K Gustav Cassel

Född:1866-10-20 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1945 – Jönköpings Kristina församling, Jönköpings län

Nationalekonom


Band 07 (1927), sida 652.

Meriter

2. Karl Gustav Cassel, den föregåendes sonson, f. 20 okt. 1866 i Stockholm. Föräldrar: grosshandlanden Oskar Cassel och Leontine Dahlstrand. Elev vid h. latinläroverket å- Norrmalm ht. 1882; avlade mogenhetsexamen därstädes 18 maj 1885; student i Uppsala ht. 1885; fil. kand. 30 jan. 1888; fil. lic. 14 dec. 1891; disp. 19 sept. 1894; fil. doktor 31 maj 1895; företog för studier i nationalekonomi och finansvetenskapen resa i Tyskland maj 1898— juli 1900 med understöd av Lorénska stiftelsens stipendium och blev därunder student vid universiteten i Tübingen 1898, Berlin okt. 1898 och Göttingen maj 1899; studerade med understöd av Lorénska stiftelsens stipendium nationalekonomi i England somrarna 1901 och 1902; har dessutom företagit ett mycket stort antal resor i socialt, nationalekonomiskt och finansvetenskapligt syfte. Genomgick provårskurs vid högre realläroverket å Norrmalm i Stockholm vt.—ht. 1892; amanuens i matematik vid Stockholms högskola vt. 1892—vt. 1894; vik. lektor i matematik och fysik vid h. realläroverket (å Norrmalm) i Stockholm 16 okt. 1893—vt. 1898; föreläste i nationalekonomi och finansvetenskap vid Köpenhamns universitet med stipendieunderstöd av akademiska konsistoriet därstädes vt. 1901— vt. 1902; uppfördes i andra förslagsrummet till e. o. professuren i nationalekonomi och finansrätt vid Lunds universitet 14 sept. 1901; docent i nationalekonomi vid Stockholms högskola 26 sept. 1902; sekreterare i rösträttskommittén nov. 1902—okt. 1903 och i sammansatta bevillnings- och lagutskottet vid riksdagen 1903; kallad till förste innehavare av Lars Hiertas professur i nationalekonomi med finansvetenskap vid Stockholms högskola 12 apr. 1904 (K. stadfästelse 29 apr. 1904); har inom finansdepartementet vid upprepade tillfällen biträtt såsom sakkunnig, bl. a. angående ändring i bevillningsförordningen m. m. (tillkallad 27 maj 1904; bet. ink. 6 dec. 1904), angående omläggningen av statens budgetssystem (från 1905), angående värdestegringsskatt å fastighet 20 okt. 1910—29 mars 1912, angående inrättande av ett riksrevisionsverk 4 dec. 1913— 10 febr. 1914 samt angående vissa skattefrågor 1914 (enl. K. bemyndigande 28 febr. 1914); erhöll 8 okt. 1907 av finansministern i uppdrag att utarbeta en översikt över främmande länders lagstiftning angående jordvärdestegringsskatt (utredningen avgiven 21 dec. 1908); meddelade undervisning åt kronprinsen, kronprinsessan och prins Eugen 1908—12; ledamot och sekreterare i kommittén angående förändrad uppställning av riksstaten 18 sept. 1909—4 sept. 1910; sakkunnig inom folkskoleseminariekommittén angående ämnet ekonomilära 10 nov. 1910—15 juni 1911 samt inom 1912 års lärarlönenämnd 19 mars 1914—1915; studerade på inbjudan av tyska riksregeringen Tysk- lands ekonomiska motståndskraft 1916; ledamot av 1917 års bankkommitté 22 sept. 1917-31 dec. 1919; ledamot av budgetårskommittén 16 maj 1919—30 nov. 1920; ledamot av ekonomiska rådet 19 nov. 1920—1921; avgav på inbjudan av nationernas förbund utlåtanden angående världens penningproblem till Brysselkonferensen 1920 och1 till förbundets finanskommitté sept. 1921; svensk delegerad vid internationella handelskammarens kongresser i London 1921, i Rom 1923, i Bryssel 1925 och i Stockholm 1927; sakkunnig i svenska delegationen vid internationella finanskonferensen i Genua 1922 samt medlem av konferensens finansiella expertkommission; sakkunnig i den internationella kommissionen för stabilisering av markvalutan i Berlin nov. 1922; sakkunnig i järnvägsrådet 1924; svensk delegerad vid internationella ekonomiska konferensen i Geneve våren 1927. — Har sedan 1923 på inbjudan hållit ett flertal föreläsningar vid universiteten i London och Munchen samt i Köpenhamn, Oslo, Helsingfors, Lybeck m. fl. platser. Erhöll av Vetenskapsakademien Ferrnerska belöningen 1891; LVA 1914 (preses 1926—27); erhöll Vetenskapsakademiens guldmedalj 1922; hedersdoktor i Köln 1922 och i Munchen 1923; LVVS 1923; juris hedersdoktor vid Stockholms högskola 21 maj 1927; innehar dessutom ett flertal utländska vetenskapliga m. fl. utmärkelser.

