Ebbe Samuel Bring

Född:1785-07-24 – Össjö församling, Kristianstads län
Död:1855-02-20 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Präst, Historiker, Filosof


Band 06 (1926), sida 247.

Meriter

2. Ebbe Samuel Bring, brorson till B. 1, f. 24 juli 1785 i Össjö, d. 20 febr. 1855 i Lund. Föräldrar: prosten Olof Bring och Anna Sofia Hallström. Student i Lund 22 okt. 1798; filol. kand. 12 dec. 1807; disp. 10 juni s. å. (Systematis paedagogici brevis delineatio, p. I; pres. K. S. Collnér); fil. kand. 12 apr. 1808; disp. maj s. å. (De magnificentia Chalifarum; pres. M. Norberg); fil. magister 23 juni s. å.; jur. utr. kand. 27 maj 1815. Docent i lärdomshistoria vid Lunds universitet 18 aug. 1809; e. o. adjunkt i krimi-nallagfarenhet 12 juni 1815; tf. professor i juridik 1815—16; jur. adjunkt 1 sept. 1819; flera gånger förordnad att upprätthålla prof. J. Holmbergssons föreläsningsskyldighet; uppförd på tredje förslagsrummet till professuren i romersk vältalighet och poesi 27 juni 1820 och på andra förslagsrummet till akademisekreterarbefattningen 7 febr. 1821; professor i teoretisk filosofi 14 nov, s. å.; disp. 21 dec. 1826 för pastoralexamen; erhöll transport till professuren i historia 6 febr. 1828; universitetets rektor 1830—31 och 1840—41; ordförande i Lunds domkyrkoråd juli 1830—aug. 1831; prästvigd 30 juni 1841; kyrkoherde i Bjäreshögs och Oxie prebende-pastorat 26 nov. 1842; prost 1843. LFS 1823; arbetande ledamot av Amerikanska vetenskapssamhället i Filadelfia 1832; LNO 1850.

Gift 23 aug. 1826 med Anna Maria Leche, f. 6 juni 1804, d. 8 okt. 1877, dotter till prosten, kyrkoherden Vilhelm Julius Leche i Kyrkheddinge och Esarp.

Biografi

B. är främst märklig såsom polyhistor, en av de sista representanterna för en förfluten tids lärdomsideal. Vid tretton års ålder kom han som student till Lunds akademi, där han sedan drev studier i alla fyra fakulteterna och verkade som lärare i två av dem, Redan tidigt tvangs han av ekonomiska skäl att ägna sig åt konditionerande, bl. a. från 1802 under tre år hos lagman G. A. L. Löwenhjelm i Ängelholm, och ännu långt in i sina mannaår måste han offra tid och krafter däråt. Sedan han promoverats och blivit docent i lärdomshistorien, bedrev han under ett par år studier i medicin, särskilt anatomi och fysiologi, men fann att han icke lämpade sig för den praktiserande läkarens kall. Under inflytande av professor J. Holmbergssons framstående personlighet övergick han då till juridiken och avlade en av denne, då fakultetens enda examinator, med egregie laudatur utmärkt juris kandidatexamen. Omkring 1820 tjänstgjorde han vid härads- och lagmansting och hade även andra juridiska uppdrag men nådde därpå snart den efter M. Fremling lediga professuren i teoretisk filosofi. Denna svarade nog närmast mot hans intressen, och att han härifrån övergick till den historiska, där han fick sin huvudsakliga akademiska verksamhet förlagd, var säkerligen i sin mån en gärd åt släkttraditionen. Ehuru ännu vid denna tid ett dylikt flackande mellan de akademiska lärarämhetena ej var ovanligt, röjer det dock hos B. en bristande förmåga av koncentration, som visar sig även däri, att lian lämnat flera av sina i disputationsform eller annorledes utgivna arbeten oavslutade. Hans författarskap samlar sig dock företrädesvis på ett par besläktade områden: gränsmarkerna mellan juridik och historia (laghistoria, samhälls- och författningshistoria) samt mellan historia och filosofi (statsrätt och historiefilosofi). För ett av sina sista arbeten, en översikt av »Theorierna angående menniskoslägtets racer», som han själv kallar en historisk och filosofisk betraktelse, kunde han t. o. m. draga nytta av sin ungdoms medicinska studier. Hans produktion var synnerligen omfattande, och antalet av de akademiska disputationer, för vilka han presiderat, uppgår till icke mindre än 292. En ansenlig del därav utgöres dock av tämligen okritiska editioner eller refererande framställningar. Överhuvud var vetenskaplig kritik icke något utmärkande för B., varpå bl. a. hans avhandling om »En portatif runsten» (1846) ger ett beryktat exempel.

