Henricus Henrici Carstenius

Född:1612-05-25 – Finland (i Helsingfors)
Död:1683-05-06 – Ryssland (i Viborg)

Präst, Gymnasielärare, Biskop


Band 07 (1927), sida 629.

Meriter

1. Henricus Henrici Carstenius, f. 25 maj 1612 i Helsingfors, d. 6 maj 1683 i Viborg. Föräldrar: justitieborgmästaren i Helsingfors Henrik Carstens och Anna Vitticius. Erhöll skolundervisning i Helsingfors från 1620, i Reval samt i Åbo katedralskola från 1629; prästvigd i Åbo 1632; företog en studieresa i Tyskland 1632—34. Utnämnd lektor i logik och' fysik vid det planerade gymnasiet i Viborg 1634; tf. kyrkoherde i Åbo 1634;, komminister därstädes 1635; kyrkoherde i Borgå 10 febr. 1639; fil. magister (primus) i Åbo 13 maj 1653; kyrkoherde och domprost i Viborg 9 febr. 1667 (tilltr. 1669); tillika förste teologie lektor vid Viborgs gymnasium 1670; gymnasiets rektor 1672 och 1679; riksdagsman 1675; biskop i Viborg 30 apr. 1679—1681, då han trädde tillbaka från tjänsten med bibehållande av lönen.

Gift 1) 15 juni 1637 med Margareta Schäfer, d. 28 febr. 1644, dotter till borgmästaren i Åbo Henrik Schäfer; 2) 26 aug. 1645 med Katarina Schmidt, d. 1705, dotter till rådmannen i Viborg Hans Schmidt.

Biografi

Kort efter sin prästvigning 1632 sändes C. av biskop Isak Rothovius »med föräldrarnes understöd på stiftets vägnar» till Tyskland för att där förskaffa sig fortsatt teologisk utbildning. Det är möjligt, att han först stannat någon tid vid Rostocks universitet, där hans reskamrat, sedermera biskopen Karl Lithman tog, sin magisterexamen. Säkert veta vi, att han under ett år läste gamla språk under ledning av den kände filologen och bibliotekarien Johan Kirckmann i Hamburg. I Wittenberg, där C. även studerade någon tid, var teologen Johan Hülsemann — beryktad för sin stridslust och sitt deltagande i Leipzigkonventet 1631 — hans lärare. Petrus Bång uppger, att C. i Wittenberg skulle hava studerat även för Johan Avenarius, men detta måste vara oriktigt, då denne dog redan i slutet av år 1631. Vilken ståndpunkt C. intagit till tidens teologiska riktningar, är ej närmare känt. Hans resa avbröts redan efter ett par år för krigsoroligheternas skull men ej, efter vad det vill synas, hans studier. Mer än ett decennium senare mottog han av filosofiska fakulteten i Åbo anbudet att taga den filosofiska magistergraden och tryckte även för detta ändamål sina »Miscellanea» (1649), vilka dock, tydligtvis på grund av författarens iråkade sjukdom, ej synas ha blivit ventilerade. Då han fyra år senare äntligen blev promoverad, innehade han första hedersrummet. Han hade då redan länge varit kyrkoherde i Borgå, där han, såsom han själv säger i ett brev till drottningen, före sig fann »collapsam disciplinam». Där hade förekommit stridigheter och till och med tumultuariska uppträden mellan den förre kyrkoherden och hans församlingsbor. Man behövde således en församlingsherde, som med kraft, klokhet och myndighet kunde ingripa mot de uppstudsiga. En sådan fann man också i C. Det är tydligen ett misstag, då det påstås, att C. endast med goda ord och lampor skulle ha ställt allt till rätta. Där så syntes nödigt, har han ej ryggat tillbaka för kraftigare medel. De avlägsnaste byarna i den stora socknen hade fått rätt att bilda egen församling, men då den präst, som utsetts, visade sig olämplig och måste avsättas, beslöt C. att söka! återföra det avsöndrade området till moderförsamlingen. Härav uppväcktes en långvarig strid, ur vilken C. till slut utgick som segrare. Betecknande för hans kynne är, att han genom landshövdingens handräckning lät nedriva den kyrka, som uppförts för den tillämnade nya församlingen och tydligen väl behövts i den stora socknen. C. var sålunda ingalunda en from, tillbakadragen och världsfrämmande själasörjare, han var en energisk och myndig, drivande och praktisk prelat, som med fast hand höll ordning i sin församling och sörjde för dess och sitt eget bästa. Redan under Borgåtiden var han också en välmående man. Han hade bl. a. två lantegendomar i Borgå socken, och hans skuta gjorde sina resor mellan Helsingfors och Reval och stundom mellan Reval och Stockholm. I de flestas ögon var C. otvivelaktigt en välförtjänt själasörjare och en andlig talare av rang. Flera av hans andliga tal ha blivit tryckta. Mest kända äro de predikningar och betraktelser över Frälsarens ord på korset, som upptagits i »Cantio cygnea... Christi, thet är... Jesu Christi swane sång» (1656), vilken bok ända till 1800-talet utgått i nya upplagor och redan 1667 blev översatt till finska.

