Fredrik Reinhold Egerström

Född:1851-07-06 – Skeppsholms församling, Stockholms län
Död:1926-04-17 – Östertälje församling, Stockholms län

Agronom, Vice häradshövding, Lantbruksstyrelsesekreterare


Band 12 (1949), sida 196.

Meriter

2. Fredrik Reinhold Egerström, f. 6 juli 1851 i Stockholm (Skeppsh.), d. 17 april 1926 på sin egendom Hanstavik, Södertälje landsförsamling. Föräldrar: kommendören vid flottan Arvid Reinhold Wilhelm Egerström och Maria Trafvenfelt. Mogenhetsex. vid Stockholms lyceum 15 maj 1869; student vid Uppsala univ. 19 aug. s. å.; fil. kand. 12 dec. 1873; jur. utr. kand. 14 sept. 1878.; e. o. notarie i Svea hovrätt 1 okt. s. å.; e. o. notarie hos Stockholms rådhusrätt 11 okt. s. å.; innehade åtskilliga domarförordnanden inom Södra Roslags domsaga 1880–81; vice häradshövding 3 okt. 1881; studieresa till Danmark, Preussen, Österrike, Bayern, Italien och Frankrike 31 okt. 1881–30 juni 1882; amanuens i Civildepartementet 12 dec. 1881; åtskilliga förordnanden som kanslisekr. och byråchef i nämnda departement 1882–94; notarie i riksdagens lagutskott 1883–89; tf. sekr. i Lantbruksstyrelsen 2 jan. 1890; sekr. där 4 febr. s. å.; led. i samma styrelse 1 jan. 1895; byråchef i Lantbruksstyrelsen (chef för byrån för kansli- och ekonomiska ärenden) 1 jan. 1909–7 juli 1918; led. av kommittén för den centrala veterinärförvaltningens omorganisation 11 juni 1909. RVO 1897; RNO 1901; KVO2kl 1918; innehade även rysk orden; LLA 1901; HedLLA 1920. Ägde i Stockholm 1 juli 1889–dec. 1910 huset nr 20 (nu 56) Karlavägen och 15 maj 1896–dec. 1906 huset nr 18 Sibyllegatan. Ägde Hanstavik från 1 dec. 1904.

G. 16 april 1885 i Stockholm m. friherrinnan Ebba Sophie Lagerbielke, f. 17 aug. 1862, dotter av landshövdingen och lantmarskalken greve Gustaf Lagerbjelke och Ebba Augusta Henrietta Ribbing.

Biografi

Fredrik E. ägnade sig i Uppsala först åt studiet av filosofi och blev hängiven beundrare av sin lärare Chr. J. Boström och dennes filosofiska system. Efter examen i två fakulteter och efter att ha vunnit domar kompetens inträdde han i Civildepartementet och började därmed sin hedrande, nära fyrtioåriga ämbetsmannaverksamhet.

Sin viktigaste insats gjorde E. inom Lantbruksstyrelsen. Då denna inrättades 1890, och män från det praktiska livet hade utsetts till dess ledamöter, fick han, tack vare sin förfarenhet i administrativ statstjänst, den ansvarsfulla uppgiften som det nya verkets sekreterare. Efter hand avancerade han till ledamot i styrelsen och senare till byråchef. Särskilt var han intresserad av lantbruksförvaltningens organisation. Stor grundlighet kännetecknade E:s utredning av de olika ärendena. Då han tillhörde Lantbruksstyrelsen från dess tillkomst och under många år, var det också helt naturligt, att han med sin stora erfarenhet i hög grad bidrog till utvecklingen av styrelsens organisation och verksamhet.

År 1901 invaldes E. i Lantbruksakademien, vars arbeten han alltsedan omfattade med levande intresse. Särskilt arbetade han för ordnande av akademiens verksamhet och förvaltning. I en tryckt framställning (1908) till den ekonomiska avdelningen inom akademien framlade han en omfattande och detaljerad plan för avdelningens tilltänkta verksamhet, varvid forskningsuppgifter och utredningsuppdrag skulle tilldelas medlemmarna. Planen kunde ej följas, men på Ers initiativ lämnade avdelningen, där han var ordförande från 1914, anslag till enskilda personer utanför akademien för undersökningar och statistiska utredningar. Den 1914 antagna arbetsordningen för akademien hade i huvudsak E. till författare.

