Pehr Johan Ekman

Född:1816-08-12 – Jakobs församling, Stockholms län
Död:1884-01-02 – Maria Magdalena församling, Stockholms län

Skriftställare, Arkitekt


Band 12 (1949), sida 777.

Meriter

Ekman, Pehr Johan, f. 12 aug. 1816 i Stockholm (.Tak.), d. 2 jan. 1884 där (Maria). Föräldrar: ciselören Johan Ekman och Gustafva Charlotta Lebeman. Skolgång i Stockholm; elev vid Teknologiska institutet 28 april 1831; studier i arkitektur vid Akad. för de fria konsterna; deltog i tävlingar där 1835 och 1836; stadsarkitekt i Gävle 1836; till Göteborg 1840; ritning till och övervakning av arbetet på Börshuset där 1844–49; bosatt på Hofberga egendom i Tärna sn från 1850 (hustruns arv); ledare för reparationsarbeten (arkitekt H. Zetterwall) på Västerås domkyrka 1856–61; arkitekt för rådhuset vid Fiskartorget i Västerås 1857, för nya läroverkshuset s. å.; anlade vid Kungsholmstorg i Stockholm (tomten i E:s ägo sedan 1857) en av Sveriges första mekaniska snickerifabriker 1858 (brann omkr. 1865), ny byggdes på Kungsholmen, den s. k. Ekmans snickerifabrik, såld 1873; bosatt i Stockholm från 1859; stadsfullmäktig där 1863–67 (led. av drätselnämnden 1863–65); resa till England 1865; led. av 1866 års stadsplanekommission; startade 1879 fabriken »Ligna» vid Hornstull i Stockholm; ägde under 1870-talet Häggvikens ångsåg och lastageplats i Hälsingland. Agré vid Akad. för de fria konsterna 1848; RVO 1873.

G. 1) 1842 m. Hedvig Elisabeth Spong, f. 20 aug. 1814 i Stockholm (Jak.), d. 4 april 1860 där (Kungsh.), dotter av koppartryckaren Anders Fredrik Spong och Margareta Andersson; 2) 11 maj 1861 i Stockholm (Kungsh.) m. Augusta Charlotta Rosalie Enblom, f. 15 aug. 1831 där (Kat.), d. 7 aug. 1912 (Osk.), dotter av grosshandlaren Anders Gustaf Enblom och Charlotta Katarina Hellström.

Biografi

Genom sin utbildning vid Teknologiska institutet och Akademien för de fria konsterna speglar E. som arkitekt den dualism, som kom att råda inom den svenska arkitekturen under senare delen av 1800-talet, motsatsen mellan ingenjörsarkitekter och de arkitekter som fått en mer estetiskt betonad utbildning vid akademien. Båda dessa utbildningslinjer blevo betydelsefulla för hans kommande verksamhet.

E. var endast tjugu år, då han fick anställning som stadsarkitekt i Gävle. Han flyttade emellertid snart till Göteborg, som erbjöd ett livligare verksamhetsfält och gjorde sig där känd genom olika uppdrag, från fyrbyggnader till altardekorationer samt blev invald i den kommitté som skulle granska ritningsförslagen till det nya börshuset. Intet av de inkomna förslagen var tillfredsställande, utan E. fick i uppdrag att själv utarbeta nya ritningar. Under 1850-talet, då E. bodde i Västmanland, voro lians mest betydelsefulla arkitektuppdrag Västerås' nya läroverkshus samt den ganska omfattande domkyrkoreparationen.

E. präglas som arkitekt i viss mån av F. Bloms klassicism, det inflytande som var det starkaste vid akademien under 1830-talet. Samtidigt med E. studerade F. W. Scholander vid akademien, och de två kommo också senare att stå varandra personligen nära. Enligt en samtida uppgift beundrade E. Scholander mycket, och han kom ej heller att stå helt utanför de stilhistoriska riktningarna. Trots att det väsentliga vid börsbyggnaden i Göteborg var att »få så mycket kraft i dekoreringen, att byggnaden, som skulle representera stadens rörelse, på behörigt sätt kunde utmärkas bland de övriga vid samma plats», präglas dock det yttre av den enkelhet och klassiska måttfullhet, som i allmänhet kännetecknar de tidiga exemplen på nyrenässans i Sverige. I det inre blev börsen synnerligen praktfull på grund av de stora ekonomiska resurserna. Läroverkshuset i Västerås har en betydligt mera klassicistisk karaktär. Domen över E. som kyrkorestaurator har blivit hård. Agi Lindegren, som restaurerade kyrkan på nytt, skrev om sin föregångare: »Man nöjde sig ej med att laga, man rensade». Alla fönstren omändrades t. ex. »i götisk stil» efter samma schablon.

E:s mekanikstudier satte lika starka spår i hans gärning som arkitektutbildningen. Han lämnade också på 1860-talet arkitektverksamheten. Redan 1841 hade han uppfunnit en hyvelmaskin. Från tiden i Västmanland vet man, att han lade ner stort intresse på att lära bönderna begagna torkrior, och på flera gårdar uppfördes eldrior efter E:s konstruktion. Som fabriks-ägare hade han vittfamnande planer. Han ville skapa en utländsk marknad för sin tillverkning, som delvis bestod av färdiga trähus. Han lyckades själv icke så väl ekonomiskt, men hans snickerifabrik, som efter 1873 drevs av ett aktiebolag, var synnerligen livskraftig och arbetade i samma riktning som E. själv angivit. E. skrev i en uppsats 1852: »Ehuruväl det vore önskligt, om ett livligt intresse bleve väckt för utarbetandet av en byggnadsstyl, som vore originel för det nordiska klimatet och dess vegetation m. m, är det dock till en början av större angelägenhet att omfatta civilbyggnadskonstens teknik, vilken hittills är på det betänkligaste åsidosatt». E:s verksamhet som industriman speglar en väsentlig sida av 1800-talets mer nyttobetonade arkitektur, strävan att skapa en för vårt klimat lämplig träarkitektur till rimliga kostnader. Den förebådar i sin mån den fabrikation av monteringsbara trähus, som spelar en så stor roll i nutida kultur.

