Johan Bredman

Född:1770-11-07 – Ovikens församling, Jämtlands län
Död:1859-02-03 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Astronom


Band 06 (1926), sida 166.

Meriter

Bredman, Johan,f.7 nov. 1770 i Oviken, d. 3 febr. 1859 i Uppsala. Föräldrar: furiren Erik Bredman och Anna Maria Löfberg. Student i Uppsala 16 mars 1790; disp. 7 juni 1794 (Annales typographici seculi decimi sexti in Svecia, p. 4; pres. E. M. Fant); fil. kand- 5 apr. 1797; disp. 19 apr. s. å. (De ambiguitate radicum algebraicarum in problematibus physicis; pres. Sak. Nordmarck); fil. magister 13 juni s. å. Uppförd på tredje förslagsrummet till adjunkt i matematik 26 nov. 1800; docent i matematik i Uppsala 5 jan. 1801; amanuens vid observatoriet 1802; bestred de offentliga föreläsningarna i astronomi ht. s. å., ht. 1809 och vt. 1810, sistnämnda år tillika med examensskyldigheten, samt i matematik ht. 1808; matheseos och philosophias naturalis adjunkt 22 dec. 1808; uppförd å andra förslagsrummet till professuren i lägre matematik 24 nov. 1810; professor i astronomi 12 aug. 1811; inspektor för medelpad-jämtländska (från ht. 1827 norrländska) nationen i Uppsala 1816—41; erhöll avsked som professor emeritus 6 aug. 1841. LVA 1815; LVS s. å.; RNO 1832; fil. jubelmagister 16 juni 1848. — Ogift.

Biografi

Av sina samtida erhöll B. vitsord att vara en skicklig föreläsare och intresserad lärare, vilken nedlade mycket arbete på det samvetsgranna uppfyllandet av sina tjänsteplikter. I universitetets förvaltning tog han även verksam del. Förslaget till den omgestaltning av studentexamen, vilken vid de båda universiteten genomfördes 1831, härrör från B. Denne hade nämligen redan 1821 till kronprinsen, som då var kansler, inlämnat ett förslag, att studentexamen hädanefter skulle förrättas av universitetets adjunkter och docenter under dekanus' uppsikt, i stället för av dekanus ensam, vilket förut var händelsen. Förslaget remitterades sedermera till uppfostrings-kommittén, vilken i sitt betänkande upptog det nästan ordagrant, endast mera utvecklat. B. var ej särdeles bevandrad inom den praktiska astronomien. Observatoriet var ej heller vid denna tid i sådant skick, att det inbjöd till praktiska arbetens utförande. Instrumenten voro samtliga från Anders Celsius' tid, och det årliga anslaget till bestridandet av institutionens utgifter var ända in på 1830-talet ej högre än 75 rdr. Redan mot slutet av 1700-talet måste observatoriet anses utdömt, och av M. Strömer och D. Melanderhielm gjordes också försök att få medel till byggande av ett nytt men utan resultat. Även B. verkade för erhållandet av en bättre och tidsenligare astronomisk institution och erhöll 1817 tillåtelse att för detta ändamål inreda norra tornet i Uppsala slott. Emellertid begagnade sig aldrig B. — obekant av vilken anledning — härav, och 1829 togs tornet i bruk på annat sätt. Visserligen dröjde det sedan ända till år 1844, innan byggandet av ett nytt observatorium (det nuvarande) påbörjades, men med säkerhet hade det dröjt ännu mycket längre, innan den astronomiska institutionen kunnat erhålla något så när tidsenliga lokaler, om B. inrymt den i det för ett dylikt ändamål mycket olämpliga slottstornet. Att B. under sin långa tjänstetid ej offentliggjorde några astronomiska arbeten (hans utförliga och av samtida astronomer varmt lovordade lärobok, »Theoretiska astronomiens grunder», utkom några år efter hans avskedstagande), torde främst bero på hans starkt självkritiska läggning. Belysande för denna sida av hans personlighet är ett av hans efterträdare G. Svanberg fällt yttrande: »Han var, såsom mången annan, icke någon självständig tänkare och hyste den mest oinskränkta beundran för de stora män, som inom astronomiens område vid slutet av förra och under första tredjedelen av detta århundradet uppträdde med sina klassiska skrifter. Det ringa han kunde hava att meddela, ansåg han således vara av en så underordnad betydelse, att det icke borde offentliggöras. I allmänhet avstod han därför från författareäran och ansåg sig föga värdig att vara medlem av lärda sällskaper. I detta hänseende dömde han sig själv utan tvivel nog strängt. Inom bildningens område finnas så många verksamhetssfärer, att den, som naturen nekat den skapande förmågan, icke av denna orsak behöver vara missmodig.»

I sitt testamente visade B. sitt intresse för astronomiens utveckling.genom att till observatoriet donera 5,000 kr. Under sin tjänstetid hade han genom en annan donation sörjt för att amanuenslönen vid observatoriet avsevärt förbättrats. Den återstående förmögenheten testamenterade han till stipendier för norrlänningar och till olika välgörande ändamål. — Ända till slutet av sin långa levnad bevarade B. sitt intresse för astronomien, och även om hans egen insats i forskningsarbetet ej var så betydande, har han dock utfört ett värdefullt arbete som lärare och institutionsledare vid Uppsala universitet på en tid, då detta arbetade under så tryckta förhållanden, att kanske endast de verkligt självständiga begåvningarna kunde bryta sig fram.

Författare

K. Lundmark.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ett antal brev från B. förvaras i Vetenskapsakademiens bibliotek.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Diss. de ambiguitate radicum algebraicarum in proble-matibus physicis. Upps. 1797. 4: o 8 s. (Diss., prass. Z. Nordmark.) — Diss. de curvis reciprocis. P. 1—2. Upps. 1800. 4: o 22 s., 2 pl. + titelbl. o. dedik. (Diss., P. 1 resp. J. Setterstrand, P. 2 G. E. Sprinchorn.) — Diss. astron. de asquatione praecessionis asquinoctiorum ex attractione lunas pen-dente. Upps. 1811. 4: o (2), 13 s., 1 pl. (Diss., resp. B. Wadström.) — Theoretiska astronomiens grunder för begynnare. Upps. 1845. XX, 411 s., 7 pl. — Dessutom 7 akad. program (1820, 27, 35).

Handskrifter: Autobiografi (UB, under sign. X. 241). — Föreläsningar i astronomi 1802—39 jämte uppsatser och anteckningar i matematik, fysik, optik och mekanik (UB, sign. A. 315—319). — Tal vid promotionen 1827 jämte diverse anteckningar i universitetsärenden (UB, sign. U. 66 b). — Anteckningar efter B:s föreläsningar (Norrlands nations bibi.).

Källor och litteratur

Källor: Upps. univ. konsist. skrivelser till univ.-kanslern 26 nov. 1800, 10 dec. 1800, 3 maj 1809, univ.-kanslerns skrivelser 10 dec. 1810 och 24 juli 1811, RA; Norrlands nations matrikel; E. Fries, Inbjudan till magisterpromotionen (1848); E. C. F. Schenson, Handbok rör. Upsala universitets stipendier, 1 (188#; H. Schuck, Historik öfver professuren i astronomi (Inbjudningsskrift t. prof. Ö. Bergstrands installation 1911); G. Svanberg, Johan Bredman (VA Lefnadsteckningar, 1, 1869—73).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Bredman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16928, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. Lundmark.), hämtad 2019-02-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16928
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Bredman, urn:sbl:16928, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. Lundmark.), hämtad 2019-02-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se