E. bedrev under många år forskningar rörande lantbrukets förvaltningsförhållanden. Av hans skrifter på detta område märkes »Landtbrukets främjande genom statsförvaltningen» (1–4, 1890–1909), där han lämnar femårsöversikter över föreslagna och vidtagna offentliga åtgärder till lantbrukets och dess binäringars främjande samt publicerar under perioden utfärdade K. brev och förordningar rörande lantbruket. Det stora verket »Sveriges landtbruksförvaltning» (1–8 jämte tillägg, 1896–1912) är en systematiskt ordnad samling av gällande författningar rörande lantbruket. Historiskt intresse och värde har E:s arbete »Den svenska lantbruksförvaltningens utveckling intill tiden för Lantbruksstyrelsens inrättande» (1924). Bland hans övriga skrifter må nämnas minnesteckningar (1924) över den förste direktören i Lantbruksakademien A. N. (Clewberg-)Edelcrantz och över kollegan, byråchefen i Lantbruksstyrelsen E. W. Ewe.

Sedan E. 1918 avgått från Lantbruksstyrelsen, bosatte han sig på sin egendom Hanstavik, väster om Södertälje. Detta storgods, som han brukade till sin död, satte han i stånd. Han byggde om torp och personalbostäder, uppförde nya ekonomibyggnader, täckdikade åkerjorden och iordningställde genom trädgårdsdirektör Rudolf Abelin parken och trädgården i enlighet med teckningarna i Dahlberghs »Suecia antiqua et hodierna». Den magnifika, slottsliknande huvudbyggnaden inredde han förnämligt med bl. a. en svit oljeporträtt av storhetstidens svenska konungar. Det innehållsrika biblioteket visar, att dess ägare var en man med mångsidiga kulturintressen. På Hanstavik utförde E. omfattande släktforskningar och samlade ett släktarkiv, som vid hans död innehöll över 4,000 nummer.

Författare

Sigurd Lindman.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Landtbrukets främjande genom statsförvaltningen åren 1890–1894; 2. 1895–1899; 3. 1900–1904; 4. 1905–1909. Norrköping 1895–1911. 407 s.; IV, 567 s.; (2), 1068 s.; (2), 766, XII s. -f (2) s., s. 767–1606, VII s. (Meddel. från Kongl. Landtbruksstyr., Nr 19, 68, 101, 160–161). (Vol. 1 anon.) – Abraham Niclas Clewberg-Edelcrantz. Landt-bruksakademiens förste direktör. Minnesteckning. Sthm 1924. 22 s. (Meddel. från LA ekon. avdeln., 9; även i LA handl. och tidskr., Årg. 63, 1924, s. 23–40.) – Den svenska lantbruksförvaltningens utveckling intill tiden för Lantbruksstyrelsens inrättande. Anteckningar. Sthm 1924. 82 s. (Meddel. från LA ekon. avdeln., 10.) – Edward Wilhelm Ewe f. Minnesord (LA handl. och tidskr., Årg. 63, 1924, s. 701–704). – Diskussionsinlägg efter herr Åmarks föredrag den 18 maj 1925 (ibid., Årg. 64, 1925, s. 479–482). – Utgivit: Sveriges landtbruksförvaltning. En systematiskt ordnad samling af gällande författningar angående landtbruket [fr. o. m. bd 6:] och fisket. D. 1–8. Norrköping 1896–1912. XXIII, 468 s.; 467 s.; 633 s.; 565 s.; (4), 765 s.; (4), 575_s.; (4), 687 -f 189 s.; (4), 995 s. – Sveriges fiskeriförvaltning. En systematiskt ordnad samling af gällande författningar angående fisket. Norrköping 1906. (4), 687 s. (= Sveriges landtbruksförvaltning, Bd 7); Tilläggsband 1. Norrköping 1911. 189 s. (= s:a publ., Bd 7, Tilläggsband).

Källor och litteratur

Källor: Arkivet på Hanstavik; Lantbruksakad:s otr. matrikel, Lantbruks-akad:s arkiv. – C. Blackstadius, Stockholms i Upsala studerande nations medlemmar 1800–1881 (1882); K. A. K:son Leijonhufvud, Ny svensk släktbok (1906); [Nekrolog av C. J. Beck-FriisJ (LA handl. och tidskr., Arg. 65, 1926); [Nekrolog av H. Juhlin Dannfelt] (Landtmannen, Arg. 9, 1926); Svenskt porträttgalleri, 4 (1900), 14 (1904). – Personliga upplysningar av E:s dotter, fru Martha Smedberg, Hanstavik.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fredrik Reinhold Egerström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16642, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sigurd Lindman.), hämtad 2019-01-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16642
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fredrik Reinhold Egerström, urn:sbl:16642, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sigurd Lindman.), hämtad 2019-01-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se