Hans Peter Eggertz

Född:1781-05-26 – Stora Kopparbergs församling, Dalarnas län (på Gammelberget)
Död:1867-06-13 – Falu Kristine församling, Dalarnas län

Kemist, Geschworner


Band 12 (1949), sida 209.

Meriter

1. Hans Petter Eggertz, f. 26 maj 1781 på Gammelberget, Stora Kopparbergs sn (Kopp.), d. 13 juni 1867 i Falun. Föräldrar: bergsrådmannen Daniel Eggertz och Brita Christina Hellsén. Student vid Uppsala univ. 13 febr. 1798; jurid. ex. där 3 juni 1801; auskultant i Bergskollegium 17 juni s. å.; bergsex. 1806; medinnehavare av apotek i Falun 1809–12; vik. geschworner i Falun 1812–13; geschworners titel 12 maj 1814; Bergskollegii stipendiat i kemien 2 juni 1814–6 maj 1816; geschworner i öster- och Västerbergslagen 6 maj 1816–6 maj 1845; erbjöds 1816 att bli föreslagen till en assessorsbefattning i Bergskollegium men avböjde. LVA 1819; Jernkontorets stora medalj i guld 1829.

G. 30 dec. 1817 i Falun m. Christina Charlotta Uttermarck, f. 17 jan. 1792 på bostället Holma, Stora Tuna sn (Kopp.), d. 27 jan. 1824 i Falun, dotter av kaptenen Carl Gustaf Uttermarck och Christina Elisabeth Hedenblad.

Biografi

E. växte upp på gården Morbygden i Stora Kopparbergs sn, dit föräldrarna flyttat och där han åtnjöt privat undervisning i hemmet, tills han fick begiva sig till universitetet. Såväl under studenttiden som under de första åren efter bergsexamen laborerade han hos den berömde kemisten assessor J. G. Gahn i Falun. Händig och väl förfaren i slöjd utbildade sig E. hos Gahn till en skicklig kemist, som i likhet med Gahn själv var livligt intresserad av den kemiska vetenskapens tekniska användande. År 1809 blev E. medlem av styrelsen för Stora Kopparbergs bergslags enskilda verk (den s. k. Avestadirektionen) och övertog s. å. apoteket i Falun tillsammans med apotekare C. F. Linderholm. Han kvarstod som dennes kompanjon till 1812. Under de närmast, följande åren deltog E. som J. J. Berzelius' och J. G. Gahns medarbetare vid deras klassiska undersökning av mineralen på pegmatitgångarna i Falutrakten. Berzelius hade en mycket hög uppskattning av E. som kemist, och då denne senare 1814 av Bergskollegium fick ett viktigt och hedrande uppdrag att analysera koboltmalmen från Vena gruvor i Närke, ordnades det så, att det blev på Berzelius' laboratorium i Stockholm, som den krävande undersökningen utfördes.

Är 1816 anlade E. tillsammans med J. G. Gahn och friherre J. af Nordin en mindre fabrik för nysilverarbeten i Falun, grundad på den nickelhaltiga malmen från Slättbergs och Kuså gruvor, och han förestod denna fabrik till 1821, då den brann ned. År 1816 förvärvade han, också i kompanjonskap med sina vänner J. G. Gahn och Berzelius, Gripsholms kemiska fabrik för tillverkning av svavelsyra, salpetersyra, ättika, såpa, blyvitt m. m. och kvarstod i detta bolag, som be- redde intressenterna många bekymmer, till slutet av 1822. Från 1816 till sambrukets införande 1862 var E. dessutom, med ett blott tvåårigt avbrott, s. k. brukande bergsman vid Stora Kopparberget, och det var med aldrig svikande intresse, som han deltog i behandlingen av Stora Kopparbergs bergslags angelägenheter.

E. räknades till Faluns mest framskjutna män och förvärvade en betydande förmögenhet. Som geschworner i Öster- och Västerbergslagen inlade han mycket stora förtjänster, till tack varför gruvägarna beviljade honom personlig löneförbättring. Även utanför sitt tjänstedistrikt utförde E. viktiga uppdrag, såsom vid Torsåkers, Persbergs, Smålands Tabergs, Utö och Dalkarlsbergs järnmalmsfält. Åt allmänna angelägenheter ägnade han under sin långa och verksamma levnad också tid och intresse. Särskilt kan nämnas det betydande arbete, som han utan arvode under många år från 1855 nedlade som ordförande i direktionen för Kopparbergs läns sparbank.