E:s författarskap, huvudsakligen tidskriftsartiklar, ger en nyckel till hans praktiska arbete. I en tidig artikelserie om timmerbyggnadskonsten  kommer hans tekniska kunnighet och praktiska inställning till uttryck. Vikten av att det ändamålsenliga icke åsidosattes betonas, »där detta finnes, beror det oftast på en fördom, en förskämd och förvildad smak, om konstruktionen icke erkännes för vacker». Dessa synpunkter i förening med de i tidens diskussion aktuella hygieniska och sociala sidorna komma till synes i ett pro- jekt till arbetarbostäder för Stockholms stad, ett konkret förslag till en liten enhet av bostadshus för arbetare omgivna av planteringar. Det är möjligt, att E. också varit den ursprunglige initiativtagaren, till den mönsteranläggning av aderton hus med planterade tomter, som Ekmans snickerifabrik lät uppföra på Kungsholmen för sina arbetare, även om byggandet började först sedan E. sålt fabriken.

E. var en man som gärna grep in på olika områden, även om en del av hans projekt ej voro genomförbara, t. ex. det i olika tidningar framförda, för en arkitekt egenartade förslaget att leda Vasabron rakt igenom Riddarhuset! Outtröttligt verksam och rastlös äro de vanligaste omdömena om hans personlighet.

Författare

Ingrid Johansson.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Tegelbruk i Stockholm (Tidskr. f. praktisk byggnadskonst och mekanik, Årg. 1, 1850, s. 78; sign. E.). – Om takpannor af jern (ibid, Årg. 1, 1850, s. 136–137; pseud. Subscribent). – Om putsning å tak uti rum och på träväggar (ibid, Årg. 3, 1852, s. 7–10; sign. E.). – Om yttertak och taktegel (ibid, Årg. 3, 1852, s. 21–23, 37–39; sign. E.). – Praktiska meddelanden uti limmerbyggnadskonsten (ibid, Årg. 3, 1852, s. 23–25, 39–41, 51–53, 69–71, 86–88, 107–109, 132–133, 147–151; sign. E.). – Reflexioner öfver nordiska klimatets inverkan på byggnadsmate-rialier och byggnader (ibid, Årg. 3, 1852, s. 65—69; sign. E.). – Anvisning till inrättande af åskledare (ibid. Arg. 3, 1852, s. 88–89, 110–112, 133–135, 159–160; sign. E.). – Ställningsknapar af förmonligare slag än de vanligen brukliga (ibid. Arg. 3, 1852, s. 109–110; sign. E.). – Om hvälfda förstugor (ibid, Årg. 4, 1853, s. 81–82; sign. E.). – Förslag till arbetarebostäder för Stockholms stad (Tidskr. f. byggnadskonst och ingeniörsvetenskap, Årg. 3, 1861, s. 131–135). Även sep. utg. Sthm 1861. 4:o 7 s. – Eldria på Frösåker (ibid, Årg. 10, 1868, s. 14–17). – Om kommunalstyrelsen i Stockholm med afseende på byggnadsärendenas behandling. Sthm 1874. 10 s. – P. J. Ekmans patenterade värmeapparater samt om ventilation. 1*. Sthm 1878. 31 s, 5 pl. Även tysk uppl. med titel: Das neue patentirte Heizungssystem. 1*. Sthm 1878. 26 s, 5 pl. – Om profning af värmeapparater. Sthm 1879. 14 s. – Om ventilation af boningsrum. Några ord värda att läsas af husegare och hyresgäster samt af dem som bygga och låta bygga hus. Här anförda exempel på ventilation grunda sig på pröfningar utförde af ojäfvige och sakkunnige personer. Sthm 1881. 14 s.

Källor och litteratur

Källor: Jakobs, Katarina, Kungsholmens och Maria förs:ars kyrkoarkiv, mantalslängder för Jakobs, Kungsholmens och Maria förs:ar, bouppteckning 1892, Stockholms stadsarkiv; förteckning över elever vid Teknologiska institutet, Tekniska högskolans kansli; ritningar i Byggnadsstyrelsens arkiv. – Stockholms adresskalender 1850–80. – A. Ahnfelt, Sveriges firmor och män inom handel, industri och konst (1886); Börsbyggnaden i Göteborg (Tidskr. f. praktisk byggnadskonst och mekanik, Årg. 2, 1851, s. 65–67, 78); G. W. v. Francken, Matrikel öfver Stockholms stadsfullmäktige (1883); A. Hahr, Västmanlands läns Kungl. hushållningssällskap 1815–1915, 1 (1915), s. 58; dens, Västerås domkyrka (1923); A. Lindegren, Mariakyrkan i Westerås (1898); Svenska industriens män (1874–80); [V. Örnberg], Sv. Slägt-kalender, 4, 1888 (1887), s. 97; nekrologer i dagstidningar 3–4 jan. 1884.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Pehr Johan Ekman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16860, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingrid Johansson.), hämtad 2019-12-11.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16860
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Pehr Johan Ekman, urn:sbl:16860, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingrid Johansson.), hämtad 2019-12-11.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se