Meriter

2. Gideon Danell, den föregåendes broder, f. 21 aug. 1873 i Norrköping. Elev vid Norrköpings h. allmänna läroverk ht. 1882; avlade mogenhetsexamen därstädes 10 juni 1891; student i Uppsala 15 sept. 1891; fil. kand. 30 maj 1895; fil. lic. 30 jan. 1904; disp. 28 okt. 1905; fil. doktor 31 maj 1906; har företagit åtskilliga studieresor i Sverige och utlandet, bl. a. till Östersjöprovinserna delvis med understöd av Svenska akademien och med statsunderstöd somrarna 1900, 1901 och 1908, till Danmark och Tyskland 1906 och till England och Skottland med statsunderstöd hösten 1912. Ledamot av styrelsen för Östergötlands folkmålsundersökning 24 apr. 1899—24 okt. 1905 (sekreterare 24 apr. 1899—6 mars 1902 och 15 dec. 1902—24 okt. 1905); anställd vid Svenska akademiens ordboksredaktion i Lund 1 nov. 1905—31 dec. 1907; genomgick provårskurs vid Lunds h. allmänna läroverk ht. 1906— vt. 1907; docent i svensk dialektologi vid Lunds universitet 10 okt. 1906—4 maj 1908; vik. adjunkt vid Göteborgs h. latinläroverk vt. 1908 och e. o. lärare därstädes ht. 1908—vt. 1909; docent i nordiska språk vid Göteborgs högskola 2 juni 1908 (med kanslerns stadfästelse 17 juni)—vt. 1913; höll populärvetenskapliga föreläsningar inom Sverige, bl. a. vid Göteborgs högskolas sommarkurser 1908 och 1911 samt vid Östgöta nations i Uppsala sommarkurser i Åtvidaberg 1909; timlärare i modersmålet vid Göteborgs gymnasium för flickor ht. 1908—vt. 1913 och vid h. lärarinneseminariet i Göteborg ht. 1909—vt. 1913; vik. adjunkt vid folkskoleseminariet i Göteborg 25 aug.—30 sept. 1909; adjunkt därstädes 8 sept. 1909 (tilltr, i okt.); timlärare i modersmålet vid Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium ht. 1911—vt. 1912; ledamot av modersmålslärarnas förenings arbetsutskott från hösten 1912 samt tillika ledamot av styrelsen i dess ortsförening i Göteborg; biträdde inom ecklesiastikdepartementet vid sammanfattningen av yttrandena över folkrmdervisningskommitténs betänkande rörande folkskoleseminarierna 1 nov. 1912—apr. 1913; rektor vid folkskoleseminariet i Stockholm 20 juni 1913; sakkunnig angående stadga och undervisningsplan för folkskoleseminarierna 19 aug. 1913—febr, 1914; tf. undervisningsråd inom folkskoleöverstyrelsen 1—21 aug. 1914 och 12—18 aug. 1916; rektor vid folkskoleseminariet i Uppsala 21 maj 1915; tillika lektor i modersmålet därstädes 31 dec. 1918. RNO 1923.

Gift 20 nov. 1909 i Göteborg med Anna Charlotta Gustafson, f. 13 okt. 1877 i Yxstad, Rogslösa församling, dotter till lantbrukaren i Ekhaga i Väversunda församling Kristoffer Gustafson och Eva Johanna Andersson.

Biografi

D: s huvudsakliga insatser falla inom två områden, språkforskarens och skolmannens. Lärjunge till Adolf Noreen inriktade han tidigt sitt intresse på de svenska dialekternas studium och var en flitig deltagare i landsmålsuppteckningsarbetet. Under en följd av år fungerade han som sekreterare i Östergötlands landsmålsundersökning, Ett resultat av hans studier av Östgöta- och västgötadialekterna är undersökningen om »Vättern som språkgräns» (publicerad i Xenia Lideniana 1922). Även i utforskandet av Gotlands dialekter har D. deltagit, ehuru arbetet avbröts. Sitt mest betydande arbete har han ägnat utforskningen av språket hos de svenska folkspillrorna i Estland. Som ett första resultat härav framlade han 1905 gradualavhandlingen »Nuckömålet. 1. Inledning och ljudlära». Den dialekt, som talas inom den gamla svenska bosättningen i Nuckö socken på nordvästra kusten av Estland jämte den dit hörande lilla ön Odensholm, var tidigare känd genom en avhandling av den finländske forskaren Herman Vendell (1881) samt en av honom i förening med A. O. Freudenthal utgiven »Ordbok öfver estländsk-svenska dialekterna» (1886), men D: s undersökning innebar ett nytt betydelsefullt framsteg i kännedomen om denna ålderdomliga svenska dialekt. Hans intresse för studiet av det svenska språkområdet i Baltikum har alltjämt fortlevat och tagit sig uttryck i upprepade resor för insamling av material rörande språk och folkminnen till Nuckö, Rågöarna, Runö med flera orter. Det mesta väntar ännu på publicering i vetenskaplig form. Däremot har D. genom uppsatser i tidskrifter (Nordisk tidskrift 1907, . Riksföreningens för Svenskhetens bevarande årsbok 1909, Rig 1922, Svensk tidskrift s. å.) bidragit att sprida kännedom om levnadsförhållandena bland de svenska befolkningarna i våra forna Östersjöprovinser, Han har också verksamt intresserat sig för understöd åt deras materiella och kulturella strävanden.

Som lärare blev D. 1909 knuten till Göteborgs folkskoleseminarium, vid en tidpunkt, då frågorna om vår folkundervisnings ombildning och därmed om en förbättrad seminarieundervisning voro under livlig debatt, ej minst vid nämnda seminarium, som då stod under ledning av den kände skolmannen K. A. Westling. Sedan den stora folkundervisningskommitténs förslag om seminariernas ombildning framlagts och behandlats av vederbörande myndigheter, utarbetade D. på offentligt uppdrag en sammanställning av avgivna yttranden (1913) och blev senare i tillfälle att som tillkallad sakkunnig deltaga i utformningen av den nya seminariestadga, som var avsedd att föra de nya tankarna ut i livet. Som rektor vid det med en ny modern byggnad försedda Uppsala folkskoleseminarium, där han efterträdde den för reformen mycket verksamme H. Dahlgren (se denne), har D, fått leda de nya bestämmelsernas praktiska tillämpning och vidare utveckling. Han har därvid sökt pröva och tillämpa nya idéer såsom koncentrations-undervisning, större frihet för lärarna att välja, undervisningssätt efter egen individuell läggning, livligare samarbete mellan lärare och elever m. m. Han har också strävat att genom uppehållande av kontakt mellan seminarierna och folkskolornas lärare gagna det praktiska arbetet.

Som värdefulla resultat av på en gång D: s språkvetenskapliga och pedagogiska erfarenhet föreligga dels en »Svensk ljudlära» (l:a uppl. 1911; förkortad uppl. 1925), dels en »Svensk språklära» (1927.; i förkortad form 1928).

Författare

Arvid Hj. Uggla.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor: Universitetskanslersämbetets koncept och avgjorda handl., Göteborgs högskola, 17 juni 1908; eckl.-dep. handl. 20 juni 1913 och 31 dec. 1918 rmeritförteckn.), RA. — G. Bäckström & P. Lundh, Några blad ur Upp- sala folkskoleseminariums historia (1917).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gideon Danell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17255, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arvid Hj. Uggla.), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17255
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gideon Danell, urn:sbl:17255, Svenskt biografiskt lexikon (art av Arvid Hj. Uggla.), hämtad 2024-04-20.