Johan Ivar Brodén

Född:1820-07-02 – Fellingsbro församling, Örebro län
Död:1877-05-03 – Örebro Nikolai församling, Örebro län

Gymnasielärare, Tidningsredaktör, Journalist


Band 06 (1926), sida 315.

Meriter

Brodén, Johan Ivar, f. 2 juli 1820 i Fellingsbro, d. 3 maj 1877 i Örebro. Föräldrar: komministern, sedermera kontraktsprosten. Johan Brodén och Johanna Susanna Tulin.[1] Student i Uppsala vt. 1839; disp. 24 apr. 1844 (De systemate civitatum septentrionalis Europæ suh initio medii gevi, p. VIII; pres. V. E. Svedelius); fil. kand. 12 dec. 1846; disp. 10 juni 1848 (Dionysii Tele-mahharensis chronici liber primus, p. XXV; pres. O. F. Tullberg); fil. magister 16 juni 1848; företog en pedagogisk studieresa till Tyskland och Frankrike 1864. Tf. lektor i filosofi vid Västerås gymnasium ht. 1847; vik. lärare vid Västerås trivialskola vt. 1848; vik. lektor i filosofi vid elementarläroverket därstädes ht. 1850— ht. 1858 med undantag av vt. 1855; kollega därstädes 18 dec. 1850; medarbetare i Westmanlands läns tidning från 1854 och ansvarig utgivare av densamma 9 dec. 1857—1859; lektor i modersmålet och filosofi vid Karolinska läroverket i Örebro 19 aug. 1859 (tillträdde 1 sept.); redigerade (tills, med boktryckare K. O. V. Hsegerstrand) Nerikes nya allehanda okt.—dec. 1864.

Gift 1) 31 aug. 1855 med Rosa Amalia Berghult, f. 20 apr. 1829, d. 10 aug. 1861; 2) 4 aug. 1863 med Katarina (Karin) Tegnér, f. 16 mars 1841, d. 21 apr. 1918, dotter till kyrkoherden i Blomskog, fil. magister Elov Tegnér.

Biografi

Ovanligt rikt utrustad för lärarkallet, vann B. genom klarhet i uppfattning och reda i framställningssätt i förening med umgängsamhet och ett glatt lynne talrika vänner både inom och utom de båda läroverken i Västerås och Örebro, vid vilka han under hela sitt liv förblev bunden. Vid sidan av sin trettioåriga lärartjänst, som han trots en långvarig och i hög grad plågsam sjukdom — vilken slutligen nödgade honom att förlägga undervisningen till hemmet — fortsatte att sköta ända till tio dagar före sin död, har han gjort sig ett namn både som läroboksförfattare och journalist. Till sin filosofiska åskådning var han hegelian. Hans läroböcker, som frånsett ett schematiskt utkast i psykologien (1866) alla äro ägnade åt språkundervisningen, förråda gott pedagogiskt förstånd och erfarenhet. Till det tyska läroboksförrådet bidrog han med bearbetningar efter den danske pedagogen Peder Hjort. Självständigare äro hans insatser för skapandet av tidsenliga läroböcker i modersmålet, även om hans arbeten på detta område icke kunna sägas vittna om något djupare studium åtminstone av ämnets språkliga sida eller om någon större originalitet i betraktelsesättet. Hans »Öfversigt af diktarterna jemte föregående undervisning om stil» (1860) innehåller vid sidan av en mycket sammanträngd framställning av de i titeln angivna ämnena en kort översikt över den svenska litteraturens främsta författare och verk, allt avsett att ge ett schema till stöd för lärjungarnas repetition men alls icke att konkurrera med den muntliga undervisning, vartill ofta direkt hänvisas. I hans rättskrivningslära (1875) ha även motståndare givit erkännande åt de trevligt hopkomna övningsstyckena. Hans lärobok i svensk grammatik, som från en »Förberedande kurs i allmän grammatik med tillämpning på modersmålet» (1855) utvidgades till en »Svensk språklära för elementarläroverken», vann en icke ringa användning. Den utvidgade framställningen söker tillgodogöra sig »åtminstone det viktigaste av vad i filologiskt hänseende blivit under de senare åren upptäckt och utrett», eller med andra ord, såsom senare tydligt utsäges, J. E. Rydqvists »Svenska språkets lagar». Av en yngre akademiker blev arbetet skarpt angripet, men till B: s försvar kan nog, som han delvis själv framhåller, sägas, att somliga av de påpekade inkonsekvenserna ha sin grund i det för B. och hans granskare gemensamma betraktelsesättet, resp. att de som felaktiga framhållna formerna redan vunnit språkbrukets helgd. Mest befogade äro invändningarna mot B: s språkhistoriska uppgifter, som nog visa, att hans studier på detta område äro ganska ytliga. I det hela kan man säga, att B: s böcker äro ett första steg på de vägar, som senare med större framgång beträddes av D. A. Sundén. — Förtjänstfull är B: s lilla skrift om undervisningsväsendet i Sverige (1871), en ganska raskt gjord och orienterande framställning av vårt skolväsens utveckling och samtida organisation.

