Carl Brisman

Född:1760-11-15 – Ekby församling (R-län), Skaraborgs län
Död:1800-02-10 – Tyskland (i Greifswald)

Matematiker


Band 06 (1926), sida 301.

Meriter

2. Carl Brisman, broder till B. 1, f. 15 nov. 1760 i Ekby, d. 10 febr. 1800 i Greifswald. Studerade i Uppsala och i Greifswald; disp. i Greifswald 2 maj 1786 (Solutio problematis: ex dato loco cometse geocentrico invenire ejus locum heliocentricum, si locus nodi et inclinatio orbitse, in qua cometa movetur, pro cognitis habeantur; pres. Z. Nordmarck) och 17 juli 1787. (Nova et usibus astronomicis adcommodata inventio sectionis conicag, datis tribus radiis vec-toribus cum angulis interceptis; pres. Z. Nordmarck); professor i matematik och experimentell fysik i Greifswald 15 mars 1788; ledamot av kommissionen angående matrikelverket i Pommern 23 maj 1799. — Ogift.

Biografi

B: s båda första akademiska avhandlingar, vilka icke äro skrivna av honom själv, erbjuda ej mycket av intresse. De behandla båda förut kända och lösta problem men ge i varje fall en viss föreställning om B:s studier; i gradualavhandlingen citeras sålunda Halley, De la Hire, Euler och andra, som tidigare behandlat det däri avhandlade problemet. Av allra största intresse är B: s-docentavhandling, skriven 1787. Dess titel är: »Dissertatio mathematica de electione terminorum et independente elegantia solutionum [problematum] geometrico-analyticorum», och K. Törner är angiven som respondent. Problemet, som här antagligen för första, gången förekommer i litteraturen, lyder: Att finna orten för en punkt,, så beskaffad, att om ifrån den dragas räta linjer till tre givna punkter, den linje, som drages till en bestämd av dessa givna punkter, blir bisektris till vinkeln mellan de två andra. Vanligen uppges, att detta problem första gången behandlats år 1833 (av H. G. Magnus); sedan dröjer det till 1884, innan problemet får en mera uttömmande behandling (se: Loria, s. 66—67). Melander-hjehn har visserligen också i Vetenskapsakademiens handlingar (1794) sysslat, med problemet i fråga, men dels saknar hans lösning B:s elegans, dels har han läst B:s avhandling. B. har tydligen icke förstått, att den kurva, han erhållit, blir en strophoid i det allmänna fallet, men denna brist delar han med Magnus. Däremot har han fullständigare än sina närmaste efterföljare behandlat frågan om hur och när kurvan urartar till räta linjer och cirklar. B. tror,, att ingen påpekat dessa egenskaper förut, och tillägger, att man väl velat tillskriva S. Klingenstierna problemets lösning men att B. ej påträffat någon behandling därav av denne, ehuru en dylik måhända kunde finnas bland hans papper. Denna förmodan är så tillvida riktig, att en kort behandling av problemet, daterad 1748, finnes både i G. A. Leijonmarcks och F. Mallets papper. Årtalet ställer utom all fråga, att Klingenstierna är författaren. Sjuttonhundratalets störste svenske författare på den syntetiska geometriens område har medelbart varit lärare för de följande generationerna av svenska matematiker, oaktat hans skrifter ej blevo tryckta. Som professor i matematik och experimentell fysik vid universitetet i Greifswald föreläste B. även, alternerande med professorn i astronomi, ren matematik och geometri. Därjämte ålåg; det honom att företaga meteorologiska observationer. Han dog 1800, efterlämnande minnet av en synnerligen duktig lärare.

Författare

Harald J. Heyman.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckt skrift: Diss. mathem. de electione terminorum et independente eegantlia solutionum geometrico analyticorum. Greifswald 1787. 4: o 14 s., 1 tab. (Dis., resp. C. Törner.) — B. har därjämte responderat å tvenne akad. avhandlingar (1786, 87; se texten) samt presiderat för fyra (1789, 91, 98, 99), å vilka vederbörande respondenter angivas som auktorer.

Källor och litteratur

Källor: Handskrifter i Uppsala universitets observatoriums bibliotek. — J. G. Kosegarten, Geschichte der Universität Greifswald, 1 (1857); G. Loria, Spezielle algebraische und transcendente ebene Kurven (1902); J. C. Poggendorff, Biograph.-literär. Handwörterbuch zur Geschichte der exacten Wissenschaften, 1 (1863); G. Schlegel, Beschreibung des gegenwärt. Zustands der Königl. Universität zu Greifswald (1798).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Brisman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16969, Svenskt biografiskt lexikon (art av Harald J. Heyman.), hämtad 2019-02-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16969
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Brisman, urn:sbl:16969, Svenskt biografiskt lexikon (art av Harald J. Heyman.), hämtad 2019-02-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se