David Davidson

Född:1854-08-21 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1942 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Nationalekonom


Band 10 (1931), sida 332.

Meriter

Davidson, David, f. 21 aug. 1854 i Stockholm. Föräldrar: handlanden Isak Isak Davidson och Rebecka Stiebel. Elev vid mosaiska församlingens i Stockholm skola 1861—vt. 1867 och vid Stockholms gymnasium ht. 1867;- avlade mogenhetsexamen vid sistnämnda läroverk 16 maj 1871; student vid Uppsala universitet 21 sept. 1871; jur. fil. kand. 6 apr. 1872; jur. utr. kand. 13 dec. 1877; har företagit studieresor till Heidelberg maj—dec. 1879 och med understöd av jur. fakulteten till universiteten i Berlin och Leipzig sommaren 1885. Lärare i kameralistik och ekonomisk rättskunskap vid Ultuna lantbruksinstitut ht. 1877—okt. 1889 samt sekreterare i institutets styrelse 1880—sept. 1889; e. o. notarie i Svea hovrätt 10 jan. 1878; docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet 10 febr. 1879; jur. fakultetens stipendiat på tre år 5 juni 1880 och ånyo på tre år 14 apr. 1883 samt med fast stipendium från 1 apr. 1886; uppehöll undervisningen och examinationen i nationalekonomi ht. 1880—vt. 1888; sekreterare i sammansatta banko-och lagutskottet vid 1886 års riksdag; tf.professor ht. 1888 —ht. 1889, e. o. professor 31 dec. 1889 samt professor 24 apr. 1890 i nationalekonomi och finansrätt vid Uppsala universitet; erhöll i uppdrag att utarbeta en översikt av utländsk lagstiftning angående inkomstskatt 6 sept. 1892; redaktör för Ekonomisk tidskrift från 1899 (erhöll utgivningsbevis 4 jan. 1899); ledamot av kommittén angående inkomstskatt och obligatorisk självdeklaration 18 juni—15 okt. 1901; upprättade för universitetsexamenskommittén den statistiska utredningen beträffande universitetet i Uppsala 1903; deltog 1911 i bearbetning av försvarskommitténs betänkande av 5 dec. 1910 samt granskade därpå jämte I. Flodström dess finansiella utredning (bet. avg. 28 sept. 1911); revisor i Oxelösund— Flen—Västmanlands järnvägs-a.-b. från 1912; en av de sakkunniga angående statens och kommunernas skuldsättning 26 okt. 1912—dec. 1914; ledamot av kommittén angående förvaltningen av allmänna pensionsförsäkringsfonden 18 juni 1915—4 mars 1916; ordförande bland sakkunniga angående exportavgift för varor, som utföras från landet 21 dec. 1915—30 mars 1916; en av de sakkunniga angående sedelcirkulationens ökning och allmänna prisnivåns stegring m. m. 14 juni—30 juli 1918; ledamot av tull- och traktatkommittén 7 mars 1919—dec. 1922; erhöll 24 juli 1919 avsked från professuren som professor emeritus med pension från 16 sept. 1919; ledamot av 1920 års finanssakkunniga 30 apr.—14 maj 1920 och av inkomstskattesakkunniga 13 nov. 1920—28 sept. 1923; revisor i Örebro—Köpings järnvägs-a.-b. från 1924; sakkunnig angående pöst-sparbankens och de enskilda sparbankernas räntepolitik 15 mars— 3 dec. 1929. — Har avgivit sakkunnigutlåtanden angående e. o. professuren i speciell privaträtt i Uppsala, tillsatt 1898, e. o. professuren i nationalekonomi och finansrätt i Lund, tillsatt 1901 och 1919, e. o. professuren i nationalekonomi i Uppsala, tillsatt 1921, och professuren i nationalekonomi, och sociologi i Göteborg, tillsätt 1931. Hedersledamot av Stockholms nation i Uppsala 1885; jur. hedersdoktor vid Uppsala universitet 6 sept. 1893; RNO 1899; LHVS 1906; KN02kl 1911; erhöll av Vetenskapsakademien Söderströmska medaljen i guld för förtjänster om nationalekonomisk forskning 1912; fil. hedersdoktor vid Uppsala universitet 31 okt. 1917; LVA 1920; KNOlkl 1928.