För E. särskilt utmärkande var »ett starkt utvecklat och skärpt ordningssinne, som systematiskt tillämpades i allt, så i levnadssätt som arbete och förströelser», och omständlighet och försiktighet voro framträdande egenskaper hos honom. För övrigt beskrives han som enkel och öppen till sin karaktär, fri från flärd och begär efter utmärkelser. Sparsam och med små behov för egen del skall han för sina vänner alltid ha varit en gästfri och angenäm värd.

Ett ännu existerande stort industriföretag, för vars utveckling E:s insatser blevo av den allra största betydelse, är Grycksbo bruk, nordväst om Falun. Makarna E: s enda barn, dottern Christina Augusta (f. 1818, d. 1889), blev 1836 gift med Johan Henrik Munktell, som 1844 av sin fader inköpte nyssnämnda bruk. Under uppgörelsen härom och efteråt fann J. H. Munktell i svärfadern en klok och besinningsfull rådgivare, som även lämnade ett kraftigt ekonomiskt stöd. Efter J. H. Munktells död 1861 kom E. på likartat sätt att göra ännu en djupt ingripande insats i Grycksbo bruks historia, då det gällde att ordna så att bruket kunde bevaras som en enhet.

E:s goda hälsa, som han vårdat genom stor måttlighet, bröts genom ett lindrigt slaganfall 1865. Under de två återstående åren av hans liv avtogo hans krafter så småningom. Nästan hela hans efterlämnade förmögenhet (370,000 rdr rmt) tillföll dottern och kom Grycksbo bruk till godo.

Författare

N. Zenzén.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

– Några brev från E. finnas i K. biblioteket, brev från E. till I. G. Clason i Furudalsarkivet i Uppsala univ.-bibliotek. I Vetenskapsakademien finnas brev till och från E., de flesta från Berzelius till E. och från E. till Berzelius. En del av E: s papper finns i Bergslagets arkiv, Falun.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Tantalmetal.ens egenskaper, ha'.ten af syre i dess oxid. dennes mättnings-capacitet och kemiska egenskaper (Afhandlingar i fysik, kemi och mineralogi, D. 4, 1815, s. 252–262; tills, med J. G. Gahn och J. Ber-zelius). – Undersökning af några i trakten kring Fahlun funna fossiiier, och af deras lagerställen (ibid., D. 5, 1818, s. 1–27; tills, med J. G. Gahn, J. Berzelius och C. Wallman). – Analys af albit (ibid., s. 27–32). – Nekrologie [över J. G. Gahn] (Jernkontorets annaler, Arg. 4, 1820, s. 289–297). – Om koniska linkorgar till uppfordringsspel vid grufvor: ett enkelt sätt att uträkna och construera dem (ibid., Arg. 7, 1823, tr. 1824, s. 257—287, 1 tab.). – Utgivit: Afhandlingar i fysik, kemi och mineralogi, D. 4–6, 1815–1818 (tids. med J. Afzeäus, J. Berzelius m. fl.).

Källor och litteratur

V. Eggertz, Hans Peter Eggertz (VA Lefnadsteckningar, Bd 2. 1878–85). J. A. Almquist, Bergskollegium och bergslagsstaterna 1637–1857 (1909); J. Berzelius, Själfbiografiska anteckningar (1901); J Berzelius, Brev, Bd 4:2 (1922); B. Boëthius, Grycksbo 1382—1940 (1942); Gösta Boethius Kopparbergs läns sparbank 1851—1926 (1926); A. Holmberg, Bibliografi över J. J. Berzelius, 2 (1936); Svenska släktboken, utg. af G. Anrep, 2 (1872–74); H. G. Söderbaum, Jac. Berzelius. Levnadsteckning, 1—2 (1929).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hans Peter Eggertz, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16647, Svenskt biografiskt lexikon (art av N. Zenzén.), hämtad 2019-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16647
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hans Peter Eggertz, urn:sbl:16647, Svenskt biografiskt lexikon (art av N. Zenzén.), hämtad 2019-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se