E M Pauline Brunius

Född:1881-02-10 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1954 – Oscars församling, Stockholms län

Skådespelare, Operasångare


Band 06 (1926), sida 518.

Meriter

4. Emma Maria Pauline Brunius, den föregåendes hustru, f. 10 febr. 1881 i Stockholm. Föräldrar: poliskonstapeln, sedermera tillsyningsmannen Sven Lindstedt och Maria Charlotta Larsson. Genomgick folkskolan; elev vid K. Operans balettskola 1892—1902; idkade privatstudier för fru L. Dorsch 1899—1902; har företagit studieresor till Tyskland, Frankrike, England, Italien och Österrike. Anställd vid Olympiateatern (sedermera Östermalmsteatern) 1902—04; deltog i landsorts turné med G. Fredrikson och A. Laven 1904; engagerad vid Dramatiska teatern s. å.—1906 samt vid Svenska teatern 1906—11 och ånyo från 1912; gav gästspel i Helsingfors 1909, 1919 och 1923, vid Fröbergska sällskapet 1911 —12 och i Oslo 1920, 1921 och 1925; deltog i A. Ranfts lands-ortstumé hösten 1925; regissör s. å.; är tillika verksam som filmskådespelerska. Innehar »Litteris et artibus» sedan 1925. Direktör (jämte maken och G. Ekman) för Oscarsteatern från hösten 1926.[1]

Gift 7 jan. 1909 med John Wilhelm Brunius (se föregående).

Biografi

Fru L. Dorsch, P. B: s första lärarinna, hade prisat henne för att äga talang för dramatik, sång och dans. Vid Olympiateatern och Östermalmsteatem togs också hennes mångsidighet i anspråk. Hon fick sjunga huvudpartiet i »Stabstrumpetaren», dansa i »Jorden runt» och spela titelrollen i »Droskkuskens dotter». Under de två spelåren vid Dramatiska teatern utförde hon huvudsakligast unga flickroller i »Måttligt skämt», »Äventyr på fotvandringen», »Ambrosius» och »Reif von Reiflingen». Dessutom fick hon tillfälle att visa sin danskonst i det indiska diktverket »Sakuntala». Vid Svenska teatern erhöll hon verkliga karaktärsroller, för vilken genre hon har stora och naturliga förutsättningar genom klar intelligens, ärligt spelsätt, utomordentlig diktion och ett fördelaktigt teateransikte, som hon utan hänsyn ofta förvandlar till komiska och groteskt realistiska masker i nära anslutning till rollens karaktär. Som särskilt betecknande för henne i detta hänseende märkes hennes framställning av den råa och slampiga pigan i »Ybeck», Vivie i »Mrs Warrens yrke», den sippa gamla mamsellen Augusta Sperling i »Det lyckliga valet» samt Bera i »Alexander den store».

Sedan P. B. under spelåret 1911—12 avbrutit sin verksamhet vid Stockholmsscenen för att medverka i Fröbergska sällskapet, började hon mer och mer framträda som Svenska teaterns verkliga primadonna i sådana stycken som »Min hustru hovskådespelerskan», »Den starkaste», »Hemligheten», »På de anklagades bänk», »Riddaren av i går», »Kvinnodjävulen», m. fl. Sina största framgångar har hon haft som kejsarinnan i »Katarina II av Ryssland», som drottning Elisabeth i »Kring drottningen» samt som Germaine i Geraldy's »Om jag ville», i vilka roller hennes tekniska färdighet drivits till fulländningens spets. Till hennes bästa prestationer hör även Shakespeares »argbigga». Då »Misantropen» 1918 första gången gavs i Sverige, hade man tillfälle att beundra hennes strålande, i stiltrogen anda hållna Celiméne, märklig jämväl som en självständig skapelse utan stöd i äldre inhemsk tradition. P. B. har även uppträtt som Regine i »Gengångare» (på en matiné av fru Hvasser-Engelbrecht), Alice i »Dödsdansen», Hjördis i »Härmännen på Helgeland», samt spelat titelrollerna i »Hedda Gablen> och »Jungfrun av Orleans» men har annars icke i större utsträckning visat sig i den stora tragedien. Hon haf dessutom spelat titelrollen i »Karen Bornemann» samt Beatrice i »Mycket väsen för ingenting», Nastaszja i »Furst Myschkin», Kameliadamen, Cyprienne i »Vi skiljas», Ve-lina i »Sagan om vargen», Sylvia i »Kinangozi», m. fl. En ny verksamhet, som torde komma att fullföljas, är det instruktions- och regissörsarbete, som hon under senare tid vid olika tillfällen utövat. P. B. har även uppträtt som filmskådespelerska. Som sådan har hon bl. a. framställt titelrollen i »Thora van Deken» och Aurora Königsmarck i den av hennes man iscensatta Karl XII: s-filmen.

Författare

Ernst Didring.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Förf:s teaterkritiska artiklar i Dagen och Aftonbladet 1913—18 samt i Sydsvenska dagbladet 1924; N. S. Lundström, Sv. kvinnor i offentlig verksamhet (1924); G. Nordensvan, Sv. teater o. sv. skådespelare fr. Gustaf III till våra dagar, 2 (1918); H. Wahlgren, Publikens gunstlingar, 6 (1919).

Gjorda rättelser och tillägg

1. Tillägg i enlighet med tryckta utgåvan, bd 6., 2014-11-24


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
E M Pauline Brunius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17065, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ernst Didring.), hämtad 2018-10-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17065
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
E M Pauline Brunius, urn:sbl:17065, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ernst Didring.), hämtad 2018-10-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se