Gift 5 juni 1899 i Stockholm med Märta Sofia Lalin, f. 7 apr. 1874 i Stockholm, dotter till kassören Fredrik Samuel Lalin i Stockholm och Gunilda Svanberg.

Biografi

Ända sedan offentliggörandet av docentavhandlingen rörande kapitalets och kapitalbildningens teori år 1878 har D. intagit en ledande ställning inom svensk nationalekonomisk och finansrättslig vetenskap. Hans utomordentligt omfattande författarskap — utom några böcker flera hundra tidskriftsartiklar — har utövat så stort inflytande på den yngre generationen, att han jämte Gustav Cassel och Knut Wicksell med rätta har kallats »grundare av den moderna, nationalekonomien i Sverige».

D: s författarskap är i det stora hela koncentrerat till tre områden. Den centrala pris- och fördelningsteorien behandlar han i sina två första arbeten och i några senare artiklar. Särskilt docentavhandlingen vittnar om betydande vetenskaplig originalitet. Man har därom fällt yttrandet, att D. däri »föregripit Böhm-Bawerk», vars något senare publicerade kapitalteori dominerade den teoretiska ekonomiska diskussionen under flera årtionden i tysktalande och skandinaviska länder. Av D: s senare publicerade artiklar förtjänar särskilt att nämnas: »Några teoretiska frågor», 1919, den innehåller bl. a. ett skarpsinnigt bidrag till en modifierad lönefondsteori.

Sitt huvudintresse har D. måhända ägnat finansvetenskapen och finansrätten såsom medarbetare i flera kommittéer och författare till ett hundratal uppsatser. Särskilt har han gjort det svenska skatteväsendets historiska utveckling samt inkomstbegreppet och inkomstbeskattningen till föremål för en djupgående behandling. Genom en eljest sällan förefintlig kombination av juridisk insikt, och teoretiskt-ekonomiskt skarpsinne har han blivit den avgjort främste auktoriteten på detta område.

I mångas ögon har D. emellertid gjort sin största insats inom penningteorien i vidsträckt bemärkelse. Hans försök att till grund för behandlingen av penningvärdet lägga ett absolut värde (jmfr »Något om begreppet penningens värde», 1906, och »Varuvärde och penningvärde», 1926) har visserligen rönt ringa uppskattning. Men hans analys av en rationell penningpolitiks mål och medel och hans behandling av de monetära problemen under och efter världskriget (se t. ex. »Valutaproblemets teoretiska innebörd», 1920, »Om begreppet normal ränta», 1922, »Riksbanken och penningens värde under kristiden», 1925) ha inom nordisk nationalekonomi vunnit allmänt erkännande såsom tillhörande det mest djupgående och skarpsinniga, som på detta område presterats på något språk. Man har allmänt beklagat, att en framställning av D: s bidrag till penningteorien ej föreligger på något av världsspråken. Och hans bidrag till området sträcka sig också in på de historiska problemen. Genom en uppsats om första delen av Riksbankens historia (1919) gav han en mera fördjupad inblick i det svenska penning- och kreditväsendets historiska innebörd än någon tidigare forskare, och dessa undersökningar ha nu (1931) fullföljts genom den i det ifrågavarande verkets fortsättning ingående framställningen »Sveriges riksbank 1834—1860».