B: s journalistiska verksamhet, som tillhör hans Västeråstid, har erhållit, vitsordet att ha bidragit till att lyfta den svenska landsortspressen till en högre ståndpunkt. Under åtskilliga år (1854—59) var han själen i Westmanlands läns tidning, ett litet lokalt nyhetsblad, som grundlagts 1831 och utkom endast en gång i veckan. Enligt B: s mening fick en dylik landsortstidning ingalunda åtnöja sig med att vara »en simpel kolportör åt folks nyfikenhet» och ett provinsiellt diskussionsorgan; med en så bornerad uppfattning av sin sak skulle den blott göra »sin publiks vyer lika trånga som sina egna». Vid sidan av nyhetsspridningen och sin lokala uppgift, borde landsortstidningen tvärtom se som sin uppgift att redogöra, för de allmänna frågorna och söka lämna tillräcklig vägledning förderas bedömande (prenumerationsanmälan 23 dec. 1858). I Westmanlands läns tidnings tre, senare fyra spalter fann B. också utrymme nog att med personlig värme och talang göra sig till tolk: för tidens framstegsvänliga politik. Det var under Krimkrigets dagar, han började sin journalistiska verksamhet, och utrikespolitiken tog därför i hög grad hans intresse i anspråk. Under den stående rubriken »Utländskt» utvecklade han vecka efter vecka det liberala kravet, att Sverige skulle ställa sig på västmakternas sida, och angrep skarpt den ryssvänlighet, som han förmenade utmärka »den närvarande regentättens politik». B: s veckoöversikter över inrikespolitiken och de lokala frågorna återfinnas under rubriken »Westerås». Här trädde han in för konstitutionellt styrelsesätt, förändring av representationen, som »är den odugligaste, något land för närvarande har att uppvisa», den kommunala självstyrelsens, utveckling, en liberal tullpolitik, frihet i handel och industri, omorganisation av folkskolan och den högre undervisningen, befordringsväsendets reformering och konventikelplakatets avskaffande.. Mot lokala missförhållanden ingrep han oförskräckt och med kraft.

Författare

Nat. Beckman.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Reglor för igenkännande af substantivens kön (genus) i tyska språket efter [P.] Hjort. Västerås 1850. 16 s. (Anon.) — De persona ut forma, qua manifestatur mens. Strängnäs 1852. (Avh. för lektorat.) — Förberedande kurs i allmän grammatik med tillämpning på modersmålet. Västerås 1855. 106 s. 4:e omarb. uppl. [under titel:] Svensk språklära för-elementar-läroverken. Sthm 1868. VI, 184 s. (Rec. av Karl Sidenblad, Pedag. tidskr., Arg. 5. 1869, s. 71—90, med genmäle av B. ibid., s. 301—313.) 7:e omarb. uppl. Sthm 1877. (4), 117, (1) s. — Öfversigt af diktarterna jemte-föregående undervisning om stil. Bearbetning. Örebro 1860. 45 s. 3:e uppl. Sthm 1869. 55 s. —i Reseberättelse (Karolinska h. elementar-lärov: s i Örebro årsberättelse 1864/65, Örebro 1865, s. 1—16, 1 tab.). — Led-tråd: vid föreläsningar i psychologien. Örebro 1866. 30 s. (Anon.) — Extemporalier och öfversättnings-öfningar till [P.] Hjorts tyska grammatik. Sthm 1867. 96 s. — Schweden (K. A. Schmids "Encyclopaedie des gesammten Erziéhungs-und Unterrichtswesens, Bd 8; 1870, s. 755—787; även i omarb. svensk övers, under titel:) Kort öfversigt af det svenska skolväsendet för folkskollärare-seminarier och till allmänhetens tjenst utg. Sthm 1871. 12: o. 91 s. — Regler och öfningar i svenska språkets rättskrifning efter Svenska akademiens ordlista. Sthm 1875. 12: o 47 s. 2: a genomsedda uppl. Sthm 1875. 12:o 47 s. — Dessutom artiklar i Pedag. tidskr. (1865), Westmanlands läns. tidning (1854—59), Nerikes allehanda, Nya dagl. allehanda m. fl.

Översatt: P. Hjort, Tysk grammatik öfversatt och lämpad för den svenska undervisningen. Västerås 1853. 120 s. 3:e öfversedda uppl. Sthmi 1865. (4), 142 s. — A. Guiraud, Flavianus eller från Rom till öknen. D. 1—3.. Örebro 1873. VII, 191 s.; 169 s.; 222 s. Illustr. uppl. Sthm 1896. IV, 768, Ils.

Utgivit Westmanlands läns tidning 9 dec. 1857—1859. Västerås 1857—59.. — Nerikes nya allehanda okt.—dec. 1864. Örebro 1864. (Tills, med C. O. V.. Haegerstrand.)

Källor och litteratur

Källor: Meddelanden av redaktör A. Pers ang. B:s journalistiska verksamhet; S. G. Dahl, Läroverksmatrikel för år 1874 (1875); Karolinska h. elementarlärov: s i Örebro årsredogörelse 1859/60, 1878/79.

Gjorda rättelser och tillägg

1. Korrigering av tidigare uppgift, efter påpekande av E. Liiri-Brodén , 2014-07-21


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Ivar Brodén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16982, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nat. Beckman.), hämtad 2019-10-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16982
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Ivar Brodén, urn:sbl:16982, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nat. Beckman.), hämtad 2019-10-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se