Som historiker utgick B. från N. H. Sjöborgs skola, och hans hithörande disputationer behandla mest ämnen rörande arkeologi och medeltidshistoria. Under ett tiotal år (1812—22) sysslade han med en upplaga av Västgötalagen jämte översättning, liksom så många andra av hans arbeten oavslutad. Den blev sedan av K. J. Schlyter ur såväl språklig som saklig synpunkt mycket strängt bedömd. Ej heller B: s bidrag till skånsk ortnamnforskning och arkeologi ha haft, än mindre bevarat något vetenskapligt värde. Hans föreläsningar sysslade bl. a. med revolutionernas historia under nyare tid och dessas orsaker, och hans undervisning omfattade även filosofisk statslära »med särskilt avseende på vår tids villomeningar».

Mest anmärkningsvärt är B: s filosofiska författarskap, som han fortsatte, även sedan han lämnat professuren i filosofi och övertagit den historiska lärostolen efter A. O. Lindfors. Per Wieselgren antyder, att han allt från sin studietid sökte följa utvecklingen i Tyskland och utgående från Locke efter varandra anslöt sig till Kants, Fichtes, Schellings och Hegels system. I den av honom som juris adjunkt påbörjade handboken »Grunderna till svenska civil-lagfarenheten», av vilken utkom endast första delen, huvudsakligen ägnad åt den allmänna civilrätten, förmärktes spår av hans schellingianska åskådning. Detta torde ha varit anledningen till att arbetet utsattes för angrepp från en medlem av det mot nämnda filosofiska riktning fientliga Härbärget, konsistorienotarien J. J. Palm. Enligt Wieselgren skall det ha varit Schellings närmande till katolicismen, som stötte bort B. och föranledde hans övergång till hegelianismen. I avhandlingen »De forma civitatis svecanae» (1829) utlovade han att i ett särskilt arbete behandla Hegels rätts- och statsfilosofi. I och med skriften »Om stat, statsförfattning och representation» (1834) och dess följdskrifter börjar han så sin ihärdiga strävan för hegelianismens utbredning i Sverige. Behandlingen av historiens filosofi eller av äldre och nyare statskunskap kan ännu sägas falla inom området för B: s professur, men han drevs av sin filosofiska iver utöver detta i den vidlyftiga, fast oavslutade disputationsserien »Ordbok för att befrämja studerandet av Hegels skrifter» (1838—43). De statsrättsliga exposéerna blevo på samma gång inlägg i den pågående diskussionen om representationsreformen, varvid B. framkom med ett eget förslag om treståndsrepresentation; starkt konservativt färgade utmärktes hans uttalanden av stridbart polemisk ton och förakt för den allmänna opinionen och pressen men blevo utan inflytande på den praktiska politiken. Som ett led i dessa strävanden påbörjade B. 1839 en kvartalsskrift, Tidens frågor, av vilken dock endast två häften utkommo. Personligen karakteriseras B. av alla samtida skildrare som älskvärd och vänlig men ganska egen. B. E. Hildebrand säger i sina minnen, att han »var dels av naturen, dels, som det tycktes, genom avsiktlig övning, ett original i tal och åthävor, i grunden hederlig och välvillig men utan stål i karaktären».

