Johan Eenberg

Död:1709-05-15 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Filosof, Topografisk författare


Band 12 (1949), sida 190.

Meriter

Eenberg, Johan, f. i Dalarna, d. 15 maj 1709 i Uppsala. Student vid Uppsala univ. 8 maj 1678; disp. 1687 och pro gradu 4 dec. 1688; fil. magister 1688; vice bibliotekarie vid univ.-biblioteket 1690; fil. adjunkt 27 jan. 1701; professor i praktisk filosofi 22 jan. 1704, allt vid Uppsala universitet.

Biografi

E. härstammade sannolikt från trakten kring Siljan. Han tjänstgjorde i sin ungdom någon tid som vicarius i Mora skola. Sitt intresse för hembygdens språk har han dokumenterat i tvenne efterlämnade handskrifter, »Kort proof af dahlske språket...» (1693) och »Kort berättelse om dahlska språkets egenskaper...» (1702). Texten i förstnämnda lilla arbete utgöres av ett brottstycke ur Lukas evangelium återgivet på svenska, gotiska, isländska, älvdals-, mora- och orsamål. Syftet därmed var att visa dessa daladialekters överensstämmelser med gotiska och isländska. Det andra arbetet är något mera omfattande. I och för sig skäligen värdelös är det likväl märkligt som vår första dialektmonografi. E:s mest kända verk är hans beskrivning över Uppsala och den därmed sammantryckta redogörelsen för den eldsvåda, som härjade staden 1702. Som professor utgav han över tjugu disputationer.

Som vice bibliotekarie var E. en utmärkt dugande kraft och bibliotekets egentliga själ under 1690-talet, då täta chefsbyten vållade tidsödande inventeringar. Därtill kom, att E. måste företaga upprepade omgrupperingar av bokbeståndet alltefter varje bibliotekaries särskilda klassifikationssystem. År 1695 upprättade E. en ny katalog enligt ett av bibliotekarien Elias Obrecht anbefallt system och började sedan med ledning av katalogen omgruppera böckerna. När Laurentius Norrmannus 1698 blivit institutionens chef, genomdrev E., att Obrechts system kodifierades. E. var mycket nitisk i tjänsten. Han vistades dagligen på biblioteket för att tillhandagå med utlåning, trots att det enligt bestämmelserna skulle hållas öppet endast onsdagar och lördagar. Under E:s tid bestämdes för första gången lönen för vice bibliotekarien, 300 dlr smt.

När E. i tretton års tid insupit det »förgiftiga myckna bokdammet» och av åldersskäl kände sig nödd att söka sig ifrån det tunga biblioteksarbetet, anmälde han sig 1703 till den lediga professuren i logik och metafysik. Bland sina meriter framhöll han, hurusom han i tretton år utan ersättning hållit kollegier i praktisk filosofi för studenterna. Blott under två år hade han uppburit lön som filosofie adjunkt. På biblioteket hade han likaså undervisat ungdomen i litteraturhistoria och bokkunskap. Han erhöll också 1704 professuren i praktisk filosofi.

Författare

A. B. Carlsson. H. Sallander.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: a) akad. avhandl.: se J. H. Liden, Catalogus disputationum, 1 (1778). – b) övriga arbeten: Til... Peder Lagerlööf poésios wäl-förordnad och berömlig professor. När han den widt-berömde Kungl. academicus i Upsala scepter och styrelse emottog, . . . den 21 junij 1687. En wäl-meent och trogen lyckönskning uthi en sonnet författad. Upsala [1687]. 4:o (3) s. – Den sidste sorg och förste glädie wederfors . . . salig hust. Barbara Bruun, .. . professorens ... Benedicti Hedrad efterlåtne den 8. aprLis, åhr 1688, då hon... alle sine sorger och beswär uthi en ewig frögd och sällheet förwäxlade... Upsala [1688]. Fol. (4) s. – P. M. S. quisquis es homo.. . Andrea; Joannis F. Goeding. . . et... Catharina Joannis F. ... [s.l. 1699.] Fol. (4) s. – De officiis liber elementaris, quo universa doctrina moralium, ex nalura, ad mentem B. Pufendorfii, per quaestiones & responsiones strictim & perspicue traditur. . . Upsalis 1703. (10), 158 s. Ed. altera, emendatior. Holmiaa 1719. (16), 217, (1) s. – Kort berättelse af de märkvärdigaste saker som lör do främmande äre at besee och förnimma uti Upsala stad och näst om gränsande orter. Utur de förnämste swänske antiquarier sammandragen . . . samt särskilt en relation om sidste branden. Upsala 1704. 1 pl., (36), 236 s., 5 pl. (Tillägnan undert.) [Härmed sammantr.:] En utförlig relation om den gruf-weliga eldzwåda och skada, som sig tildrog med Upsala stad den 16 maji åhr 1702 . . . Upsala 1703. 53 s. – Förteckning å de böcker och handskrifter, som Olof Rudbeck d. ä. hade till låns och hvilka af dem som förstördes vid Upsala brand år 1702 (C. Annerstedt, Upsala universitetsbiblioteks historia intLl år 1702, Sthm 1894, s. 100–109; tills, med Laurentius Norrmannus). – Vice bibliotekarien Jotan Eenbergs berättelse om universitetsbijlioteket åien 1690–1703 (ibid., s! 109–119). – Sluträkning för the penningar bibliothequet tillfallit then tijden sahl. herr Nicolaus S.iernberg warit bibliothecarius (C. Annerstedt, Upsala universitets historia, Bihang, 3, Uppsala 1912, s. 53—59; tills, med Laurentius Norrmannus). – Memorial om rätta gången för innehafvande af rektorats- och dekanats befattningarna (ibid., s. 79—81; tills, med D. Lundius). – Bref från Johan Eenberg till Bengt Oxenstierna. Meddelade af O. YVieselgren (Nord. tidskr. f. bok- o. bibl.-väsen, 4, 1917, s. 306–312).

Handskrifter: i LTB: Kort proof af dahlske språketz, uti sine tre dialec-ter, för tijden uti Ellfwedahl, Mora och Orssa brukelige, med Ulphite götska och isländskan öfwerensstämmande, under bijfogande af swänske uttolkningen (sign. W70). – Kort berättelse om dahlska språkets egenskaper, dialecter, alphabeth etc, såsom däd nu för tiden kan wara . .. (N 635, R618).

Källor och litteratur

Källor: Acta consistorii, Upps. univ. – Uppsala universitets matrikel, 1 (1900–11); C. Annerstedt, Upsala universitetsbiolioieks liito.ia intid år 1702 (1894); dens., Upsala universi.ets hLtoria, 2: 1–2 (1903–09); A. Noreen, Vårt språk, 1 (1903); O. Wieselgren, Bref från Johan Eenberg. .., se ovan under Trvckta arbeten.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Eenberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16636, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. B. Carlsson. H. Sallander.), hämtad 2019-01-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16636
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Eenberg, urn:sbl:16636, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. B. Carlsson. H. Sallander.), hämtad 2019-01-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se