Karl Arvid Edin

Född:1880-05-13 – Piteå stadsförsamling, Norrbottens län
Död:1937-11-30 – Stockholms stad, Stockholms län

Statistiker


Band 12 (1949), sida 150.

Meriter

1. Karl Arvid Edin, f. 13 maj 1880 i Piteå, d. 30 nov. 1937 i Stockholm. Föräldrar: kaptenen vid Norrbottens reg. Hugo Edin och Alice Kristina Winroth. Mogenhetsex. i Luleå 11 juni 1898; student vid Uppsala univ. 26 sept. s. å.; fil. kand. 31 jan. 1902; fil. lic. 15 sept. 1908; disp. för fil. doktorsgrad 28 maj (promov. 31 maj) 1910; docent i statistik i Uppsala 16 juni s. å.; tf. professor där i samma ämne vt. 1911–ht. 1916, ht. 1918–vt. 1922 och ht. 1923–vt. 1924; tf. lärare i statistik vid Stockholms högskola 1918–37; sekr. (statistiker) vid K. telegrafstyrelsen 1 juli 1920–11 mars 1932; 1:e aktuarie i K. statistiska centralbyrån 12 mars 1932–30 april 1934; byråchef där 1 maj 1934 till sin död; ledare för 1930 års folkräkning 1 sept. 1932–21 aug. 1934; offentligt uppdrag att verkställa utredning rörande nykterhetsfrågans läge i främmande länder 4 juli 1910; kallad att som sakkunnig i och för statistisk bearbetning av visst material biträda kommittén för utarbetande av lagstiftning om rätt till avbrytande av havandeskap m. m. 13 dec. 1934; deltog i ett möte i Paris för bildande av Internationella unionen för vetenskaplig undersökning av befolkningsproblemen juli 1928; sekr. och skattmästare i den till nämnda union anslutna Svenska nationalkommittén för befolkningsforskning; Sveriges representant i unionens kongress för befolkningsvetenskap i Berlin 26 aug.–1 sept. 1935.

G. 28 maj 1911 i Uppsala m. Anna Elisabeth (Anna-Lisa) Ribbing, f. 8 dec. 1887 i Stockholm (Hedv. El), dotter av hovrättsrådet och häradshövdingen, jur. hedersdoktor Gustaf Ribbing och Carolina (Lina) Sofia Meyer.

Biografi

E. ägnade sig vid universitetet till en början, som lärjunge åt professorerna Hjärne och Boëthius, åt studier i historia och statskunskap. Som förste kurator i Norrlands nation samt styrelseledamot och ordförande i föreningen Heimdal gjorde han betydande insatser i studentlivet och i den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten; han var bland annat initiativtagare till föreningen Heimdals föreläsningar läsåret 1905–06, vilka publicerats i serien »Svensk politik», och till sommarkurser i Piteå 1905.

Sommaren 1907 deltog E. i de som ett led i den officiella emigrationsutredningen ingående bygdeundersökningarna, och hans intresse inriktades efter hand på statistiska och demografiska forskningar. Hans doktorsavhandling 1910 rörde socialstatistik. E. blev samma år Gustav Sundbärgs docent i statistik i Uppsala. Tyngdpunkten av E:s forskningar föll emellertid inom det befolkningsstatistiska området. Genom bearbetning av husförhörslängder och andra urkunder från ett antal församlingar samlade han ett omfattande material till belysning av Sveriges äldre befolkningsförhållanden och framlade på grundval härav bland annat uppgifter angående den äktenskapliga fruktsamheten i äldre tider, för vissa mindre områden ända tillbaka till 1641. För modern tid gällde hans forskningar i främsta rummet familjestatistiska problem och alldeles särskilt frågan om födelsekontrollens utbredning inom olika samhällsklasser. Han utarbetade därvid en för den svenska befolkningsstatistiken särskilt anpassad metod, den s. k. identifieringsmetoden, vid vilken individuellt sammanställdes den årliga befolkningsstatistikens uppgifter om födelser och barnaföderskor med folkräkningsmaterialets uppgifter om motsvarande familjers yrkes- och inkomstförhållanden med mera. Härigenom blev det honom möjligt att ingående belysa den differentiella fruktsamheten inom olika yrkes-, social-och inkomstklasser. Av E:s undersökningar på detta område, som huvudsakligen hänförde sig till storstäderna samt tiden omkring 1920 och perioden 1920–30, framgick som viktigaste resultat, att den äktenskapliga fruktsamheten och familjeinkomsten normalt äro positivt korrelerade, så att i stort sett barnantalet stiger jämsides med stigande inkomst. Men då det var de högre klasserna, som först började tillämpa den frivilliga barnbegränsningen, skulle alltså redan vid tiden för E: s undersökningar fruktsamheten inom dessa klasser i storstäderna ha nått sitt bottenläge, medan den däremot fortsatte att sjunka inom de lägre samhällsklasserna.

