Jonas Bure

Född:1575-11-17 – Säbrå församling, Västernorrlands län
Död:1655-02-26 – Stockholms stad, Stockholms län

Diplomat, Riksarkivarie, Kanslisekreterare


Band 06 (1926), sida 710.

Meriter

3. Jonas Bure, tidigare Bureus, den föregåendes broder, f. 17 nov. 1575 i Säbrå, d. 26 febr. 1655 i Stockholm. Inskrevs under en utrikes resa som informator för Nils Turesson Bielke såsom student i Marburg 29 dec. 1599. Kallas sekreterare 1 aug. 1612, då han erhåller donation på Björkö i Mälaren; erhöll 24 sept. 1613 K. brev å adlig frihet på de frälsegods, han genom sitt tillärnade adliga gifte kunde förvärva; fick 3 dec. 1613 »fullmakt och befallning» att utgiva stadslagen och »gamla Västgötalagen», av vilka dock blott den förra utkom; sänd till konungen i ett flertal ärenden 18 apr. 1614; erhöll beställningsbrev som sekreterare i kansliet 26 jan. 1616; erhöll jämte Anders Bure och Axel Hansson inseendet över den svenska bibelns tryckning 14 sept. 1616; erhöll fullmakt att bevista mönstring i Uppland 22 maj 1621; fick privilegium på ny upplaga av landslagen 23 maj s. å.; befalld att deltaga i utskrivning i Uppland 31 okt. 1622; sänd till Dalarna för att »åtskilligt beställa» rörande lilla tullen m. m. 3 jan. 1623; avfärdad till Danmark i tillfällig mission 30 sept. 1623; adlad 10 maj 1624; svensk agent i Helsingör 1625 (instruktion 19 okt.)–1629 och avfärdades därunder i särskild beskickning till danska hovet 26 mars 1627; sekreterare i riksarkivet 1629; deltog i riksdagarna 1629, årligen 1631–36, 1638, 1645 och 1652; custos archivi 1633; erhöll kyrkotionden i Rasbo på behaglig tid 10 apr. 1634; medlem av lagkommissionen 4 nov. 1642–17 mars 1643;. »prestav» vid finskt rytteris genommarsch till finska gränsen 10 juni 1645; erhöll avsked med bibehållande av lönen 22 nov. 1649 (jmfr K. brev 30 maj 1650).

Gift 2 jan. 1614 i Stockholm med Anna Bagge af Boo, d. 3 nov. 1626, dotter till ståthållaren Jakob Bagge af Boo d. y.

Biografi

Om B:s utbildning, liksom om hans privatliv överhuvud, är föga känt, utom att han genom studier vid åtminstone ett utländskt universitet, Marburg, gjorde sig skickad för inträde i det kungliga kansliet i Stockholm. Redan 1612 hade han där nått en så framskjuten plats som en sekreterarbefattning och anlitades i övrigt, såsom i allmänhet var fallet med den tidens kanslitjänstemän, i en mångfald olikartade värv i rikets tjänst. B. skulle enligt de första kansliordningarna från Gustav II Adolfs tid huvudsakligen handlägga ärenden angående de då pågående krigen med Danmark och Ryssland, och sedermera, enligt kansliordningarna 1618 och 1620, allehanda inrikes ärenden, såsom angående stadgar och recesser, städers och enskilda personers privilegier och donationer, ävensom angående, kyrkor och skolor, varjämte han skulle föra brevväxlingen med ståthållare och befallningsmän. Bland de uppgifter, som, åtminstone delvis på regeringens befallning, sysselsatte B., var även utgivandet av medeltida svenska lagböcker. Med säkerhet veta vi enligt registraturets vittnesbörd, att det var han, som 1617–18 utgav stadslagen och 1621 en ny upplaga av Kristoffers landslag, vilken förut tryckts redan 1608. Det har allmänt antagits, att han även utgivit de flesta andra svenska lageditioner, som utkommo under hans tid. Detta är också det troligaste, men det är likväl ingalunda uteslutet, att andra kanslitjänstemän haft andel däri — man kunde ju tänka på brodern Anders och kusinen Johan samt, såsom av V. Gödel framhållits, hovkanslern Nils Chesnocopherus. Ytterligare har för ej längesedan översättningen av det norska »hirdskraa» 1648 tillskrivits B. I den mån dessa attributioner äro riktiga, har B. åstadkommit ett mycket omfångsrikt och betydelsefullt verk. Han synes hava varit en för sin tid samvetsgrann utgivare, som anlitat alla handskrifter han kunnat komma över och även anfört textvarianter. I åtskilliga fall hava nu de originalhandskrifter, som använts vid editionerna, förlorats, en omständighet som naturligen ökar tryckens värde för eftervärlden. På 1620-talet inträdde B. på den diplomatiska banan. I sept. 1623 skickades han till Danmark för att begära utlämnandet av en förrymd svensk, som där arresterats, och ett par år senare erhöll han stadigvarande befattning såsom diplomatisk agent i samma land. Han var en flitig rapportör under den betydelsefulla tid, då Danmark inblandade sig i det trettioåriga kriget och Sverige stod inför sitt inträde däri. I allmänhet hänvisad till iakttagarens roll på grund av motsättningen mellan de nordiska rikena, såg han sig avspisad med allehanda "förevändningar, då Gustav Adolf efter Kristian IV :s nederlag erbjöd sin granne samverkan mot de katolska makterna och bl. a. på våren 1627 i sådant syfte lät sin agent framföra förslag av stor politisk räckvidd. Att han såvitt möjligt var hölls utanför de förhandlingar, som ledde till freden i Lybeck, faller av sig självt.

