Eva Ekeblad f. De la Gardie

Född:1724-07-10 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1786-05-15 – Lidköpings församling, Skaraborgs län

Godsägare, Lantbruksexperimentator


Band 12 (1949), sida 637.

Meriter

5. Eva Ekeblad, född De la Gardie, den föregåendes hustru, f. 10 juli 1724 i Stockholm (dp 12 juli, Jak.), d. 15 maj 1786 i Lidköping. Föräldrar: riksrådet och överstemarskalken greve Magnus Julius De la Gardie och grevinnan Hedvig Catharina Lillie. LVA 1748.

Biografi

När Clas E. d. y. nyåret 1741 äktat den då endast sextonåriga Eva De la Gardie, fick han en maka, som småningom skulle på säreget sätt sprida glans också över hans eget namn. De under 1700-talet i alla kulturländer verksamma högre akademierna plägade i sin exklusiva krets icke upptaga kvinnor, men några undantag finnas i varje fall. Det mest lysande är furstinnan Ekaterina Romanovna Dasjkova, som från 1783 under 12 år med den äran förde presidiet i den ryska vetenskapsakademien S: t Petersburg. Ett annat är Eva E., den svenska Vetenskapsakademiens hittills enda kvinnliga ledamot. Å andra sidan var denna ära onekligen icke särdeles svårköpt. Eva E: s förbindelse med akademien började med att det vid dess sammanträde 5 nov. 1748 anmäldes, att »fru grevinnan Ekeblad, riksrådinnan, har nu under dess vistande uppå dess gård Staket gjort åtskilliga nya försök att nyttja potatos, i synnerhet till stärkelse och puder, varuppå prov insändas jämte beskrivning om sättet»; det insända provet kunde även blandas med havre till bröd. »Att bränna brännvin av potatos», fortsätter protokollet, »är även försök gjort och till kongl. Vetenskaps akademien insänt». Saken remitterades för utlåtande till herrar J. Alström(er) och J. Faggot. Rönet gillades och återlämnades av Alströmer och Faggot med många lovord vid akademiens sammanträde 19 nov,. s. å. och trycktes också i årets Handlingar. Emellertid, säger protokollet vid senare mötet, föreslog riksrådet frih. N. Palmstierna, »om icke akademien kunde kalla till ledamöter vittra fruntimmer, vilket ej skall vara obrukeligit i utländska societeter, såsom marquise de Chatelet i Bolongiska akademien. Föreslog fördenskull fru grevinnan Ekeblad, som i anledning av den synnerl. håg hon haver för försöks anställande, ej skulle underlåta att ytterligare giva varjehanda nyttiga rön vid handen». Detta, menade Palmstierna, skulle också uppmuntra »hela könet att närmare vara uppmärksamme uti varjehanda hushållsväsendet rörande». Det är, som synes, 1700-talets typiskt ekonomiska akademi, som här speglas. Redan. 3 dec. s. å. invaldes grevinnan Eva utan votering, och tackbrev från henne anmäldes den 17 i samma månad. Likväl tycks akademien omkring två år senare snarast ha betraktat henne, liksom arvprinsen Adolf Fredrik, såsom ett slags hedersledamöter. I protokollet 19 jan. 1751 heter det nämligen, att H. K. Höghet (Adolf Fredrik) och »fru riksrådinnan Ekeblad efter tillförne gjord överenskommelse icke räknades ibland de ordinaira ledamöter». Grevinnan uppträdde veterligen icke heller vid de vanliga sammanträdena. Däremot insände hon nya rön, om tvål till bomullslärftsblekerier (prot. 7 dec. 1751) och blekning av bomullsgarn (prot. 4 april 1752), och även dessa bidrag trycktes i Handlingarna. Därmed tog emellertid Eva E: s »vetenskapliga» nit slut.

Av hennes försök har det att nyttja potatisen till brännvinsbränning blivit mest framhållet. Idén var emellertid icke ny. Vid riksdagen 1747 hade kommerse-, ekonomi- och kammardeputationens kammar- och ekonomiutskott låtit sig föreläsas ett deputationens betänkande 1741 om potatisens förträffliga egenskaper; bl. a. kunde den användas till brännvinstillverkning. G. Utterström, som utförligast behandlat frågan, framhåller, att initiativet troligen var J. A. von Lantingshausens, som satt i utskottet och kände potatisbränning från kontinenten. Då Clas E. sedan i rådet visat livligt intresse för potatisodling, är det naturligt, att det blev hans maka, som gjorde ett försök. Det blev icke heller grevinnan Evas lilla uppsats, som fick betydelse för framtiden; mera verkade i första hand en beskrivning, som Kommerskollegium lät trycka i 4,000 ex. och utdela i länen.

I samtida källor namnes givetvis Eva E. då och då – hon var ju en av rikets högst uppsatta damer. I det Ekebladska huset vid dåvarande Norrmalmstorg (nu Gustav Adolfs torg) i Stockholm, pä den plats, där Gustav III sedan lät bygga operan, förde hon spiran i sitt stora hushåll och vid talrika fester, varom sonen Clas Julius (E. 7) talar i sin »journal». Den senare skildrar även sin temperamentsfulla mor på Stola, där hon styrde gården med sträng hand, höll räfst med fogdarna och läste lagen för dem. Grevinnan Evas personlighet ingav respekt. Spanske ministern i Stockholm markis de Puentefuertes maka betecknade henne som en av de tre damer i den eleganta Stockholmsvärlden, som icke hade någon fläck på sitt rykte.

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Några rätt obetydliga brev från Eva E. till hennes mor finnas i Ekeblad 16, De la Gardieska samlingen i Lunds univ.-bibliotek. Enstaka brev från Eva E. finnas även i Riksarkivet (Börstorps-samlingen)

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Försök at tilverka bröd, brännvin, stärkelse och puder af potatos gjorde af Eva De la Gardie (VA Handl, 9, 1748, s. 277—278). — Beskrifning på tvål, som är tjenlig til bom-ulls-garns blekning. Af Eva De la Gardie (ibid, 13, 1752, s. 57—59).

Källor och litteratur

Källor: Vetenskapsakademiens protokoll, VA; ovan anförda brev i RA och LTJ. — Lärda tidningar 1748, s. 401. — G. Castrén, Gustav Philip Creutz (1917); N. Erdmann, Ur rokokons liv, 2:a uppl. (1925), s. 20, 29, 100 f.; E. Heckscher, Om svenska folkets näringskällor under 1700-talet (Sv. folket genom tiderna, 6, 1938); Tage Larsson, Reformen i brännvinslagstiftningen 1853—1854 (1945), s. 21; G. Utterström, Potatisodling-en i Sverige frihetstiden... (Hist. tidskr, 63, 1943).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Eva Ekeblad f. De la Gardie, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16806, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2017-12-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16806
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Eva Ekeblad f. De la Gardie, urn:sbl:16806, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2017-12-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se