Gillis Edenhielm

Född:1778-05-06 – Örby församling, Älvsborgs län (på Öresten)
Död:1862-04-29 – Jakobs församling, Stockholms län

Arméofficer, Landshövding


Band 12 (1949), sida 109.

Meriter

Gillis Edenhielm. f. 6 maj 1778 på Öresten, Örby sn (Älvsb.), d. 29 april 1862 i Stockholm (Jak.). Föräldrar: generalmajoren Erik Edman, adlad och adopterad Edenhielm, och Anna Catharina Ridderstam. Förare vid Älvsborgs reg. 10 dec. 1786; elev vid Västerås skola; fänrik 30 dec. 1788; premiäradjutant vid Sprengtportenska reg. 4 maj 1795, vid Danckwardtska reg. 7 mars 1796; löjtnant där 29 maj 1796; transporterad genom byte till Stedingkska reg. 6 dec. 1797; löjtnant vid Göta artillerireg. 1801; kapten 26 okt. s. å.; major 5 febr. 1811; överstelöjtnant 11 jan. 1814; överste och chef för samma reg. 7 okt. 1817; generaladjutants titel 4 juli 1823; kommendant i Göteborg 17 mars 1825; generalmajor 24 juni 1830; avsked från reg. 5 juli 1834, från kommendantskapet 20 nov. s. å.; överkommendant över rikets västra kust 21 nov. 1834; vice landshövding i Göteborgs och Bohus län 22 nov. s. å.; ord. landshövding 14 nov. 1835–19 juni 1843; avsked ur krigstjänsten 9 jan. 1845; led. av ridderskapet och adeln vid riksdagarna 1809–10, 1815, 1817–18, 1823, 1828–30, 1834–35, 1840–41 (led. av bevillningsutskottet), 1844–45, 1847–48, 1850–51, 1853–54 och 1856–58. RSO 1807; LKrVA 1818; LVVS 1818; KSO 1833; RCXIII:sO 1838; KmstkSO 1841; innehade även utländska ordnar. Ägde det gamla fädernestället Ed på Visingsö.

G. 24 okt. 1814 m. Carolina Lovisa Boij, f. 7 okt. 1791, d. 29 juli 1873 i Stockholm, dotter av majoren Adolf Fredrik Boij och Ulrica Albertina Bergenstråhle, samt förut g. m. greve Johan Löwen.

Biografi

Under garnisonstjänsten i Göteborg fick E. rykte om sig att vara en orädd och behjärtad officer, som – ej minst genom sina stora kroppskrafter – visste att sätta sig i respekt, då det gällde ordningens upprätthållande. Vid ett tillfälle, då elden kommit lös i fästet Kronans kruttorn, där flera hundra centner krut förvarades, tvekade ej E. att under ögonskenlig livsfara krypa in genom en skottglugg och lyckades med en slang släcka elden, innan den nådde fram till krutet.

I okt. 1805 kommenderades E. till Stralsund och fick åt sig anförtrott chefskapet för ett fältbatteri, varmed han intill slutet av 1806 bevistade de svenska trupprörelserna i Pommern, Mecklenburg och Lauenburg. Därpå beordrades han som chef för ett batteri av Vendes artilleriregementes ridande division, över vilken C. F. von Cardell förde befälet. Denne blev, sedan överste J. Norby stupat, chef för hela det i Pommern varande artilleriet. Han anförtrodde gärna de farligaste uppdragen åt E., som tog del i åtskilliga träffningar i samband med försvaret av Stralsund. Efter ett större utfall 1 april 1807 utnämndes E. till riddare av svärdsorden »för välförhållande, rådighet, köld och tapperhet». Strax därefter drabbades E. dock av missödet att tillfångatagas av fransmännen. Då han nämligen vid Ückermünde 16 april med sitt batteri, som tillhörde arriärgardet, under häftig strid sökte skydda huvudstyrkans överskeppning, omringades han av fiender, innan hans folk kommit ombord. Kanonerna hade dock bragts i säkerhet och hästarna släppts. Han fördes till Frankrike och tillbragte fångenskapen i Longwy och Nancy. Han återkom till Sverige 1810 och inträdde i tjänst vid sitt regemente samt befordrades året därpå till major.