Gift 30 aug. 1895 med Ingeborg Johanna Björnson Möller, f. 1 febr. 1870, dotter till artisten Niels Björnson Möller i Düsseldorf.

Biografi

Likt så många andra banbrytande nationalekonomer började C. sin bana som matematiker. Först under senare hälften av 1890-talet kom han att ägna sig åt nationalekonomiska studier, huvudsakligen i Tyskland och England. Med ovanlig snabbhet fann han sin plats inom vetenskapen, i det han redan år 1899 i Zeitschrift fur die gesarnte staatswissenschaft publicerade en avhandling över »Grundriss einer elementaren preislehre», som innehåller åtskilliga av grundtankarna i hans stora systemverk två decennier senare. Han skjuter här åt sidan hela värdeläran, såsom onyttig och vilseledande, för att i stället bygga direkt på prisbildningen. Med andra ord, han utgår från de på marknaden givna, kvantitativt mätbara fenomenen och icke från de psykologiska fenomen, som sysselsatte värdeläran i dess moderna form, gränsnytteteorien, och som endast med svårighet tillåta kvantitativ bestämning.

Framför allt ägnade C. omkring sekelskiftet sin uppmärksamhet åt ränteteorien. Resultatet av detta arbete förelåg år 1903 i »Nature and necessity of interest», som skaffade dess förf. anseende i de anglosachsiska länderna som en nationalekonom i första ledet. Under det närmaste decenniet arbetade han med uppbyggandet av ett harmoniskt system på grundval av de tankar, som framlagts i hans förstlingsarbete. År 1914 förelåg systemverket, »Theoretische sozialökonomie», färdigt, men på grund av världskriget skedde ej publiceringen förrän år 1918. Karakteristiskt för detta arbete är — utom värdelärans utrangering — att hela framställningen såväl av pris- och fördelningsläran som av penningteorien konsekvent bygger på knapphetens begrepp. Visserligen var den bakom detta begrepp liggande tanken, behovstäckningsmedlens otillräcklighet i förhållande till behoven, ingalunda ny utan tvärtom commune bonum inom vetenskapen. Men den speciella utformning, som denna tanke erhållit hos C, och den konsekvens, med vilken framställningen uppbyggts, förlänar åt hans system större enkelhet, överskådlighet och stränghet än som utmärker neoklassikernas, österrikarnas eller Lausanne-skolans. Härom vittna en mängd omdömen från vetenskapsmän, som ingalunda i sin helhet vilja acceptera C: s ståndpunkt och som framför allt icke vilja avstå från att gå bakom prisbildningen för att få ett fastare grepp om de problem, som sammanhänga med maximerandet av människornas behovstillfredsställelse. Edgeworth använder i sin recension i Economic journal bilden »a mechanical poem» och Amonn anmärker, att man icke före C. haft en precis uppfattning om hela innebörden av principen, att jämvikt samtidigt måste råda mellan tillgång och efterfrågan såväl beträffande varor som produktionsfaktorer. Från andra håll påpekas, att den kanske viktigaste grundtanken i C: s system, det ömsesidiga beroendet mellan alla i prisbildningen ingående element, återfinnes hos Lau-sanneskolan, men det tillfogas vanligen, att C:s framställning i elegans och överskådlighet är de tidigare överlägsen. I Tyskland har »Theoretische sozialökonomie» utövat ett utomordentligt stort inflytande. Detta sammanhänger väl icke uteslutande med arbetets förtjänster i och för sig utan också med att det tyska språket, är relativt fattigt på fast uppbyggda systemverk, något som å sin sida är en följd av den tyska s. k. historiska skolans fientlighet mot ekonomisk teori över huvud taget. Publiceringen av C: s arbete har i tiden sammanfallit med ett uppblossande av det teoretiska intresset och har därför fyllt ett livligt känt behov. Vare härmed huru som helst, så är det ett faktum, att »Theoretische sozialökonomie», vars fjärde upplaga publicerades år 1926, vunnit långt större spridning än någon annan som lärobok vid tyska universitet. Adolf Weber anser, att den på Tysklands nationalekonomiska vetenskap utövat större inflytande än något annat arbete, som sett dagen de sista femtio åren. Också i de anglosachsiska länderna har den, särskilt sedan en engelsk upplaga utkommit år 1923, blivit mycket uppmärksammad, ehuru mindre allmänt accepterad i sin helhet. År 1926 utkom också en japansk och 1927 en fransk upplaga. — En kortfattad framställning av grundtankarna i sitt vetenskapliga arbete har C. givit i »Fundamental thoughts in economics», som utkommit år 1925 på tyska och engelska.

