj vid utställningen i Lund 1907; erhöll Ingenjörsvetenskapsakademiens lilla guldmedalj 1924. Gift 9 apr. 1910 med Leontina Sofia. Rosali Lundström, f. 25 juli 1883, dotter till maskinisten Leonard August Viktor Lundström i Stockholm.

Biografi

C. fick vid sexton års ålder börja sitt arbete i det praktiska livet med ringa skolbildning utöver vad folkskolan då kunde ge. Privatläsning under den tid, ban praktiserade vid Morgårdshammars mekaniska verkstad, och en aftonskola under Västeråstiden representera, vad han ytterli-ligare kunde förskaffa sig där-utav, och gåvo honom samtidigt hans första utbildning till ritare och konstruktör. Redan tidigt visade C. stora mekaniska anlag. Som femårig sökte han sig hellre till sågen i barndomshemmets närhet än till lekkamrater, vid åtta år gjorde han ett vattenhjul med kraftöverföring. Sedan fortsatte han att med de enklaste medel konstruera och utföra vattenhjul och ångmaskiner, elektriska apparater och dylikt. Då han kommit ut i praktiken, uppmärksammades snart hans händighet och mekaniska förmåga. Redan under Morgårdshammarstiden fick han arbete på Craelius' diamantborrmaskiner. Sedan han överflyttat till Västerås, kom han in på instrumentområdet. I Förenta staterna riktades hans intresse på urtillverkning, och han fick därvid blicken öppnad för betydelsen av massfabrikation. Sedan han återvänt till Sverige och börjat egen verksamhet, funno hans mekaniska anlag uttryck i en framgångsrik uppfinnarverksamhet. Hans första patent uttogs 1903 och följdes av en mängd nya uppfinningar, som skänkte grundvalen för olika av honom startade specialtillverkningar, varigenom bl. a. fabrikationen av elektriska precisions- och driftsinstrument (volt-, ampere- och wattmetrar) först fick hemortsrätt i Sverige. Sedan han 1912 inträtt i aktiebolaget Lux' tjänst som konstruktör, utarbetade han bl. a. en klippljusapparat för acetylen och elektriska starkströmsalarmklockor för hotell m. m. samt Lux termostat för värmeledningar, varmvattenberedare och. ängregulatorer. År 1917 övergick C. åter till självständig verksamhet för att exploatera idéer, som lian en tid burit på, om konstruktion' av regulatorer efter en ny princip, av honom kallad Area-principen. Tillverkningen övertogs av aktiebolaget Arcaregulatorer, åt vilket C. alltjämt ägnar sina krafter. Den nya regulatorn har funnit stor användning inom olika fält vid en mångfald industrier. — Under de olympiska spelen i Stockholm 1912 användes vid löpningarna en av C. utexperimenterad sinnrik tidtagningsmetod, genom vilken alla kontrollur startades samtidigt från startrevolvern och tidtagningen kompletterades med fotografering av löparnas inbördes placering vid mållinjen.

C: s bana vittnar icke endast om hans uppfinnarbegåvning utan även om en obetvinglig energi, vilken lika litet som ett sprudlande humör kunnat brytas av en sjukdom, som erfordrat upprepade allvarliga operativa ingreppp. Hans konstruktioner och idéer kunna alltjämt spåras i nu tillverkade instrument och apparater av mångaslag.

Författare

B. A. Afzelius.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

 



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ragnar Carlstedt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16451, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. A. Afzelius.), hämtad 2019-02-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16451
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ragnar Carlstedt, urn:sbl:16451, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. A. Afzelius.), hämtad 2019-02-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se