Meriter

Braune, Fredrik Emanuel, f. 18 juli 1832 i Göteborg, d. 19 jan. 1907 i Lund. Föräldrar: grosshandlaren Gerhard Emanuel Braune och Sofia Charlotta Engellau. Elev vid Malmö h. lärdomsskola ht. 1841;. student i Lund 25 maj 1849; disp. 29 okt. 1851 (De sacramento, p. II; pres. K. Olbers); fil. kand. 28 maj 1856; disp. 5 dec. 1857; fil. magister 1 juni 1859. Docent i romersk litteratur och arkeologi vid Lunds universitet 19 apr. 1858; vik. lärare vid Malmö h. elementarläroverk ht. s. å.; examinator i historia och geografi i studentexamen läsåret 1861–62 samt vt. 1864; e. o. amanuens vid universitetsbiblioteket i Lund 14 okt. 1863; uppförd å andra förslagsrummet till adjunkturen i romersk vältalighet och poesi 14 mars 1866; andre biblioteksamanuens 6 apr. 1867; erhöll avsked från docenturen 24 sept. s. å.; tf. förste biblioteksamanuens 20 sept. 1870–30 dec. 1875; utnämnd till förste biblioteksamanuens 28 okt. 1875; tf. v. bibliotekarie 30 maj 1883–31 dec. 1884, 15 sept. 1889–15 juli 1890 samt 1 jan.–28 febr. 1896; v. bibliotekarie över stat 10 mars 1885; v. bibliotekarie 26 febr. 1896; erhöll avsked 2 maj 1898 med rättighet att såsom oavlönad tjänsteman över stat fortfarande biträda vid universitetsbibliotekets arbeten. RVO 1893; var dessutom ledamot av ett lärt utländskt sällskap. — Ogift.

Biografi

Under studenttiden kom B. snart nog att höra till de mera bemärkta. Såsom litterärt intresserad göteborgare och klassisk filolog fördes han in i den krets av begåvade studenter, som samlades kring docenten, sedermera professorn Albert Lysander, och han var den förste på allvar valde ordföranden i det intima studentsällskapet Sjustjärnan (Concordia), som bland sina få medlemmar räknade Viktor Rydberg. B. hörde även till dem, som genom populärvetenskapliga föredrag verkade för höjande av studentlivet, och ett par av honom översatta teaterpjäser ingingo i den dåtida studentrepertoaren. Hans doktorsavhandling, som föranledde kallelse till docent, framhölls av professor J. G. Ek som den bästa bland dem, han under femton år haft att bedöma, och hans gedigna specimen för adjunktur var likaledes ett för sin tid betydande arbete, som utan tvivel hade förskaffat honom den sökta tjänsten i latin, därest han icke till medtävlare haft den flera år äldre och starkare meriterade Kristian Cavallin, då redan innehavare av en »rörlig» adjunktur.

B:s håg stod emellertid i själva verket till biblioteksbanan. Redan 1859 hade han sökt inträde vid universitetsbiblioteket, men konsistoriet fann den gången, att personalen där var tillräcklig, och det oavlönade e. o. amanuensskapet blev honom förmenat. Först fyra år senare, 1863, uppnådde han denna förmån. Efter ett halvt års tjänstgöring som e. o. amanuens sökte han en andre amanuensbefattning och blev därvid av konsistoriets majoritet — fjorton röster mot sex — uppförd i första rummet, framför en e. o. amanuens med över åtta tjänsteår och med betygsmeriter, som av samma majoritet erkändes som jämngoda med B:s. Det var hans omfattande litteraturhistoriska insikter och hans vidsträckta beläsen? het, som förskaffade honom denna honnör — hans medsökande fick platsen. Då han fyra år senare utnämndes till andre amanuens, lämnade han docenturen för att — som han anförde i sin avskedsansökan — mera odelat kunna ägna sin tid och sina krafter åt sin ordinarie tjänst vid biblioteket. Denna sin allvarligt menade avsikt fullföljde han med en utomordentlig trägenhet i nära fyrtio år.

B. grep sig redan första året an med ett extra arbete: att åstadkomma en samlad översikt över den i biblioteket förefintliga, på ett flertal olika fack fördelade grekisk-romerska litteraturen. Han utarbetade vidare under 1870-talet en efter nya principer redigerad katalog i sex tjocka folioband över hela den skönlitterära avdelningen, en mönsterkatalog för sin tid både i yttre och inre avseende, den sista och nog också den omsorgsfullaste av alla bibliotekets realkataloger i bandform. Från år 1865 hade B. hand om det inkommande, år för år växande svenska trycket, som han de första trettio åren icke blott accessionsbehandlade utan även katalogiserade, resp. grovsorterade; t. o. m. anordnandet av svenska böcker till bindning hade han därjämte flera år helt eller delvis på sin lott, och dessutom intyga årsberättelserna från 1889/90–1898/99, att han »som oftast» tjänstgjorde i låneexpeditionen. Den i och för sig omfattande uppgiften att behandla det svenska trycket var här så mycket drygare, som B. införde och ständigt iakttog den seden att i interfolierade exemplar av svenska bokhandelns årskataloger dels markera dem av de däri upptagna skrifter, som biblioteket erhållit, dels inskriva de mängder av katalogiserbart tryck, som där icke voro upptagna. Dessa interfolierade kataloger utgöra den fullständigaste existerande förteckningen över det svenska trycket för tiden efter 1865. Även som pensionerad fortfor B. att tjänstgöra i samma utsträckning som förut, och ännu sju år efter sitt avskedstagande skötte han ensam helt den dryga accessionshehandlingen av det svenska trycket utan att därför åtnjuta någon ersättning. Efter våren 1905 började krafterna avtaga. Han övergick då till katalogisering, varmed han fortsatte till dess sjukdom i början av mars 1906 tvang honom att upphöra.

