Meriter

Brolén, Carl Axel, f. 14 juni 1845 i Sala. Föräldrar: v. pastorn i Sala, komministern i Kila, sedermera kyrkoherden i Gagnef, prosten Nils Brolén och Kristina Ulrika Norberg. Elev vid Sala läroverk 1853–56 och vid Västerås h. elementarläroverk ht. 1856–ht. 1862; student i Uppsala 1 dec. 1862; fil. kand. 31 maj 1870; disp. 22 maj 1872; fil. doktor 31 maj s. å. Genomgick provar vid Uppsala h. elementarläroverk 1870–71; vik. adjunkt därstädes ht. 1871; docent vid Uppsala universitet 12 juni 1872; kollega vid Ladugårdslands 1. elementarläroverk i Stockholm 10 maj s. å.; lärare för kronprinsen Gustav 1872–76 och för arvfurstarna 1872–80; åtnjöt tjänstledighet från sin befattning som kollega 1876–80; lektor i grekiska och latin vid Gävle h. allmänna läroverk 1 dec. 1880; lärare i modersmålet vid elementarläroverket för flickor i Gävle vt. 1881–vt. 1883; rektor vid Västerås h. allmänna läroverk 8 juni 1883 och vid Uppsala h. allmänna läroverk 26 maj 1899; lärare i latin och grekiska vid Fjellstedtska skolan i Uppsala ht. 1911–vt. 1925; erhöll avsked från rektorsbefattningen och lektoratet 22 sept. 1911 med utgången av sept. månad. Kanslist vid KMO 1879; RNO 1890; OII:sJmt 1897; OII:s Gbmt 1907; fil. jubeldoktor 31 maj 1922; innehar även utländsk orden.

Gift 6 nov. 1887 med Elma Maria Charlotta Öberg, f. 10 maj 1860, d. 19 apr. 1908, dotter till brukspatronen Johan Alexander Viktor Öberg.

Biografi

Under en nära trettioårig verksamhet som rektor, dels i Västerås, dels i Uppsala, kom B. att åt sig förvärva och befästa anseendet som en av sin tids mest framstående skolchefer i vårt land. Några pedagogiska eller organisatoriska reformer och uppslag knyta sig icke till hans namn, men hans anseende vilade på de personliga egenskaper, som kommo till synes i hans dagliga gärning. B. var den borne chefen, utrustad med kraft, pondus, härskar- förmåga och härskarlater. Han var en fordrande rektor gentemot både lärare och lärjungar, men mest fordrade han av sig själv, och i plikttrohet, ordningssinne och hängivenhet för kallet var han ett föredöme för alla. Om han någon gång av sitt impulsiva och snabbt skiftande lynne kunde förledas till ett överilat steg, så var han aldrig sen att högsinnat räcka handen till försoning och göra allt gott igen. B. var en varm vän av de unga, och han kände och intresserade sig för envar av dem personligen. Hans skarpa blick för det personliga och individuella kom honom väl till pass även vid den handledning av lärarkandidater, som han under sin rektorstid i Uppsala utövade och som präglades av vidsynt, humant och rättvist bedömande och förmåga att giva fruktbärande impulser. Sitt största inflytande har B. emellertid otvivelaktigt utövat som undervisare. De klassiska språken voro hans ämnen, och det klassiska bildningsidealet hade i honom en riddare, som aldrig gav vika en tum för kraven på dess åsidosättande. Hans undervisning i de klassiska språken icke blott röjde djupa kunskaper och en högt kultiverad litterär smak, utan den drevs också med en fart och energi, en lust och glädje, som gjorde lektionerna till högtidsstunder och ej kunde undgå att giva glänsande resultat. Undervisningen var B: s liv, och sedan han vid uppnådd pensionsålder måst lämna sitt arbete i statens tjänst, fortsatte han ända in i höga ålderdomen med obrutna krafter sin undervisningsverksamhet vid Fjellstedtska skolan i Uppsala. Hans krafter ha även räckt till för ett mångårigt frivilligt arbete i Uppsala universitets arkiv och i universitetsbibliotekets handskriftssamlingar, varav jämväl en av trycket utgiven redogörelse för den Alströmerska brevsamlingen är en frukt. — Av hans övriga skrifter må nämnas hans översättning av Senecas skrifter (1883) ävensom några mindre avhandlingar rörande Västerås läro- verks historia (1893, 1896, 1922). B. är en. djupt musikalisk, natur och har spelat en ledande roll inom musikaliska kretsar på de platser, där han verkat; han har även framträtt som kompositör, bl. a. av en ofta sjungen melodi till Karl Snoilskys »Vackra sky». Såsom mångårig stormästare i det »lysande, samfundet S. H. T.» har B. haft tillfälle att i hela dess glans utveckla sin klassiskt formade vältalighet, sin förmåga av grandezza och sin färgrika, storstilade personlighet, och han har i denna egenskap förvärvat sig en osedvanligt stor och hängiven vänkrets.