D. är, med stor teoretisk självständighet, en lärjunge av de engelska klassikerna. Framför allt är han en stor beundrare av Ricardo, som han aldrig upphört att studera med samma inställning som en lärjunge inför en samtida, världsberömd lärare. Säkert är, att D:s begåvning i flera avseenden påminner om Ricardos, även om han saknar dennes syntetiska förmåga. I fråga om rent analytiskt skarpsinne torde D. kunna sättas vid sidan av vilken som helst av nationalekonomiens store, levande eller döda, men han saknar i någon mån sinne för proportioner och lämnar ej sällan huvudproblemen för att bena sönder obetydliga specialproblem. Hans något juridiskt-kasuistiska läggning påminner om Böhm-Bawerks och torde i någon mån ha förringat resultaten av hans analytiska begåvning. I särskild grad utmärkes emellertid hans forskning av saklig vederhäftighet liksom av omutlig rättskänsla; han tillhör det ganska sällsynta slag av vetenskapsmän, som ytterst sällan göra misstag i fråga om vare sig fakta eller tankesammanhang.

Såsom skapare och ledare av Ekonomisk tidskrift, i vilken större delen av hans uppsatser publicerats, har D. »urider de största personliga uppoffringar åstadkommit en av grundförutsättningarna för den nationalekonomiska och finansvetenskapliga forskningen i Sverige».