Då chefsplatsen genom bibliotekarien E. V. Berlings bortgång 1883 hade blivit ledig, avhöll B. sig från att söka, ehuru — eller kanske snarare därför att — han med det stora anseende, han åtnjöt både som utmärkt biblioteksman och som en man med ovanlig lärdom, kunde vara tämligen säker på att en ansökan från honom skulle vinna framgång. Han insåg, att en ny tid hade kommit, som krävde reformer av olika slag, och kände sig icke vuxen att organisera och genomföra sådana, hade icke heller vare sig vana eller håg att styra. Han uppmanade i stället, i samförstånd med vice bibliotekarien, den yngre och mera handlingskraftige Elof Tegnér att söka platsen och gjorde även därmed biblioteket en stor tjänst.

B. var en alltigenom nobel natur, fridsam och rättskaffens, anspråkslös, osjälvisk, hjälpsam och tjänstaktig. Han var allmänt omtyckt och hade veterligen ingen ovän. En utpräglad vän av familjeliv, såg han sig dock, med den klena amanuenslönen, fastän något förstärkt av en ärvd mindre förmögenhet, aldrig i stånd att bilda ett eget hem. Med följande totalomdöme om B. avslutade bibliotekarien Berling sitt utlåtande över sökandena till andre amanuensbefattningen 1867: »Biblioteket har största skäl att lyckönska, sig till det tillfälle, som nu erbjudes, att få vid sig närmare fästa en på en gång så kunskapsrik, så praktiskt duglig och av kärlek till institutionen så livad tjänsteman.» B:s följande verksamhet vid biblioteket blev en vacker bekräftelse på sanningen av dessa ord. Han är att räkna bland Lunds universitetsbiblioteks allra bästa krafter. Genom det mer än sjuåriga trägna arbete, han efter avskedstagandet skänkte det då på personal så fattiga biblioteket, förtjänar han också nämnas som en av dess största donatorer.

Författare

E. Ljunggren.

Arkivuppgifter

Diverse anteckningar av B., i synnerhet av bibliografiskt innehåll, samt ett mindre antal brev till honom, bland vilka breven från Elof Tegnér ha det största intresset, förvaras i Lunds universitetsbibliotek.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Satira; D. Junii Juvenalis cum commentario et interpretatione suecana. 1*. Lund 1857. 63 s. (Gradualavh.) — Några anteckningar om studentlifvet under Lunds universitets första århundrade (Nord. univ.- tidskr., Arg. 4, H. 2, 1858, s. 22—46). — Några ord om Academiska föreningens uppkomst (Lunds student-kalender, Årg. 1, 1863—64, s. 3—10). — Om den philosophiska graden vid Lunds universitet (Nord. univ.-tidskr., Årg. 9, H. 2, 1864, s. 53—75). — Om den latinska chrians composition och delar. Lund 1864. 20 s. — De particula ut simplici et copulata. P. 1*. Lund 1866. 4: o 56 s. (Diss.; även som LUÅ, T. 2, Afd. 2, N:o 2; 73 s.) — Några anteckningar till de nordiska universitetens historia under de sista femtio åren. 3. Lunds universitet (Nord. tidskr., 1878, s. 717—729). — Lunds universitets matrikel. Biografiska uppgifter över universitetets styresmän, lärare och tjenstemän 1879. Lund 1879. 102 s. (Tills, med A. Palm; anon.) — Anteckningar om abbreviations-signaturer i svensk literatur. Sthm 1893. IV, 219 s. (Avtryck ur Nya bokhandelstidningen 1888—93.) — Smärre artiklar, recensioner och notiser i Hist. bibliotek, Nya bokhandelstidn., Samlaren, Ny sv. tidskr., Nord. univ.-tidskr., Bulletin des bibliothéques et des archives, Nord. conversationslexicon (1: e Udg.), Cabinet historique, samt i tidningar.

Översatt: E. About, Regements-albumet. Novell. Fri öfvers. fr. franskan. Lund 1870. 60 s. (Avtr. ur Lunds veckoblad.)

Utgivit: Andreas Rydelius, Svenska vitterhets-arbeten. Lund 1868. VIII, 125, (2) s. (Bidrag till det Carolinska tidehvarfvets vittra iiteratur. Ur Lunds univ. handskriftsamling. '2.) — Dessutom redigerat Lundahäftena av Nord. univ.-tidskr., Årg. 6—10 (1860—66).

Källor och litteratur

Källor: Lunds universitetskanslers avgj. ärenden 26 febr. 1896 (meritförteckn.), RA; originalhandl. till B: s meritförteckn., LUB; handl. i Lunds univ. arkiv och i LUB: s arkiv; Lunds universitets årsberättelser 1885/86 —1907/08; Lunds universitets matrikel 1879 och 1899; nekrologer i Lunds dagbl. 21 jan. 1907 av C. af Petersens och i Sydsv. dagbl. 21 jan. 1907 av E. Ljunggren; Akademiska föreningen 1830—1911. Festskrift (1911); Inez Humble, Hemmet på Holmen (1903; B. är tecknad under namnet Henrik); C. af Petersens, Ur mina biblioteksminnen (Under Lundagårds kronor, Ny saml., 1921); Viktor Rydbergs brev, 2 (1925); C. Sjöström, Göteborgs nation i Lund 1669—1906 (1907); S. L. Törnqvist, Några minnen från mitt medlemskap af Göteborgs nation i Lund (Under Lundagårds kronor, (l: a saml.], 1918); K. Warburg, Viktor Rydberg, 1—2 (1900).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fredrik E Braune, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16896, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Ljunggren.), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16896
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fredrik E Braune, urn:sbl:16896, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Ljunggren.), hämtad 2024-04-26.