I maj 1813 avgick E. med sin artilleridivision till Tyskland. Den säges ha väckt uppmärksamhet genom sin goda hållning och disciplin. Utrustningen blev förstklassig, genom att E. erhöll tillstånd att från en av engelsmännen på Rügen till förfogande ställd reservdepå förse sig med fordon, seltyg och dylikt. E. deltog med sin division i bataljerna vid Grossbeeren och Dennewitz samt vid stormningen av Leipzig. Vid sistnämnda tillfälle skulle en honom underställd artilleritrupp rycka in genom Grimserporten och rensa gatorna. Framryckningen skedde under kulregn från husen, vilka voro besatta av franska jägare. E. blev härvid svårt sårad i vänstra armen. Amputation var ifrågasatt men kunde dock undvikas. Han gjorde sig under kriget särskilt känd för det utmärkta sätt, på vilket han sörjde för sin trupps behov, varigenom den bättre än andra kunde reda sig, även om den ordinarie tillförseln klickade. Han säges i detta avseende under sin krigsfångenskap i Frankrike ha tillägnat sig den franska truppens förmåga att tillgodogöra sig ortens tillgångar genom i tid planerade åtgärder, varigenom man blev oberoende av tillförseln från magasin. För sitt välförhållande under kriget blev E. befordrad till överstelöjtnant. Som regementschef skapade han en verklig mönstertrupp i avseende på disciplin och duglighet.

Personligen gjorde E. sig känd genom klara och rediga order utan vacklan eller tvetydighet. Han var ingen vetenskapsman men hade en grundlig insikt i allt, som hörde till hans vapen, samt var en praktisk och beslutsam man med gott omdöme. Åt underlydande personals bästa ägnade han mycken omsorg. Sålunda lät han bland annat i Göteborg för regementspersonalens barn 1818 inrätta en skola, Prins Oscars soldatbarnskola, av lancastertypen, den andra i sitt slag i Sverige. De goda egenskaper, som utmärkte E. som regementschef, kommo också till sin rätt under utövandet av landshövdingeämbetet. 1 politiken deltog han understundom genom att vid riksdagen intaga sin plats på Riddarhuset. Han slöt sig då med värme till anhängarna av Karl XIV Johan, för vilken han ständigt hyste stor beundran. E. vistades efter avskedstagandet ur krigstjänsten några år på sin egendom Kyleberg.

Författare

Ludvig Hammarskiöld.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

– Brev från E. finnas bl. a. i Hartmansdorffska saml. i Riksarkivet; enstaka brev från E. finnas i Uppsala uniy.-bibliotek.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Åminnelse-tal öfver general-majoren.. . Adolph af Klercker... den 12 nov. 1818 (KrVA Tal, 1817 och 1818, tr. 1819–20, s- 87–100). – [Om de hufvudsakliga grunder, enligt hvilka vårt älskade fäderneslands försvar borde ordnas och utföras.] Sthm 1858. 30 s., 1 bl. (Anon.: undert.: G. E.)

Källor och litteratur

Källor: Biographica, Militaria, ansökn. och meritförteckn., Krigsregistr., Inrikes civilregistr., RA. – A. Anjou, Riddare af konung Carl XIII:s orden 1811–1900 (1900); A. Th. Låstbom, Swea och Götha höfdinga-minne sedan 1720, 1–2 (1842, 43); H. O. Prytz, Historiska upplysningar om svenska och norska arméernas regementer och kårer jemte flottorna [1]–2 (1867, 68); C. Stål, [Minnesteckning över E.] (KrVA Handl. 1863); J. af Wingård, Minnen af händelser och förhållanden under en lång lifstid, 1–12 (1846–50).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gillis Edenhielm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16608, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ludvig Hammarskiöld.), hämtad 2019-01-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16608
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gillis Edenhielm, urn:sbl:16608, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ludvig Hammarskiöld.), hämtad 2019-01-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se