Författare

B. Ohlin.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bidrag till läran om de ekonomiska lagarna för kapitalbildningen. Upps. 1878. (3), 60 s. (Akad. avh. f. docentur.) — Bidrag till jordränteteoriens historia. Upps. 1880. (1), 118 s. (UUA 1880, Juridik, 1.) — [Öppet bref till kand. K. Wicksell] (ursprungl. i tidn. Upsala med anledn. av ett i febr. 1880 i Uppsala av K. Wicksell hållet föredrag, sedermera intaget (jämte anmärkningar) i dennes arbete: Några ord om samhällsolyckornas vig-tigaste orsak och botemedel med särsk. afs. på dryckenskapen, Upps. 1880, s. 79—94). — Granskning af . . . K. Wicksells arbete om samhällsolyckornas vigtigaste orsak och botemedel. Upps. 1880. (1), 126 s. (Tills, med L. H. Åberg, A. Nilsson och A. Bendixson; D:s kritik omfattar s. 36—79). [Till svar på den kritik, som från skilda håll riktats mot honom utgav Wicksell: Svar till mina granskare, Upps. 1880, vari jämväl ingår ett svar till D., s. 73—79.] — Europas centralbanker. Hufvuddragen af deras organisation och verksamhet. Ett bidrag till bankfrågan. Upps. 1886. (3), 117 s. — Henry George och den sociala frågan (Nord. tidskr., Årg. 9, 1886, s. 118—145; även sep. 29 s.). — Kommentar till bevillningsförordningen. Upps. 1889. (3), 306, (1) s. — Om beskattningsnormen vid inkomstskatten. Upps. 1889. IV, 150, (1) s. —¦ Om konkurrensens inskränkande och upphäfvande äfven under fullständig näringsfrihet (Ny svensk tidskr., Årg. 11, 1890, s. 295—308; installationsföreläsning). ¦— L'imp6t sur le revenu (Revue d'économie politique, Année 5, 1891, s. 39—47). —- Öfversikt af den i utlandet gällande lagstiftningen angående inkomstskatt, enl. uppdrag af chefen för Kongl. finansdepartementet utarb. Upps. 1893. 210, (1) s. — Bankreformen och närings-lifvet (Nationalekon, fören. förhandl., 1898:1, s. 24—37; föredrag, jämte följ. diskussion s. 37—46). — Riksbankens sedelutgifningsrätt (Ekon. tidskr., Arg. 1, 1899, s. 29—49). — Om den lagstadgade begränsningen af arbetstiden och dess reformerande (ibid., s. 87—100). — Omsättningsmedlens elasticitet och centralbankens diskontopolitik (ibid., s. 140—154). ¦— Diskontostegringen och den utländska betalningsbalansen (ibid., s. 191—202). — Riksbanken och bankteorien (ibid., s. 417—425). — Kommunalskattekommit-téens uppgifter (ibid., s. 515—533). —¦ Minderåriges användande i industriellt arbete. 1—2 (ibid., Årg. 2, 1900, s. 50—58, 95—111). — Den senaste reformen af Förenta staternas penninge- och bankväsende (ibid., s. 253—268). ¦— Kolbristen (ibid., s. 269—283). — Det svenska pappersmyntets gångbarhet i Finland efter skilsmässan från Sverige (ibid., s. 353—-372). — Till frågan om rikstelefonens räntabilitet (ibid., s. 381—384). — Kommunalskattekommittéen och brännvinsmedlen (ibid., s. 474—480). — Kommunalskattekommittéens betänkande. 1—2 (ibid., s. 504—526, 542—576). — Bankväsendet [och] Myntväsendet (Sveriges land och folk. Hist.-stat. handbok, utg. af G. Sundbärg, Sthm 1901, s. 932—933, 935—941; även i den franska uppl., Sthm 1900). — Något om begreppet »bankrörelse» enligt svensk lagstiftning (Ekon. tidskr., Årg. 3, 1901, s. 235—245). — Några anmärkningar rörande kommunalskattekommittéens förslag angående beskattningsförfarandet (ibid., s. 267—285). — Det finansiella resultatet af den österrikiska inkomstskatten (ibid., s. 393—411). — Inkomstskatten och aktiebolagen (ibid., s. 435—457). — Guldproduktionen och varuprisen (ibid., s. 524—540). — Kammarrätten och förslaget till inkomstskatt (ibid., Årg. 4, 1902, s. 57—81). — Kommittébetänkande rörande bankväsendet (ibid., s. 82—84). — Kommittébetänkandet rörande banklagstiftningen (ibid., s. 134—144). — Om rätt mantalsskrifningsort (ibid., s. 209—224). — Sockerkonventionen (ibid., s. 285—316). — Riksdagens nya program för den progressiva inkomstskatten (ibid., s. 341—348). — Post-afgifterna för tidningar (ibid., s. 449—472). — Malthus, den obegriplige (ibid., s. 551—558). — Om den progressiva skattefoten vid inkomstskatten (ibid., Årg. 5, 1903, s. 16—24). — Statistik rörande de juridiska examina vid Upsala universitet (ibid., s. 57—74). — Bankreformens afslutning (ibid., s. 147—168). — Om rätten till skuldränteafdrag från inkomst af rörelse eller yrke enligt bevillningsförordningen (ibid., s. 303—312). — Några frågor rörande beskattningen af aktiebolags vinst enligt inkomstskatteförordningen (ibid., s. 359—375). — Granskning af bestämmelserna om »inkomstperioden» enligt bevillnings- och inkomstskatteförordningen (ibid., s. 395—401). — Några omtvistade frågor rörande inkomsttaxeringen enligt inkomstskattefcjrord-ningen (ibid., s. 517—535). — Till frågan om deklarationsskyldigheten enligt inkomstskatteförordningen (ibid., Årg. 6, 1904, s. 283—291). — Revisionen af inkomstskatten (ibid., Årg. 7, 1905, s. 83—90, 154—162, 186—196). — Koncentreringstendenser i det moderna näringslifvet. Föredrag (ibid., s. 241—262). — En enquéte rörande den tyska bokhandelskartellen (ibid., s. 271—283). — Förenta staternas utländska betalningsbalans sedan 1897 (ibid, s. 383—390). — Konsumtionsföreningars beskattning genom inkomstskatt (ibid, s. 417—433). — Lindringar i bevillningen för innehafvare af smärre inkomster (ibid, Årg. 8, 1906, s. 159—168). — Vårt brännvinsmonopol (ibid, s. 405—426). — Något om begreppet »penningens värde» (ibid, s. 460— 468). — Några anmärkningar rörande läran om samhällets rätt till den »oförtjänta» värdestegringen å jord (ibid, Årg. 9, 1907, s. 1—29). — Om beskattning af spekulationsvinst såsom inkomst (ibid, s. 384—402). — Tobaksmonopolet, i Frankrike år 1906 (ibid, Årg. 10, 1908, s. 317—326). — Några erinringar rörande lagförslaget om bankers rätt att förvärfva aktier (ibid, s. 341—357). — Om stabiliseringen af penningens värde (ibid, Årg. 11, 1909, s. 1—25). — Beskattningen af oförtjänt värdestegring i Hamburg (ibid, s. 134—146). — Kommuns rätt att drifva affärsrörelse enligt svensk lagstiftning (ibid, s. 309—316). — Om eftertaxering i den svenska inkomstskattelagstiftningen (ibid, s. 367—384). — Kommittéförslaget angående jordvärdesteg-ringsskatt (Nationalekon, fören. förhandl, 1910, s. 2—17; inledn.-föredrag, jämte följ. diskussion s. 18—64). — Omfattningen af begreppet »utdelning å aktier och banklotter» enligt inkomstskatteförordningeri (Ekon. tidskr, Årg. 12, 1910, s. 1—18). — Till frågan om skattefoten vid förmögenhetsskatten (ibid, s. 95—104, 201—208). — Granskning af Försvarskomitténs [1907—10] finansiella utredning,, på uppdrag af chefen för Kungl. finansdepartementet verkställd. Upps. 1911. 4: o 54 s, 2 graf. tab. (Tills, med I. Flodström.) — Den engelska jord värdestegringsbeskattningen (Ekon. tidskr. Arg. 13, 1911, s. 1—16). — Den nya .tyska'värdestegringsskatten (ibid, s. 172—178). — Något om grundvalen för fastighets taxeringsvärde i temporärt hänseende (ibid, Årg. 14, 1912, s. 77—80). — Konsumtionsföreningars inkomstbeskattning (ibid, s. 197—205). — Till frågan om utländsk skuldsättning (ibid, s. 358—367). — Riksbankens sedelutgivningsrätt (ibid, Årg. 15, 1913, s. 1—14). — Irving Fishers förslag att reglera penningens köpkraft (ibid, s. 87—107, med tillägg s. 227—228). — Om skattetrycket (Betänkande, avgivet av ... Första försvarsberedningen, D. 2, Sthm 1914, s. 86—96}. — Om beskattning af s. k. realisationsvinst (Ekon. tidskr, Årg. 16, 1914, s. 12—36). — Den svenska statsskuldens amortering (ibid, s. 45—58). — En fråga rörande skattskyldigheten för inkomst och förmögenhet (ibid, s. 85— 96). — Bankreformen i Förenta staterna (ibid, s. 107—-122). — Malthus' teori och folkmängdens förändringar (ibid, s. 150—163). — Tysklands penning- och bankväsen