E., vars främsta förtjänster lågo på det vetenskapliga området, var en idérik forskare, som inom befolkningsstatistiken framlade ett flertal nya uppslag i avseende på såväl arbetsmetoder som forskningsuppgifter. Förutom de undersökningar, som resulterat i färdiga redogörelser, samlade han ett omfattande statistiskt material av både historisk och aktuell karaktär, som på grund av hans ohälsa och frånfälle icke blivit utnyttjat.

E. var en inflytelserik akademisk lärare. Många statistiker i svenska ämbetsverk voro hans elever. Vad som förklarade »hans inflytande på de unga, var föreningen hos honom av stark vetenskaplighet, som icke tålde någon prutmån, och en entusiasm, som inte kunde undgå att smitta» (Ottelin). Han var en intagande personlighet, älskvärd, humoristisk och studentikos. E. karakteriseras också som »flärdlös, impulsiv, hjärtegod, fall av livlighet och öppen för det stora och vackra i livet. När hans hälsa brev bruten, visade han även en annan sida: en lugn. undergivenhet, ett storslaget mod inför det oundvikliga» (Ottelin).

Författare

Ernst Höijer.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Gustaf Adolfs planer på landtregeringens organisation 1623–1624 (Hist. studier tillägnade professor Harald Hjärne, 1908, s. 225–258). – Arbetarbefolkningens bostadsförhållanden i Uppsala. En socialstatis-tisk studie. [Jämte:] Af Uppsala stadsfullmäktige beslutad statistisk undersökning af arbetarbefolkningens bostadsförhållanden i Uppsala verkställd år 1907. Tabellbil. Upps. 1910. 4:o 3 bl., 143, IV, CXC s. (l:a avd. = Gradualavh.) – Fryksdals härad i Värmland. Sthm 1910. 34 s. (Emigrationsutredningens bygdeundersökningar [Emigrationsutredningen, Bil. 8]). – Förslaget till undersökning af landtarbetarefrågan (Det nya Sverige, Arg. 4, 1910, s. 169–182). – 1907 års bostadsundersökning i Upsala (Upsala läkarefören: s förhandl., N. F., Bd 16, 1910/11, s. 184–206; även särtr. 23, (1) s.). – De mindre bemedlades bostadsförhållanden (första bostadsbeskrifningen) i Göteborg. Statistisk undersökning utförd år 1911 på uppdrag af kommittén för stadens kommunalstatistik. Göteb. 1912. V, 201 s., 1 rättelselapp. (Bostadsräkningen och bostadsundersökningen i Göteborg afseende förhållandena den 31 dec. 1910 [Göteborgs statistik]). – Statistisk årsbok för Sverige. [Rec. av Årg. 1] (Ekonomisk tidskr., Årg. 16, 1914, s. 164–170). – Den officiella statistiken [och] Statistik (Sveriges land och folk. Historisk-statistisk handbok. .. utg. av J. Guinchard, D. 1, 2:a uppl., 1915, s. 202–208, 529–533; även i de engelska och tyska övers.: Sweden, historical and statistical handbook, 2nd ed., 1914, och Schweden, historisch-statistisches Handbuch, 2:e Aufl., 1913). – Växande småfolksfamiljers bostadsfråga belyst med några göteborgssiffror (Ekon. tidskr., Årg. 17, 1915, s. 117–139). – Studier i svensk fruktsamhetsstatistik (ibid. s. 251–304). – [Yttranden ang. ombildning av professuren i statistik vid Uppsala univ.] (Nord. statist, tidskr. 1, 1921, s. 419–431, 443–453). – Rusdrycksförbudet i främmande länder med särskild hänsyn till Förenta staterna före unionsförbudets ikraftträdande. På Kungl. finansdepartementets uppdrag afgifvet betänkande. Upps. 1921. V s., 1 bl., 357 s., 1 bl. & Bil. 223 s. – The Swedish church registers and the demographical sciencc (The Swedish nation in word and picture ... by H. Lundborg & J. Runnström, 1921, s. 95–100). – Förbudet. Sthm 1922. 