Jöns Budde

Död:levde på 1400

Översättare, Birgittinermunk


Band 06 (1926), sida 649.

Meriter


Biografi

Budde, Jöns, även kallad Rask, munk i Nådendals kloster, översättare. Fadern hette Anders, ty en av B. skriven leoninsk strof slutar med orden: »Hic fuit Andreades pauper cœnobita Johannes».. Hans födelse- och dödsår äro obekanta. Men då han 1461 eller 1462 blev birgittinermunk, måste han enligt ordens- reglerna hava fyllt minst tjugufem år. Han var således född 1437 eller något år förut. Sista gången han omtalas är 1491. Om hans börd är intet bekant. På grund därav, att namnet Budde förekommer i Pommern, drog K. G. Leinberg den säkerligen förhastade slutsatsen, att han var pomrare. Men detta förbjudes av hans färdighet i svenska språket. Och namnet Budde förekom under medeltiden både i Sverige och i Finland. En Budde »bottare» var 1412 borgare i Uppsala, och på 1300-talet omtalas en Magnus Boddas i Kumo i Finland. På grund av språket har O. F. Hultman velat göra B. till finländare, men såsom H. Vendell visat, berättiga hans språkformer ej till detta antagande. I den omständigheten, att han ingick i Nådendals och ej i Vadstena birgittinerkloster, ligger dock måhända en, ehuru svag, antydan om att han varit finländare.


Första gången B. namnes är i en rättshandling av 2 mars 1461. Såsom vittnen hade inkallats några munkar från Nådendal och bland dem också B. Men då han i olikhet med de andra ej kallas »broder», torde härav framgå, att han vid denna tid ännu blott var novis i klostret. I en annan handling från okt. 1462 benämnes han »conventualis Vallis gratise» och har således under mellantiden blivit upptagen i orden. Redan från början synes han hava intagit en bemärkt plats inom sitt kloster, och under de följande åren finna vi, att han innehaft flera förtroendeuppdrag, i följd av vilka han några gånger besökte Vadstena. Såsom översättare utövade han. en mycket flitig verksamhet, och troligt är, att vi blott hava en del av hans arbeten i behåll. Dessa skrifter äro: 1) Den heliga Mechtilds uppenbarelser, översatta 1469 under ett besök, som B. gjorde i Vadstena kloster, bevarade i en avskrift från omkr. 1500 (i K. biblioteket, cod. A 13). 2) Celeste Virida-rium S. Birgittas, som nu är förlorad men som ingick i en av B. 1480 verkställd utskrift av såväl detta som föregående arbete, vilken handskrift emellertid förstördes vid Åbo brand 1827 och blott är känd genom H. G. Porthans beskrivning. 3) Själens kloster, som översattes i Nådendal 1480 och är känd genom .en kort därefter i Vadstena gjord avskrift (nu i Linköpings stiftsbiblioteks cod. 39 in fol.). 4) Judits, Esters, Ruts och Mackabéernas böcker, som översattes 1484, även denna tolkning blott känd i en senare avskrift (i K. biblioteket, cod. A 1). 5) Lucidarius, som översattes i Nådendal 1487 »aff broder Jones räk eller budde». Originalhandskriften är bevarad (K. biblioteket, cod. A 58, »Jöns Buddes bok»). 6) S. Juhani och S. Basilissas hjonelag samt legenden om S. Justina och kock-laren, som översattes i Nådendal 1491, och finnes kvar i B:s egen handskrift (i K. biblioteket, cod. A 58). Dessutom renskrev B. flera arbeten, mén ingen anledning finnes att, såsom Hultman gjort, här antaga, att B. även varit deras översättare. B : s bevarade skrifter äro numera utgivna av Svenska fornskriftssällskapet samt av Hultman i »Jöns Buddes bok» (1895).