År 1629 återvände B. till sekreterarbefattningen i kansliet, men denna gång med tjänstgöring i riksarkivet, där han såsom sekreterare och sedermera såsom custos archivi under två decennier utövade chefskapet. Med arkivärenden hade han även under sin tidigare tjänstgöring som sekreterare sysslat. Sålunda hade han 1622 företagit en undersökning av det på Nyköpings slott förvarade arkivet, som innefattade så betydelsefulla bestånd som hertigarna Karls och Karl Filips samt änkedrottning Kristinas arkiv och sedermera överflyttades till riks- och kammararkiven. Då B. började sitt arbete i riksarkivet, stodo frågorna om lokaldispositionen samt ordnandet och förtecknandet av urkunderna och andra »förnämliga handlingar» på dagordningen. Själv har han bidragit till utbildandet av principerna för dessa handlingars registrering särskilt genom utkast till »titularböcker», dvs. realregister över den kronologiskt fortlöpande och förtecknade serien. Om den tid, då B. förestod arkivet, i mycket för detta blev en nydaningstid, tillkommer emellertid hedern härav icke i främsta rummet honom utan hans medhjälpare Erik Larsson Runell, som 1631 inträdde i kansliet och snart visade sig vara mannen att utarbeta och genomföra det föregående skedets uppslag. Själv ägnade sig B., vid sidan av de löpande administrativa arbetsuppgifterna, helst åt genealogiska studier och sammanskrev en släktbok, som är uppställd efter personer i bokstavsföljd efter deras namn, ej som förut varit brukligt i tabellform. Hans viktigaste källor voro Johannes Messenius »Theatrum nobilitatis suecanse» (1616), Peder Månsson Utters »Collectanea» och densammes »Vapenbok», till vilka nästan vid varje särskild uppgift hänvisas. Någon självständig urkundsforskning har B. sålunda ej bedrivit. Arbetet har sitt värde huvudsakligen såsom en överskådlig, för samtid och eftervärld praktiskt användbar sammanfattning av den föregående genealogiska forskningens resultat, som anföras men ej kritiskt bedömas.

B. blev vid flera tillfällen invecklad i tvistigheter med andra personer, t. ex. med boktryckaren Ignatius Meurer rörande tryckning av stadslagen och med skattebönder i Bladåkers socken i Uppland, som anklagade honom för åtskilliga övergrepp; han var också en av de många, som processade med den bekante räntmästaren Mårten Wewitzer-Rosenstiernas arvingar. Hans ekonomi synes ha utvecklat sig på ett gynnsamt sätt. Vid sidan av sin lön — vilken för custos archivi utgjorde 1,500 dlr smt eller 500 dir mer än en arkivsekreterare uppbar — innehade han flera lantgods i Uppland och Södermanland, däribland Björkö i Mälaren, Yla i Knutby, Storväsby i Almunge och Näsby i Vårdinge, samt frälsegods i Småland. Till någon del torde hans hustru, en sondotter till den berömde amiralen Jakob Bagge af Boo, ha medfört fast egendom i boet, men huvuddelen av godsen hade B. förvärvat tack vare kronans abalienationspolitik. Början gjordes med Björkö (3 mantal), som han fick under adlig frihet och Norrköpings besluts villkor 1 aug. 1612, sedan följde en rad köp av kronan: Yla m. m., tillsammans 121/2 mantal i Uppland 126 okt. 1622, 12 mantal i Uppland 1625 (konfirmerat 15 juni 1626) och 5 dec. 1638, 22 mantal i Småland 15 juli 1642, 5n/12 mantal i Uppland och Småland 14 juni 1644 och nya 24 mantal i Småland 5 febr. 1647. Den 16 apr. 1649 lade drottning Kristina härtill under Norrköpings besluts villkor ytterligare 10 mantal i Småland, till vilka B. ett par år senare (10 juli 1651) förvärvade allodialrätten. Tillsammans förvärvade B. sålunda av kronan ej mindre än 895/12 mantal. — Av B:s litterära kvarlåtenskap finnes bevarad hans släktbok eller »Slächtregister» (Genealogica n:o 50 i riksarkivet). Ett flertal avskrifter av denna handskrift finnas, såsom sign. Genealogica n:o 51 och 52 i riksarkivet och Nordinska samlingen n: o 272 in fol. i Uppsala universitetsbibliotek. I riksarkivet förvaras hans rapporter från Danmark till konungen, rådet, rikskanslern och Johan Salvius. — B. begrovs 1 maj 1655 i Stockholm. Liket fördes sedan till Månesköldska graven i Almunge kyrka, där hans vapen uppsattes.