Författare

Bert Möller.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: a) akad. avhandl. och program: se G. Marklin, Cata-logus disputationum... continuatus, 2 (1820) och dens., Catalogus disputa-tionum... iterum continuatus, 2 (1856) samt P. Sjöbeck, Program utg. vid Lunds universitet 1667—1867 (1912—15); av disputationerna äro följande även utg. i bokform: Om vallfarterna och korstågen från Skandinavien till Heliga landet. Lund 1827. 197 s. — Bref och handlingar hörande till drottning Christinas historia efter originalerne utg. Lund 1832. IV, 130 s. — Ordbok för att befordra studerandet af Hegels skrifter. H. 1—2. Lund 1838—42. VIII, 354 s. (Motsvara P. 1—37 av diss.-uppl., av vilken ytterligare ut-kommo P.38—42*, Lund 1842—43, s. 355—416.) — Bidrag till historien om per-sonlighetsprincipets utveckling hos de germaniska nationerna. Utkast till föreläsningar, hållna uti Kongl. Carolinska academien. H. 1, 2. Lund 1845 , 47. 180 s. — b) övriga skrifter: Grunderna till svenska civil-lagfarenheten uti systematisk ordning. [D. 1*]. Lund 1817. (13), 208, (1) s. (Följdskrifter: [J. J. Palm,] Allmänna anmärkningar i anledning af... E. S. Brings upgifne Grunder till svenska civil-lagfarenheten i systematisk ordning. Malmö 1818. 24 s. — E. S. Bring, Svar på en ifrån trycket i Malmö utkommen skrift, kallad: Allmänna anmärkningar i anledning af.. , E. S. Brings upgifne Grunder till svenska civil-lagfarenheten i systematisk ordning. Lund 1818. 16 s. — [J. J. Palm,] Fortsatte anmärkningar i anledning af juris adjuncten Brings försvar för dess utgifna Grunder i svenska lagfarenheten. Lund 1818. 78 s.) — Om stat, statsförfattning och representation med afseende på Sverige; en skrift för den större svenska allmänheten. Lund 1834. (6), 121 s. Rättelser och tillägg. St. 1—3. Lund 1835. 28 s. + titelbl. (Diss., resp G. Landberg m. fl.)

Utgivit: Tidens frågor betraktade ifrån den vetenskapliga ståndpunkten; en quartalskrift. H. 1—2. Lund 1839—40. VIII, 160 s. — Handlingar rörande undefd. förslag till philos. pract. professionen vid Lunds universitet fullständigt utg. med förord af E. S. Bring, C. A. Hagberg och J. G. Ek. Lund 1846. (1), 30, 67 s.

Handskrifter (samtliga i LB): Jurisprudentia criminalis communis. — Ur de gamla svenska lagarna. — Excerpter rör. det äldsta germanska samhällsskicket. — Dessutom anteckningar av P. Genberg efter B : s föreläsningar över Inledning till världshistorien och Grekiska historien (vt. 1833) samt interfolierade exemplar med egenhändiga anteckningar av Ordbok för att befordra studerandet af Hegels skrifter och Om stat, statsförfattning och representation.

Källor och litteratur

Källor: Lunds univ.-kanslers koncept 1815 samt skrivelser till K. M: t 20 aug. 1821 och 8 okt. s. å., eckl.-dep. handl. 26 nov. 1842 (meritförteckn.), RA. — P. G. Ahnfelt, Studentminnen, 1—2 (1857); [J. Damm,] Studentminnen (1893); [L. Feuk,] Ett akademiskt album från studenttiden (1889); B. E. Hildebrand, Lundaminnen (Gamla studentminnen från Lund, saml. o. utg. av E. Wrangel, 1918); M. L. Ståhl, Biographiske underrättelser om professorer vid K. universitetet i Lund (1834); [R. V. Torén], Småsaker ur en gammal medikofilares minnen (1882); M. Weibull & E. Tegnér, Lunds universitets historia 1668—1868 (1868); P. Wieselgren, Bref i bunden stil till C. W. Skarstedt och Th. A. V. Norlin i anledning- af Lunds akademis jubelfest 1868 (1868).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ebbe Samuel Bring, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16956, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bert Möller.), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16956
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ebbe Samuel Bring, urn:sbl:16956, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bert Möller.), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se