Edvard Julius Breitholtz

Född:1830-07-22 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1912-05-23 – Stockholms stad, Stockholms län

Artilleriofficer, General


Band 06 (1926), sida 168.

Meriter

Edvard Julius Breitholtz, f. 22 juli 1830 i Stockholm, d. 23 maj 1912 därstädes. Föräldrar: överstelöjtnanten Klas Josef Breitholtz och Emilia Hästesko-Fortuna. Kadett vid Karlberg 16 apr. 1847; avlade officersexamen därstädes 28 maj 1851; underlöjtnant vid Svea artilleriregemente 12 juni s. å; avlade examen vid högre artilleriläroverket å Marieberg 31 aug. 1856; informationsofficer s. å.; ledamot i fjärde militärdistriktets examenskommission 1856—67; löjtnant 6 febr. 1857; artilleristabsofficer 27 maj 1.859—22 apr. 1872; tilllika lärare vid infanteriskjutskolan å Drottningholm 17 aug. 1859—1870; ledamot av kommittén för försök med räfflade kanoner 1861—63 och av kommittén för försök med infanterigevär 1864—66; kapten i regementet 4 dec. 1866 och vid regementet 5 juli 1870; chef för sjätte batteriet 22 maj 1872; ledamot av kommittén för försök med fältprojektiler 1872—73, av kommittén för prövning av nya konstruktioner för krigsbryggevagnar 21 apr.—30 maj 1874 och av artillerikommittén. 3 sept. 1875 (ordförande 1 nov. 1877—2 mars 1878); deltog i arméns fullmäktiges sammanträde 1875; major 13 apr. 1877; chef för andra fältdivisionen 23 apr. s. å.; ordförande i regementets förvaltningsdirektion 23 maj 1879—8 nov. 1885; överstelöjtnant i armén 2 maj 1884 och vid regementet. 12 dec. s. å.; beordrad att handlägga utlåtande rörande exercisreglemente för fältartilleriet m. m. 7 febr. 1885; ledamot av krigsundervisningskommissionen 20 okt. s. å.; överste och chef för regementet 6 nov. s. å.; ledamot av krigshovrätten 1 jan. 1886— 19 sept. 1890; beordrad till de ryska höstmanövrerna 1886; ledamot av kommittén angående tjänstgöringsreglemente för armén 13 okt. s. å.—22 dec. 1888; generalmajor i armén samt generalfälttyg-mästare och chef för artilleriet 12 sept. 1890; inspektör för militärläroverken 2 sept. 1892—4. nov. 1893; generallöjtnant i armén 7 jan. 1898; erhöll avsked med tillstånd att kvarstå som generallöjtnant i generalitetets reserv s. d. samt avsked från generalitetets reserv 13 nov. 1908. RSO 1872; LKrVA 1886; KSO1kl 1890; KmstKSO 1895; innehade även utländsk orden.

Gift 25 nov. 1859 med Maria Fredrika Jakobina (Jacquette) Odelberg, f. 10 juni 1838, d. 3 dec. 1922, dotter till godsägaren Axel Odelberg.

Biografi

Under B: s långa militära bana undergick det svenska artilleriet en fullständig omdaning i organisatoriskt avseende. Därjämte genomfördes ej mindre än tvenne ombeväpningar av fältartilleriet. I båda dessa avseenden inlade B. stora förtjänster. Utrustad med ett klart och redigt huvud och ett förvånande skarpt minne ej blott för organisatoriska frågor utan även för tekniska spörsmål och konstraktionsdetaljer, förenade han därmed en ovanlig arbetsförmåga. Han förvärvade också tack vare dessa egenskaper omfattande och gedigna kunskaper.

