Meriter

Edler, Johannes (Johan), f. 1 nov. 1734 i Västerede^[1], Fors' sn (Jämtl.), d. 1 jan. 1797 i Änge by, Lockne sn (Jämtl.). Föräldrar: bonden Olof Ersson och Brita Persdotter. Verksam som konstsnickare och bildhuggare i Jämtlands och Västernorrlands län.

G. 27 dec. 1761 i Sundsjö sn (Jämtl.) m. Kerstin Jonsdotter Hurtig, f. 4 juni 1740 i Ovikens sn (Jämtl.), d. 7 juni 1812 i Lockne, dotter av dragonen Jon Larsson Hurtig och Catharina Mårtensdotter i Gåxåsen, Ovikens sn.

Biografi

E. var en av våra mest produktiva ornamentsbildhuggare under rokokotiden. De många nybyggnader och utvidgningar av kyrkorna, som under senare delen av 1700-talet företogos i de norrländska socknarna, gåvo E. en lång rad av arbetsuppgifter. Förmodligen tog han på 1750-talet intryck av de kyrkmöbler, som skapades av målaren och möbelarkitekten Carl Hofverberg och snidades av den jämtländske bildhuggaren Olof Granberg, hos vilken E. var lärodräng 1751. E:s tidigaste kända, självständiga verk, altaruppsatsen i Stöde (Medelpad), utförd 1762, upprepar de djärvt svängda former, som utmärka Hofverbergs och Granbergs altare i Rödön (Jämtland) av 1748. För Njurunda kyrka (Medelpad) utförde E. 1770 en mycket stor altaruppsats med rakare och lugnare former. Han följde troget smakens förskjutningar. Altaret i Borgsjö (Medelpad) är fullt arkitektoniskt uppfattat med fria, kopplade kolonner som sidostycken och gör skäl för beteckningen gustavianskt. I altaruppsatsen och predikstolen i Tuna kyrka (Medelpad) 1793, visar konstnären, att han tillägnat sig den nyklassicistiska smaken. E:s predikstolar från rokokotiden ansluta sig till den huvudform, som införts av C. Hårleman, då han efter sina ritningar lät den franske skulptören Jacques Pbilippe Bouchardon utföra predikstolen i Slottskyrkan i Stockholm. Korgarna ha liksom denna konsoler, som markera hörn, men de behålla gärna en svagt bukig form, under det att Hårleman givit korgen en enkel konkav svängning. E. utförde predikstolar av denna art bland annat i Borgsjö (Medelpad) 1771, Torsåker (Ångermanland) 1773, Hackås (Jämtland) 1778 och Frösön (Jämtland) 1781.

Författare

Henrik Cornell.

Källor och litteratur

Källor: Bouppteckn. 1797, 1812, kyrkoarkiv, Länsarkivet i Östersund. – H. Cornell, Snickarkonst och skulptur under 1600- och 1700-talen (Utställningen af äldre kyrklig konst i Härnösand 1912. Studier..., 1914); dens., Översikt av Medelpads kyrkliga konsthistoria (Sveriges kyrkor. Medelpad, 1939); E. Festin, Hackås kyrka (Jämten, Årg. 17, 1923); B. Hasselberg, Till Jämtlands och Härjedalens herdaminne (Fornvårdaren, 4, 1931); M. Hofrén, Norrländska konstprovinser (Tidskr. för konstvetenskap, Årg. 9, 1925).

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johannes (Johan) Edler, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16625, Svenskt biografiskt lexikon (art av Henrik Cornell.), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16625
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johannes (Johan) Edler, urn:sbl:16625, Svenskt biografiskt lexikon (art av Henrik Cornell.), hämtad 2024-04-16.