Märta E M Eketrä

Född:1851-11-04 – Hovförsamlingen, Stockholms län
Död:1894-08-26 – Solna församling, Stockholms län

Hovdam


Band 12 (1949), sida 718.

Meriter

2. Märta Elisabeth Margareta Eketrä, f. 4 nov. 1851 i Stockholm (Hovf,), d. 26 aug. 1894 på Ulriksdals slott. Föräldrar: översten och kabinettskammarherren Johan Gabriel E. och Stanislas Margareta Tersmeden. Hovfröken hos drottning Sophie 21 okt. 1872: kammarfröken hos drottningen 15 maj 1889. – Ogift.

Biografi

När den 21-åriga Märta E. 1872 knöts till den nyvordna drottning Sophies hovstat, tillfördes denna en personlighet av ovanliga mått, som kom att i sin krets utöva ett avgörande inflytande. Hos hovfröken E. frapperade redan det yttre. Hon hade ett ståtligt utseende, en rak, reslig gestalt och vackra, regelbundna drag. Än mer betydde hon emellertid som människa. Märta E. var en härskarnatur med stor viljestyrka, stark karaktär och mycken självständighet. Också kunde hennes ansiktsuttryck ibland spegla högdragenhet eller dömande förakt. Men hon hade också ett strålande, hjärtevärmande leende, uttrycket för andra minst lika betydande egenskaper: en helgjutenhet, en verklig nobless och en gränslös offervillighet och människokärlek. Allt detta tillvann henne beundrande vänner och imponerade samtidigt på alla, som mötte henne. Förbunden i nära vänskap med drottningens statsfru, Anna von Krusenstjerna, född grevinna Posse, blev Märta E. själv ej blott en osjälvisk tjänare åt sin furstliga härskarinna utan även en av drottningens intimaste vänner. Härtill bidrog Märta E:s pålitliga förtegenhet och framträdande takt. Hon har själv bekant, att hon under hela sitt liv varit van att mottaga andras förtroenden. Med dessa höll hon obrottsligt tyst.

Drottning Sophie hade vid sidan av sitt starka politiska intresse, vilket alltmer omvittnats, också ett religiöst sådant, såsom av gammalt är välkänt. På sistnämnda område kom hovfröken E. att betyda mycket för drottningen och därigenom också för andra. År 1878 kom till Stockholm den engelske väckelsepredikanten lord Radstock (G. A. W. Waldegrave), som fjorton år tidigare börjat sin religiösa verksamhet, särskilt bland de bättre situerade samhällsklasserna. Lord Radstock representerade sin tids överkyrkliga allianssträvanden och fäste mindre avseende vid konfession än vid det gemensamma centralt kristliga. I Stockholm höll han uppbyggelsemöten (»evangelisationsmöten»), dels i sin bostad på Grand hotell, dels i enskilda hem, som upplätos för honom. Med sin på enkelt sätt framförda förkunnelse grep han många människor, bl. a. också Märta E. Oförmögen av halvhet skyndade sig denna att till drottningen vidareföra budskapet om vad hon ansåg sig ha funnit och vunnit. Hon förmedlade tillika direkt förbindelse mellan lord Radstock och drottningen, vilket även för denna blev av livsavgörande betydelse.

Att drottningen på konung Oscars och sin Konstantinopelresa 1885 till prins Carls sjukbädd av uppvaktningen medtog bl. a. just fröken E., visar förtroendet för denna. Hon följde Hennes Maj:t även på andra kontinentresor, bl. a. till Rumänien, där Märta E. vistades en längre tid hos drottning Elisabeth (»Carmen Sylva»), halvsysterdotter till drottning Sophie. Vad som förde den senare och Märta E. allt närmare varandra var också drottningens sjuklighet och hennes svåra operation i april 1887. Fröken E. ordnade därvid överlägset alla praktiska angelägenheter och förstod att vid detta kritiska tillfälle utveckla och visa sin storslagna osjälviskhet, sin hängivenhet och sin aldrig svikande ansvarskänsla på ett sätt, som gjorde ett outplånligt intryck. Vid denna tid hade drottningen redan skapat sitt sjuksköterskehem, vid vars invigning nyårsafton 1883 även M. E. var närvarande. Sjuksköterskeskolans första, utmärkta föreståndarinna, fröken Alfhild Ehrenborg (sedermera prostinnan Hannerz), nedlade i brev till Märta E. sina bekymmer angående olika frågor. När planerna sedan vidgades till att omfatta också ett sjukhus, deltog fröken E. livligt häri och nämner i början, av 1886 i brev till medicine professor C. J. Rossander dessa drottning Sophies önskemål. Sedan drottningen tillfrisknat efter operationen 1887, kunde grundstenen läggas 14 dec. s. å. till det blivande Sophiahemmet, vilket Märta E. också omfattade med sin varma kärlek. Hon utsågs till suppleant i hemmets styrelse 1890. För drottningen personligen var hon utan tvivel något av själasörjare och hade med henne morgonandakter med bibelläsning och bibelförklaring.

Sin uppskattning av Märta E., som i sin tur också tänkte mycket högt om sin drottning, visade den senare, då hon 1889 gav henne den sällsynta, höga rangen av kammarfröken. Sin sista tid var M. E. mycket sjuk och lidande av cancer och slutade i aug. 1894 på Ulriksdals slott sitt gagnerika liv. Kammarfröken E. begrovs på Ramnäs' kyrkogård (Vm.), där hennes föräldrar och mödernefränder (Tersmeden) vila. Drottning Sophie reste gravvården över sin trofasta vän.

Författare

Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor: Hovförs:s dopbok 1819–60, Stockholms stadsarkiv. – T. Bergsten, Till belysning av lord Radstocks verksamhet i Sverige (Kyrkohist. årsskr, 47, 1947); Greta Holmgren, Hemmet med de öppna dörrarna (1939), s. 105, 171 ff.; E. Helander, Drottning Sophia (1914); E. Newman, Evangeliska alliansen. En studie i protestantisk enhets- och frihetssträvan (1937; om lord Radstock); Visen Nyström, Drottning Sophie, hennes liv och livsverk (1943); John Nilsson, Drottningar och andra (1939); Amelie Posse, I begynnelsen var ljuset (1940), s. 147–154; L. W. Stjernstedt, Några minnesblad ur mitt lif (1912), s. 335; L. Österlin, Stockholmsväckelsen kring lord Radstock (1947).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Märta E M Eketrä, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16841, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2018-11-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16841
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Märta E M Eketrä, urn:sbl:16841, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2018-11-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se