Redan tidigt erhöll B. vid sidan av trupptjänsten åtskilliga lärarförordnanden och förtroendeuppdrag. Särskilt beaktansvärd är hans elvaåriga lärarverksamhet vid infanteriskjutskolan å Drottningholm. I de militära kommittéer, för vilka han togs i anspråk, gjorde han sig även gällande. Sedan han (1890) befordrats till generalfälttygmästare, blev det hans uppgift att lägga sista handen vid det förslag till omorganisation av svenska artilleriet, som i huvudsak godkändes av 1892 års urtima riksdag. Helt och hållet tillföll honom därpå det krävande arbetet att genomföra den beslutade organisationen, vilken innebar uppsättandet av tre nya regementen, utseende av platser för deras förläggning samt anordnande av skjutfält m. m. Över den framstående skicklighet, varmed han genomförde sitt värv, uttalade K. M:t i generalorder sitt särskilda välbehag. Icke mindre betydelsefull blev B: s insats med avseende på artillerimaterielen. Kanoner av förändrad modell, »8 cm kanons m/94», tillverkades för de nyuppsatta batterierna, riktmedlen och ammunitionen förbättrades och bestyckningsplaner för fästningarna utarbetades, varvid flera nya pjästyper infördes. Jämväl frågor rörande infanteriets beväpning tillhörde B: s ämbetsbefattning som generalfälttygmästare, och även här föreligga viktiga resultat av hans verksamhet. Under hans chefstid genomfördes till en början för en mycket ringa kostnad den tidigare beslutade övergången från den grova kalibern (12,17 mm till 8 mm) å »förändringsmodellen 1867—1889 års gevär». Då därpå frågan om repetermekanism och ytterligare minskning av kalibern kom på dagordningen, tog B. initiativet till omfattande försök, vilka ledde till antagandet av det nuvarande förträffliga infanterigeväret av mausertyp m/96. Med livligt intresse följde B. den diskussion, som i slutet av 1880-talet pågick i den krigsvetenskapliga fackpressen angående möjligheten att ersätta det gamla »svartkrutet» med röksvagt krut. Försök anställdes i jämförelsevis stor skala, och 1892, alltså under B: s chefstid, kunde ett röksvagt krut av inhemsk tillverkning antagas såväl för eldhandvapnen som för artilleriets behov. Fabrikationen härav förlades 1894 till Åkers krutbruk, där även en eterfabrik anlades.

I och med antagandet av 1892 års härordning blev det en tvingande nödvändighet att förenkla den hittills rätt komplicerade artilleriexercisen, som å sina håll drivits till en nästan virtuosmässig precision, och låta fältmässigheten bliva utbildningens enda mål. I denna avsikt framlade B. 1893 ett förslag till »exercisreglemente för artilleriet». Detta omarbetades sedermera av en av B. tillkallad artillerikommitté, som 1896 avgav ett nytt förslag, vilket enligt K. M: ts direktiv utarbetats i nära överensstämmelse med det år 1895 fastställda infanteriexercisreglementet. Officersutbildningen vid artilleriet låg B. varmt om hjärtat. Under hans chefskap företogos också till dess befrämjande en rad åtgärder, vilka alla gingo i en avgjort praktisk riktning, däribland utfärdandet av ny studieplan vid artilleri- och ingenjörhögskolan, inrättandet av en skjutskola för subalternofficerare samt införandet av s. k. artilleri-stridsövningar.

Ehuru B; under sin tjänstetid icke kunde undandraga sig en del förtroendeuppdrag, som visserligen berörde det militära men ej direkt tillhörde hans artilleristiska verksamhet, såsom ledamotskap i krigshovrätten och inspektörsskap över militärläroverken, så splittrade han ej gärna sina krafter åt olika håll utan ägnade sig såvitt möjligt åt sitt egentliga arbetsområde. Genom sin helgjutna verksamhet gjorde han, den siste i raden bland dem, som burit titeln generalfälttygmästare och chef för artilleriet, sig väl förtjänt av ett hedersrum bland dessa. Efter sitt avskedstagande hade B., som med vaket intresse alltjämt följde arbetet inom det militära, glädjen att få bevittna den raska utveckling, som ägde rum vid hans vapen under de närmaste åren efter sekelskiftet.

Författare

Sten Drakenberg.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Muntliga meddelanden af överste A. Breitholtz och frih. H Fleming samt uppgifter från K. arméförvaltningens art.-dep.; tjänsteförtecl ning 1906, försvarsdep.; biografi i Artilleri-tidskrift (1898) samt nekrolog KrVAHandl. (1912); A. Lagerfelt, Minnesskrift med anledning af 'artiller stabens 100-årsdag d. 4 mai 1907 (1911).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Edvard Julius Breitholtz, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16930, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Drakenberg.), hämtad 2019-02-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16930
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Edvard Julius Breitholtz, urn:sbl:16930, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sten Drakenberg.), hämtad 2019-02-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se