Författare

H. Schück.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter


Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (samtliga översättningar): Hel. Mechtilds uppenbarelser (Liber spiritualis gratiae) öfversatta från latinet år 1469. Utg. at R. Geete. Sthm 1899. (3), XLV, 394 s. (Samlingar utg. af Sv. fornskr.-sällskapet, D. 32.) (Texten efter den nu bevarade huvudcodex, vilken sannolikt innesluter B:s översättning, s. 1—358.) — Själens kloster. (Claustrum aniniae.) [Övers. 1480.] (Skrifter till läsning för klosterfolk, utg. af F. A. Dahlgren, Sthm 1875 [Samlingar utg. af Sv. fornskr.-sällskapet, D. 20], s. 27—136.) {Tidigare, ehuru mindre tillfredsställande, utg. av J. E. Rietz i Scriptores suecici medii aevi cultum culturamque respicientes, 3, Lund 1844, s. 1—103.) — Judiths bok, Esthers bok, Ruths bok, Machabeernes böcker. [Övers. 1484.] (Sv. medeltidens bibel-aibeten, utg. af G. E. Klemming, Bd 2, Sthm 1853—55 [Samlingar utg. af Sv. fornskr.-sällskapet, D. 7:2], s. 143—175, 177—204, 205—214, 215—328.1 (Ruths bok tidigare utg. av .01. Fryxell i Hvarjehanda, H. 1, Sthm 1847, s. 3—55.) — Lucidarius. [Övers. 1487.] (Jöns Buddes bok. En handskrift från Nådendals kloster, utg. af O. F. Hultman, Hfors 1895 [Skrifter utg. av Sv. lit.-sällsk. i Finland, 31], s. 1—70; ånyo utg. i: Svenska kyrkobruk under medeltiden. En samling af utläggningar.. ., utg. af R. Geete, Sthm 1900 [Samlingar utg. af ;Sv. fornskr.-sällskapet, D. 33], s. 121—246.) — Om S. Julianus och S. Basilissa. [Övers. 1491.] (Jöns Buddes bok, Hfors 1895, s. 71—88.) ¦— Om S. Justina och trollkarlen Cyprianus. [Övers. 1491.] (Jöns Buddes bok, s. 89—95.)

Utom de redan nämnda innehåller 'Jöns Buddes bok' följande skrifter, vilka dock förmodligen endast äro renskrivna av B. (se texten): Tun-dalus,- hans syn och uppenbarelse (Hultmans uppl,, s. 97—121; förut utg.. av F. A. Dahlgren i Skrifter till läsning för klosterfolk, s. 213— 252); Guidos själs uppenbarelse (Hultmans uppl., s. 123—143; förut utg. av Dahlgren, a. a., s. 253—287); Den usle biskopen Udo, hans lefverne och ändalykt (Hultman, s. 145—155); S. Bernhards betraktelser (ibid., s. 157— 177); Om biskop Albert den helige (ibid., s. 179—183); Om de tolf gyllene fredagarne (ibid., s. 185—188; senare utg. av R. Geete i Svenska kyrkobruk under medeltiden, s. 289—291); Om den heliga fru Karin, S. Birgittas dotter (Hultman, s. 189—229; tidigare utg. av J. E. Rietz i en serie dissertationer: Legenda S. Catharinas, filiée S. Birgittae, 1—7, Lund 1847—50, s. 113—175, samt av G. Stephens & F. A. Dahlgren i Ett fornsvenskt legendarium, Bd 3, Sthm 1865—74 [Samlingar utg. af Sv. fornskr.-sällskapet, D. 7: 3] s. 519—584).

Handskrifter: se texten.

Källor och litteratur

Källor: R. Geete, Inledning till Hel. Mechtilds uppenbarelse (1899); ¦dens., Fornsvensk bibliografi (1903); O. F. Hultman, Inledning till Jöns Buddes bok (1895) jämte anmälan av detta arbete av H. Vendell i Finsk tidskr., T. 40 (1896); K. G. Leinberg, De finska klostrens historia ("18901; H. Schiick, Bibliogr. och litt.-hist. anteckningar (1896).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jöns Budde, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17135, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. Schück.), hämtad 2018-11-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17135
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jöns Budde, urn:sbl:17135, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. Schück.), hämtad 2018-11-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se