Efter domprosten M. Jacobseus' i Viborg död (1656) ville en del av stadens råd hå C. till domprost. Likaså var han en grupps kandidat vid nästa val, då Kl. Thesleffs utnämning (1657) föranledde förlöpningar från magistratens sida, vilka sedan strängt bestraffades. År 1667 blev så C. äntligen domprost. En av hans biografer är angelägen att betona, att han erhöll K. fullmakt på ämbetet utan eget tillgörande. Saken synes hava förhållit sig så, att C. egentligen var borgmästares och råds kandidat, medan borger-skapets val icke enhälligt fallit på honom. Den finska försam- lingen hade sin egen kandidat och önskade en egen kyrkoherde. Biskopen Petrus Brommius skrev därför 16 nov. 1666 till magistraten, att han för sin del intet hade emot C, men då förre domprosten utnämnts mot borgmästares och råds önskan, fann han det klokast att vända sig till K. M:t, vilket ock med framgång skedde. C: s biografer tala om det nit och det allvar, varmed han skötte sitt nya kall. Ett vittnesbörd därom äro den mängd veckopredikningar, han hållit i Viborg, särskilt över Gamla testamentets böcker. C. kom nu även att tillträda en lärarbefattning, som varit honom ämnad nära fyra decennier tidigare. Vid sin återkomst från sin tyska studieresa hade han nämligen blivit utsedd till logicesi et physices lektor vid det gymnasium, som man hoppades kunna upprätta i Viborg. Gymnasieplanerna hade emellertid då strandat, men nu övertog C. som förste teologie lektor kristendomsundervisningen vid den under mellantiden organiserade läroanstalten. Det påstods emellertid, att han hade svårt att få tiden att räcka även till lärar-plikterna (se Brommius). — När biskopsstolen 1679 blev ledig efter Abraham Thauvonius, föreslog domkapitlet till dennes efterträdare C. eller kyrkoherden i Mola Arvidus Forstadius, »som landsens språk och seder veta». Det blev den förre, som fick ämbetet. Hans första brev till K. M:t i sin nya egenskap är otvivelaktigt för honom karakteristiskt. Sedan han redan förut förstått att bereda en extraordinär befordran åt sin son Petrus Carstenius (se nedan), föreslog han honom nu, ehuru förgäves, till sin efterträdare som domprost. C. var synbarligen, då han blev utnämnd till biskop, en redan bruten man, ocb han kom ej länge att utöva sitt ämbete. Hans krafter visade sig alltför svaga för ett framgångsrikt förvaltande av det vidsträckta och svårskötta stiftet, och redan 1681 företog K. M: t den ovanliga åtgärden att under hans livstid utse Petrus Bång (se denne) till hans efterträdare och åt honom uppdraga ämbetssyss-lornas förrättande. Att C. officiellt förklarade sig »väl benöjd med Hans Majestäts disposition», torde ej utgöra något säkert bevis för att det var med fri vilja, han trädde tillbaka.

Författare

A. R. Cederberg.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: 'Tacksäijelses predikan' för freden med Danmark. Åbo 1646. 4: o. — En christeligh brwdpredikan, på thens erbornes, achtades och wälförståndiges H. Hans Schmidtz, ... brwdgummes, och ähre- och dygde-rijkes jungfrwes, Beata Rwtas,... brwdz, bryllopz- ähre- och heder-dagh .. . den 23 aug. innewarande 1653. Åbo 1653. 4: o 6 bl. — Cantio cygnea domini nostri Jesu Christi, thet är wårs Herre Jesu Christi swane sång eller gudeliga betrachtelser öfwer the 7 hjerteliga ord, hwilka Herren Jesus talat hade på korsens trää... Sthm [1656]. 12: o. (Senare flera gånger utg., så Lund 1718 [12: o 8 bl., 168 s.], 1749 och 1849; även i finsk övers. Åbo 1667.) — Piorum et impiorum desiderium eller the gudfruchtigas och ogudachtigas åstundan, thet är en enfaldig lijkpredikan..., hållen uthi Hattula sochne kyrckia på innewahrande 1665 åhr, tå .. . jungfrw, j. Anna Beurraeus till Lepas och Lach-dentaka .. . then 8 oct. ther sammestädes begraffwen bleff. Åbo [1665]. 4: o 24 bl. — Wäl till mods, thet är christeligh lijk-predikan... tå . . . Konungl. Maij: ts troo tienare,... cammarerare Johan Johanszon sin lilla dotter, jungf. Hebla Johans dotter ... uthi Borgo kyrckia ... den 18 aug. 1667 begrafwa lätt. Åbo [1667]. 4: o 20 bl. — En christeligh lijk- och tröstpredikan, om en christen menniskios rätta tålamodh ..., hållen när ... hust. Anna Hornichs,... uthi Wijborgs domkyrckia den 6 feb. innewarande åhr bleff begrafwen. Åbo 1670. 4: o 16 bl.

Källor och litteratur

Källor: Viborgs konsistorii skrivelser till K. M:t, RA. — Handl. och uppsatser rör. Finlands kyrkohistoria, utg. af W. G. Lagus, 1 (1845). — Likpredikan över C. av P. Bång (1683): M. Akiander, Herdaminne för fordna Wiborgs och nuvarande Borgå stift (1868—69); M. J. Alopaeus, Borgå gymnasii historia (1804—17); A. Simolin, Wiborgs stifts historia (1909); dens., Petrus Bång. En biogr. studie (1912).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Henricus Henrici Carstenius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16472, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. R. Cederberg.), hämtad 2019-01-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16472
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Henricus Henrici Carstenius, urn:sbl:16472, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. R. Cederberg.), hämtad 2019-01-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se