Sedan världskriget och dess efterverkningar givit de penningteoretiska problemen en särskild aktualitet, har C. ägnat sitt huvudsakliga intresse åt dessa. År 1917 publicerade han »Dyrtid och sedelöverflöd», där han skarpt vänder sig mot den vanliga uppfattningen, att prisstegringen berodde på varubrist, och i stället gör gällande, att den så gott som uteslutande framkallats av den stora sedelutgivningen. Växelkursernas våldsamma variationer förklaras, speciellL i några senare uppsatser i Economic journal, bero på den olika graden av inflation i olika länder. Enligt denna s. k. köpkrafts-pariteori ändrar sig växelkursernas jämviktsläge parallellt med förändringar i valutornas inre köpkraft. Orsaken såväl till inflationen som till växelkursernas abnorma läge sökes alltså i den oriktiga kreditpolitiken, som icke sörjde för jämvikt på kapitalmarknaden. Denna uppfattning utvecklade C. med stilistiskt mästerskap närmare i det memorandum, som han, i likhet med fyra andra nationalekonomer, inbjudits att framlägga vid den internationella finanskonferensen i Bryssel år 1920. Detta memorandum väckte en ganska enastående uppmärksamhet och gjorde med ens dess författare världsberömd även utanför vetenskapsmännens krets. Sedan denna tid har C. utövat en betydande publicistisk verksamhet i finansiella tidskrifter på olika språk och torde mer än någon annan ha bidragit till en bättre förståelse hos den stora allmänheten av valutadeprecie- ringens innebörd. I den vetenskapliga diskussionen synes emellertid tendensen närmast gå i riktning mot att tillerkänna de av C. föga behandlade faktorer, som vid sidan av inflationsgraden påverka växelkurserna, större betydelse än köpkraftspariteorien kan göra. Under den våldsamma inflationens tid var det berättigat, ja nödvändigt, att fästa avgörande vikt vid prisnivåernas förändringar vid en undersökning av växelkurserna, men det hindrar ej, att under mera lugna förhållanden andra omständigheter kunna få stor betydelse. Dylika tankar återfinnas ofta i det vetenskapliga meningsutbytet rörande C:s arbete »Penningväsendet efter 1914» (1922) som också utkommit på tyska, engelska, franska och spanska.

Vid sidan av sitt rent vetenskapliga arbete har C. ägnat sig åt kommittéuppdrag, speciellt sådana som haft att göra med statsbokföring och1 beskattning. Han har t. ex. nedlagt ett betydande arbete på omläggningen av budgetåret i statsbokföringen. Genom sina talrika artiklar i Svenska dagbladet över aktuella, ekonomiska spörsmål här han utan tvivel gjort mycket för att höja den ekonomiska allmänbildningen och har sannolikt också påverkat landets ekonomiska politik. Såväl artiklar som uppsatser och större arbeten pläga — vare sig de skrivits på svenska, tyska eller engelska — betecknas som ur stilistisk synpunkt mycket framstående.

Författare

B. Ohlin.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 1 nov. 1901 och 29 apr. 1904 (meritförteckn.), RA.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Gustav Cassel, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16485, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Ohlin.), hämtad 2018-12-10.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16485
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Gustav Cassel, urn:sbl:16485, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Ohlin.), hämtad 2018-12-10.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se