24 s. & omsl. – Inför förbudsomröstningen (Sv. tidskr., Årg. 12, 1922, s. 178–187). – En märklig amerikansk undersökning av yrkesdödligheten, med speciell hänsyn till lungsoten (Sv. nationalfören:s mot tuberkulos kvartalsskrift, Årg. 18, 1923, s. 15–23; även särtr. 11 s.). – Våra äldre dödböcker som källor för medicinsk-demografisk forskning (Förhandl. vid Sv. läkaresällsk :s sammankomster år 1924, s. 49–64 & diskussionsyttranden). – Vårt moderna befolkningsproblem (Sexuell hygien. Sexualetiska föreläsningar av I. Broman, J. Billström, J. Tillgren, K. A. Edin, A. Runestam, 1927, s. 80–93; 2:a uppl. s. å.). – Fertility in marriage and infantile mortality in the different social classes in Stockholm from 1919–1922 (Proceedings of the world population conference, held at.. . Geneva . . . 1927, ed. by Margaret Sånger, 1927, s. 205–207). – 1930 års folkräkning (Statsvet. tidskr., Årg. 31, 1928, s. 395–432). – Den utomäktenskapligafruktsamheten i Stockholm folkräkningsåret 1920 och barnens öden fram till skolåldern (Barn och ungdom, 1928, s. 3–30; även särtr. 30 s.). – Skolbetygen å gymnasiestadiet som mått på studiebegåvning inom olika yrkes- och socialgrupper (Sunt förnuft, Årg. 8, 1928, s. 82–85). – Födelsekontrollens inträngande hos de breda lagren och den ekonomiska innebörden därav (Nationalekon. fören:s föihandl. 1929, tr. 1929–30, s. 123–152; även med bet.: Särtr. ur Ekonomisk tidskr. 1929, tr. 1930). – Yrkes- och socialklassdödlig-heten i tuberkulos i Sverige åren 1921—22 (Sv. nationalf ören :s mot tuberkulos kvartalsskrift, Årg. 24, 1929, s. 41–49). – The birth rate changes. Stockholm »upper» classes more fertile than the »lower» (The eugenics review. Vol. 20, 1928/29, s. 259–266). – The fertility of the social classes in Stockholm in the years 1919–1929 (Problems of population being the report of the proceedings of the second general assembly of the intcrnational union for the scientific investigation of population problems, 1932, s. 89–101). – Bidrag till befolkningsstatistikens metodik (Statsvet. tidskr., Årg. 36, 1933, s. 245–264, 409–425). – Undersökning av abortförekomsten i Sverige under senare år. Verkställd på uppdrag av medicinalstyrelsen. Malmö 1934. 2 bl., 69 s. (Skrifter utg. av Fahlbeckska stiftelsen, 21). – Studies of differential fertility in Sweden. London (tr. Sthm) 1935. 116 s. (Stockholm economic studies, No. 4; tills, med E. P. Hutchinson). – Vårt folks framtid. Uttalanden i befolkningsfrågan vid kyrkliga mötet i Stockholm 1935. Sthm 1935. (Tills, med Rut Grubb, G. Myrdal och A. Runestam; E:s uttalande s. 5–16.) – Några randanmärkningar till amerikanska rusdrycksförbudets historia efter och före unionsförbudets införande (Frihet och ansvar, Årg. 2, 1930, Nr 2, s. 2–7). – Medarb. i Nord. familjebok.

Källor och litteratur

Källor: Handl. i Statistiska centralbyråns arkiv; personliga meddelanden. – Nekrolog av O. Ottelin i Norrbottens allehanda 6 dec. 1937.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl Arvid Edin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16624, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ernst Höijer.), hämtad 2018-09-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16624
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl Arvid Edin, urn:sbl:16624, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ernst Höijer.), hämtad 2018-09-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se