Nils Brygger

Född:1784-01-07 – Visby domkyrkoförsamling, Gotlands län
Död:tidigast 1859

Kock


Band 06 (1926), sida 583.

Meriter

Nils Brygger, färgargesäll och kock, f. 7 jan. 1784 i Visby. Föräldrar: fabrikören och färgaren Kristoffer Brygger och Brita Kellstedt.

Biografi

B. var huvudfiguren i det mycket omtalade »Bryggerska målet», en högförräderiprocess, som under år 1821 åstadkom mera oro i sinnena, än den betydelselösa saken i sig själv förtjänat. Enligt egna uppgifter överbragte han på uppmaning av dåvarande kronprins Gustavs lärare Le Roi en varning till Gustav IV Adolf före revolutionen 1809. Han skall då av konungen ha fått löfte att bliva fänrik vid H. F. K. Engelbrechtens regemente och av översten erhållit en underofficersfullmakt men kom aldrig att inträda i tjänst. Under åren 1810—11 skall greve M. Stenbock ha använt B., vilken tog tjänst som kock på ett engelskt krigsskepp, som budbärare mellan sig och f. d. konungen, och under år 1811 skall han under vistelse i Göteborg, bl. a. som kock på Göta källare, ha tjänstgjort som överbringare av brev mellan Gustav Adolfs anhängare inom gustavianska partiet och den engelska flottan utanför Göteborg. Under år 1812 företog B. en resa till Riga i hopp att där träffa Gustav Adolf, men denne var ej där. Hösten 1813—våren 1814 vistades B. i England och skall därunder ha blivit kornett vid ett regemente, Tyska legionen, men erhållit avsked, innan han börjat tjänstgöra. Våren 1814 begav han sig över Tyskland till Sverige, där han förgäves sökte anställning i regementet »Royal suédois» och fullgjorde diverse uppdrag åt baron K. G. Koskull., Sedan han i tre månader flackat omkring i landet, sökte han audiens hos Karl XIII för att omtala sina förbindelser med Gustav Adolf men blev då av myndigheterna förvisad till Gotland. Våren 1815 begav han sig till Tyskland för att söka sin utkomst som färgargesäll eller kock, Det är känt, att han 1815—20 företog vidsträckta resor å kontinenten, 1815—16 var i preussisk och österrikisk krigstjänst och en tid var kock hos preussiske ministern Utterstedt i Darmstadt. I denna stad lyckades han under förespeglingar, att han ägde stora rikedomar, köpa ett hus och levde en tid på stor fot. När han häktades för att han försummade sina betalningar, gjorde han sig åter fri genom nya löften, och när han ånyo häktades, lyckades han rymma ur fängelset. Vid återkomsten till Visby i okt. 1820 kallades han som misstänkt till förhör inför landshövdingen därstädes friherre Jakob Cederström och framställde då mot kända gustavianer, såsom grevarna Jakob De la Gardie, M. Stenbock, Axel von Rosen, J. Kr. Toll, S. af Ugglas m. fl. beskyllningar för stämplingar till förmån för den landsflyktiga dynastien åren 1810—11. Enligt eget påstående skall B. vidare under sina resor 1815—20 upprepade gånger ha sammanträffat med f. d. drottning Fredrika och en gång med Gustav Adolf, vilket även förefaller troligt. En svår anklagelse riktade han mot drottning Fredrika, vilken enligt, hans utsago skulle först ha uppdragit åt honom att söka plats som kock hos Gustav Adolf och förgifta denne för att underlätta prins Gustavs tronkrav i Sverige, och, sedan B. avvisats av Gustav Adolf, därefter ha uppmanat honom att förgifta kronprins Karl Johan. Samtidigt påstod sig B. också ha tillskrivit denne och erbjudit sig att yppa, vilka stämplingar som förehades mot honom och Sverige. På grund av sina angivelser sändes B. under bevakning till Stockholm och blev där inmanad i häkte och förhörd inför överståthållaren. Domstolen fick till prövning upptaga alla hans påståenden utom beskyllningen mot drottning Fredrika, om vilken Karl Johan i konselj 1 febr. 1821 ridderligt förklarade sig ej kunna tillåta rannsakning. Vid förhöret inför hovrätten kunde B. ej bevisa sina påståenden och återkallade dessutom en stor del av angivelserna. Han dömdes emellertid 15 okt. 1821 för falska angivelser och olovlig förbindelse med den fördrivna konungafamiljen att mista äran, undergå tjuguåtta dygns fängelse vid vatten och bröd, göra offentlig avbön och för alltid förvisas riket.

Efter utståndet fängelsestraff fick B. respengar till Amerika, vistades där omkring trettiofem år och uppehöll sig under större delen av denna tid såsom pastejbagare i Filadelfia. Sedan han erhållit tillstånd att återvända till Sverige, anlände han hit i utblottat skick och vistades från slutet av okt. 1857 till början av juni 1858 såsom försörjningshjon å Danviks hospital men begav sig vid sistnämnda tidpunkt till Gotland, där han trodde sig hava ett arv att lyfta. Sviken i denna sin förväntan, återkom han snart till Stockholm, intogs ånyo å Danviks hospital men utskrevs därifrån på egen begäran i apr. 1859. Han hade då för avsikt att återvända till Amerika. Hans vidare öden äro okända.

Författare

Hj. Lindeberg.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter


Tryckta arbeten


Källor och litteratur

Källor: Utnkesdep. dossierer för åren 1820 och 1821 och ang. högmål Svea hovrätts prot. och utslag i brottmål 1821, RA. — DelaGardieskä archivet, utg. af P. Wieselgren, 19 (1843); [A. Lindeberg], Bidrag till Sveriges historia efter den 5 november 1810. 1—2 ("18391 ¦


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils Brygger, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17103, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hj. Lindeberg.), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17103
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils Brygger, urn:sbl:17103, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hj. Lindeberg.), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se