Författare

G. Jacobson.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: De elocutione A. Cornelii Celsi. Upps. 1872. 46 s. (Gradualavh.; även i UUÅ 1872.) — De philosophia L. Annasi Senecae. 1*. Upps. 1880. 85 s. (Avh. f. lektorat; även i UUÅ 1880.) — Vesterås högre allmänna läroverks stipendiefonder. [Västerås 1887.J 4: o 32, (1) s. (Redogörelse för allm. läroverken... i Vestmanland läseåret 1886/87.) — Bidrag till Vesterås läroverks historia. 1—2 [Västerås 1893—96.1 4: o 40, 311 s. (Redogörelse för allm. läroverken ... i Vestmanland . .. 1892/93, 1895/96.) — Om Alströmerska brefsamlingen i Upsala universitets bibliotek. Upps. 1917. 47 s. — Biskop Johannes Rudbeckius och gymnasiiträdgården i Västerås (Hist. tidskr., Årg. 42, 1922, s. 51—58; även sep. ss. bil. till Arosiana, 4, Sthm 1922; 8 s.) — Artiklar i Pedag. tidskr. (1902), Ergo (1925) o. flerst.

Översatt: L. Annasus Seneca, Valda skrifter. Sthm 1883. 255 s. (Grek. och rom. författare i svensk öfversättning.) — 1649 års skolordning (Sveriges allmänna läroverksstadgar 1561—1905, 1—3, Jena 1921, s. 41—111 = Ars-böcker i svensk undervisningshistoria, 1921, Vol. 4, s. 55—191; översättningen av den därsammastädes, s. 25'—40, resp. s. 25—53 intagna 1611 års skolordning är jämväl granskad av B.) — C. von Linné, Valda avhandlingar. I övers. utg. av Sv, Linnésällskapet. 1. Botaniska exkursioner i trakten av Uppsala. (Herbationes Upsalienses.) Akad. avh.... Upsala 1753. Upps. 1921. 40 s. 2. Växternas förvandling. (Metamorphosis plantarum.) Akad. avh... . Upsala 1755. Upps. 1921. 28 s. 3. Växternas sömn. (Somnus plantarum.)

Akad. avh---- Upsala 1755. Upps. 1921. 27 s., 1 pl. — J. Raicus, Om den

ofta förekommande sjukdomen phthisis ex tartaro. Akad. disp. ... Upsala 1628 (G. Neander, Ur lungsotens och lungsotsbehandlingens äldre historia i Sverige, Sthm 1924, s. 151—197).

Utgivit: Årsredogörelser m. m. för Västerås h. allm. läroverk 1883/84— 1898/99 samt för Uppsala h. allm. läroverk 1899/1900—1910/11.

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 22 sept. 1911 (meritförteckn.), RA; samtida tidningar; Uppsala h. allm. läroverks årsredogörelse 1911/12;'Camena; Arosi-enses. Festskrift vid det svenska gymnasiets trehundraårsjubileum (1923).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Axel Brolén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16990, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16990
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Axel Brolén, urn:sbl:16990, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2024-04-25.