Eric Castrén

Född:1732-07-14 – Finland (i Paldamo)
Död:1787-12 – Finland (troligen i Kemi)

Präst


Band 07 (1927), sida 671.

Meriter

2. Eric Castrén, den föregåendes son, f. 14 juli 1732 i Paldamo, d. dec. 1787 (i Kemi?). Student i Åbo 1748; disp. 20. okt. 1753 (Dissertatio philologica [hebreiska bokstäver] sive discalceationem in loco. sacro breviter expendens; pres. K. A. Clewberg) och 13 juni 1754 (Historisk och oeconomisk beskrifning öfwer Cajanaborgs län; pres. P. Kalm); fil. magister 25 juli 1754. Prästvigd 1755; pastorsadjunkt i Paldamo 1755; bataljonspredikant vid Österbottens regemente 4759; kyrkoherde i Pudasjärvi 1762; kyrkoherde i Kemi 1785; kontraktsprost 1786.

Gift 1) 1763 med Katarina Elisabet Keckman, f. 1743, d. 1784; dotter till. kyrkoherden i Pudasjärvi Samuel Keckman; 2) 1786 med Brita Helena Elfving, f. 1746, d. 10 mars 1817, dotter till kapellanen i Uleåborg Jakob Elfving.

Biografi

C.,som började sina akademiska studier tillsammans med flera andra unga män, vilka i Finlands ekonomiska historia hava en given plats, såsom Jakob Stenius d. y., Jakob Chydenius, Efr. Höckert och Nils Wasström, blev Peter Kal ms elev, sedan denne, år 1751 återvänt från sin amerikanska resa. Under ledning av Kalm insöp C. lusten för ekonomiska frågor och speciellt för hembygdsforskning, varom hans gradualavhandling om Kajaneborgs län utgör ett vackert bevis. Avhandlingen är synbarligen helt eller i huvudsak C: s arbete. Den historiska delen bär spår av Algot Scarins antikverade, men i alla fall ännu då i vida kretsar godkända teorier med deras rudbeckianska fantasier, men avhandlingens ekonomiska del är av ett helt annat värde. C. beskriver här lantbruket i Paldamo och Sotkamo socknar, de redskap, befolkningen använder, och de sädesslag, som äro i bruk, lämnar uppgifter om avkastningen av korn och råg samt skildrar, huru man även har försökt sig på odling av vete och ärtor, om ock med skäligen klent resultat. Han ger intressanta redogörelser för svedjemarker och deras uppodlande samt för tjärbränningen och beräknar, att utförseln av tjära från endast de sydligare delarna av Paldamo i början av 1750-talet uppgått till över 3,000 tunnor om året.

Som den typiske representant han är för den ekonomiska nyttans tidevarv med dess entusiasm för stora projekt föreslår C. i sin avhandling, att en segelled eller en kanal skall öppnas emellan Kajana län samt Savolax och Karelen. Ett par år tidigare hade den unge österbottniske magistern Samuel Chydenius inför Vetenskapsakademien uppträtt med ett liknande förslag, som icke kunnat förbli obekant för hans landsman och nationskamrat. C. betraktar emellertid frågan även från synpunkter, som icke av Chydenius blivit beaktade. Man kunde tänka sig två vattenvägar, en från Kajana vattendrag till Savolax, Idensalmi och Kuopio-båtled och en längs Sotkamo-stråten mera mot sydost till Karelen. För den senare talade behovet av en bekvämare förbindelseled, som skulle kunna minska exporten från Karelen till ryska sidan. Karelarna hade för lång och besvärlig väg till sina egna städer, ofta nog 50 eller 60 mil, och om de än lättare kunde komma till Kajana, tog även denna färd två eller tre veckor i anspråk, emedan segelleden icke var upprensad, vartill kom, att av samma skäl endast små föror kunde medföras. Anläggningen skulle även kunna genomföras med relativt lindriga kostnader. »Skulle arbetet fördelas inbyggarena emellan under en kunnig hands anförande, så hade de den minsta känning därav.»

C. tänkte även speciellt på staden Kajanas ekonomiska uppryckande. I första hand återkom han till önskemålet från faderns tid, att staden skulle förunnas nederlagsfrihet i Uleåborg eller få betjäna sig av Uleåborgs hamn för att därifrån med sina varor segla till Stockholm. Uleåborg skulle icke därigenom komma att lida men Kajana ha dess större nytta. I Kajana kunde man ock anlägga flera fabriker, »som skulle passa sig med dess naturliga skick och beskaffenhet». Så ansåg C, att en tobaksfabrik icke vore otjänlig där, då tobaksplanteringen tagit fart i Karelen, stadens naturliga handelsområde. Råvaror funnos vidare i trakten för pott-askesjuderi, glasfabfik, linneväverier, färgerier, tryckerier, garverier och sämskmakerier. Alla C:s vackra planer blevo emellertid orealiserade och hava icke till den dag, som är, förverkligats, trots att en man i vida inflytelserikare ställning, J. F. Carpelan (se denne), några decennier senare framträdde med kanhända ännu djärvare förslag.

En liknande historisk och ekonomisk skildring, som C. givit j sin gradualavhandling om Kajana län, utgav han ett tjugutal år senare, när han i »Tidningar utgifne af et sällskap i Åbo» för år 1776 lät trycka en »Kortt beskrifning öfwer Pudasjärvi socken i Österbotten» (n:o 10—13). Här beskriver han socknens ekonomiska möjligheter och ger läsaren viktiga underrättelser om dem; inen nu framträder han icke med några vittsyftande projekt och stora förslag. Det ekonomiska tidevarvets vittfamnande optimism hade redan något tillnyktrat, och även C. hade säkert kommit till insikt om att det är lättare att projektera kanaler och bygga fabriker på papperet än att få dem till stånd i verkligheten.

Författare

A. R. Cederberg.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta skrifter: Historisk och oeconomisk beskrifning öfwer Caiana-borgs län. Åbo 1754. 4: o 78 s. (Diss., prass. P. Kalm, resp. C.) — Kortt beskrifning ofwer Pudasjärvi socken i Österbotten (Tidningar utg. af et sällskap i Abo, Arg. 6, 1776, N:o 10—13).

Källor och litteratur

Källor: A. Bergholm, Sukukirja Suomen aatelittomia sukuja (1901) A. R. Cederberg, Pohjois-Karjalan kauppaolot vuosina 1721—1775 (1911).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Eric Castrén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16495, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. R. Cederberg.), hämtad 2019-01-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16495
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Eric Castrén, urn:sbl:16495, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. R. Cederberg.), hämtad 2019-01-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se