Författare

E. Vennberg.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter


Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (av B. ombesörjda lageditioner, av vilka dock endast stadslagen och landslagen 1621 med säkerhet attribuerats till honom, jmfr ovan): Vplandz laghen, sum af Byrgher Magnusa son, Swea och Giötha ku-nunge, åhrom äfter Ch. b. 1295 förbätradhes. Sthm 1607. Fol. lxiih, 1 bl. — Östgötha laghen, thän af forna Swea ok Götha konungar ok regänter, ok särdeles kunung Knuth Eriks hin heligas son ok Birger Jarl, stadgadh ok förbätradh är widh åhrom 1168 ok 1251 [var. 1260]. Sthm 1607. Fol. lxv, 1 bl. — Swerikis rijkes landz lagh, som af rijksens rådh blef öfwersedd och förbätrat: och af K. Christofer... årom efter C. b. 1442 stadfäst: så och af menige Swerikes rijkes ständer samtykt, gillat och wedertaghen ... Sthm 1608. Fol. 4, xcix bl. — Hälsinge laghen, som öfwer alle Norlanden, thet är Sundhedhi, Mädelpada, Ångermanland och Norrebotn, fordom brukades. Sthm 1609. Fol. xxvii, 1 bl. — Swerikes rijkes stadz lagh,-effter ... Gustaf Adolffs... betalning vthgången aff trycket. Sthm 1617—1618. Fol.-3, 95, 1 bl. (Senare upplagor under B:s livstid utg. åren 1635, 1638 och 1643.) — Swerikes landz lagh, effter som han är aff... Carll then nijonde .. . öffuer-sedd, confirmerat, och åhr 1608 publicerat worden. Nu... på nyt vplagd och aff trycket vthgången. Sthm 1621.'Fol. 4, 99, 1 bl.

Översatt: Thet norreske herde skrå eller gårdzrätt, hwarvthaff förnimmas kan, huruledes rijket vthi fordom dagar warit ordnat... Aff danskan vthsatt på swensko. Sthm 1648. 8 bl., 84, (3) s. (Anon.)

Handskrifter: se texten.

Källor och litteratur

Källor: Riksregistr., Danica, biographica och Oxenstiernska samlingen, RA; reduktionskollegiets akt n: o 188, köpegodsakten n:o 250 och fjärde-partsakten n:o 259, kammararkivet. — Rikskansl. Axel Oxenstiernas Skrifter och brefvexling, I: 2—4 (1896—1909), II: 1, 3, 10, 11 (1888—1905); Samling af instructioner rör. den civila förvaltningen i Sverige och Finnland, utg. af C. G. Styffe, 1 (1856); Svenska riksrådets protokoll, 1—15, 1621—1653 (1878—1920); Sveriges riddersk. och adels riksdagsprotokoll, 1—5 1627— 1654 (1855—1873). — N. Ahnlund, Gustaf Adolf inför tyska kriget (1918); S. Bergh, Svenska riksarkivet 1618—1837 (1916); N. Eden, Den sv. centralregeringens utveckling till kollegial organisation, 1602—1634 (1902); G. Elgen-stierna, Den introducerade sv. adelns-ättartavlor, 1 (1925); R. Geete, Forn-svensk bibliografi (1903); V. Gödel,. Fornnorsk-isländsk litteratur i Sverige (Antikv. tidskr., 16, 1895—98); dens., Sveriges medeltidslitteratur (1916); H. Rosman, »Peder Månssons vapenbok» (Sv. autograf-sällsk. tidskr., 2, 1889—97); dens., Rasmus Ludvigsson som genealog (1897); J. Rudbeck, Svensk lagbibliografi för tiden före 1734 års lag (1915); C. J. Schlyter, Samling af Sveriges gamla lagar, 11—12 (1865, 68; lnledn).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jonas Bure, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17157, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Vennberg.), hämtad 2019-01-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17157
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jonas Bure, urn:sbl:17157, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Vennberg.), hämtad 2019-01-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se