under kriget (ibid, s. 231—247). — Kriget och Englands penning- och bankväsen (ibid, s. 271—293). — Englands guldförråd under kriget (ibid, Årg. 17, 1915, s. 305—311; Årg. 18, 1916, s. 22—26). — De skandinaviska centralbankernas sedelutgifning och guldkassor under kriget (ibid, Årg. 17, 1915, s. 317—328). — Några synpunkter beträffande metoden för beräkningen af krigets kostnader (ibid, s. 339—346). — Till ' frågan om beskattning af vinst å aktieförsäljning (ibid, s. 358—363). — Guldstatistik (ibid, Årg. 18, 1916, s. 223—226). — Englands guldstatistik (ibid, s. 258— 261). — Om exportafgifter och annat (ibid, s. 268—279). — Om export-afgifter och importpremier såsom botemedel mot dyrtiden (ibid, s. 347-—350, 374—378). — Den befarade världsspannmålsbristen (ibid, Årg. 19, 1917, s. 250—256). — Sedelöfverflöd och »dyrtid» (ibid, s. 312—319). — Riksbankens sedelutgifning (ibid, Årg. 20, 1918, s. 87—-106). — Spridda studier angående prisnivåstegringen (ibid, s. 119—133, 221—222). — Ransonering af kapital (ibid, s. 267—278, 289—298). — Om efterbeskattning beträffande kommunalutskylder (ibid, s. 353'—359). — Beskattning af aktiebolags vinst genom inkomstskatt (ibid, Årg. 21, 1919, D. 1, s. 15—27). — Sveriges riksbank 1668—1918. 1 (ibid, s. 115—146; anm.). — Några teoretiska frågor. 1—4 (ibid, s. 231—259). — Valutaproblemets teoretiska innebörd (ibid, Årg. 22, 1920, s. 71—-123). — Om beskattning af vinst å afyttring af genom nvteckning i redan existerande aktiebolag förvärfvade aktier (ibid, s. 296— 306). — Guldfrågan (ibid, Årg. 23, 1921, H. 1 — 11, s. 38—47). — Myntfotens återställande (ibid, s. 119—124). — Till frågan om den rådande depressionens genesis (ibid, H. 12 [= Nationalekon, studier tillägn. prof. K.. Wicksell], s. 43—48). — Om begreppet normal penningränta (ibid, Årg. 24, 1922, s. 13—30). — Till teorien om penningvärdet (ibid, s. 52—59). — Till frågan om penningvärdets reglering under kriget och därefter (ibid. Arg. 24, 1922, s. 80—114; Årg. 25, 1923, s. 191—234). —Om beskattningsnormen vid inkomstskatten (ibid, Årg. 24, 1922, s. 205—252; jämte replik till prof. K. Wicksell, Arg. 25, 1923, s. 87—94). — Striden om Sveriges myntfot (ibid, Årg. 25, 1923, s. 122—134). — Ricardos fjädrar (ibid, s. 276—277). — Teoretiska funderingar kring valutadebatterna (ibid, Årg. 26, 1924, s. 11— 34, 55—84). — J. M. Keynes, A tract on monetary reform (ibid, s. 165—186; anm.). — Riksbanken och penningens värde under kristiden (ibid., Arg. 27, 1925, s. 1—22). — Nobelstiftelsens skattefråga (ibid, s. 151—190). — Guldmyntfotens framtid (ibid, s. 270—275). — Varuvärde och penningvärde (ibid, Årg. 28, 1926, s. 1.—18). — Tyska skadeståndsproblemet (ibid, s. 31-—-59). — Framtidens guldmyntfot (ibid, s. 147—160). — Konkurrensförhållandena inom sockerindustrien (ibid, s. 216—249). — Böra offentliga skulder amorteras? (ibid, Årg. 29, 1927, s. 20—27). — Den nya guldpolitikens verkningar (ibid, s. 87—93). —¦ Europas penningpolitik (ibid, s. 178—:196, 249—251). ¦— Studier i centralbankspolitik. Med särskild hänsyn till Dawesplanen (ibid, s. 257—274). — Aktuella problem. 1—8 (ibid, Årg. 30, 1928, s. 45—69, 201—222; Årg. 32, 1930, s. 169—243). — Jordbrukets betryck (ibid, Årg. 30, 1928, s. 93—100). — Den amerikanska centralbankspolitiken (ibid, s. 157—174). — Guldet och centralbankerna (ibid, Årg. 31, 1929, s. 11—26). — Problemet om det tyska skadeståndets transferering (ibid, s. 82—86).-—Retrospektiva synpunkter på jordbrukskrisen (ibid, s. 191—194). —¦ Sparbanksproblemets kärnpunkt (ibid, s. 210—235). — Problemet om skogslagstiftningen för lappmarkerna (ibid, s. 243—257). — Räntepolitiken (ibid, Årg. 32, 1930, s.22—25). — Ränteläget och annat (ibid, s. 66—68). — Det monetära guldproblemet (ibid, s. 89—-100). — Sveriges riksbank 1834 —1860. Sthm. 1931. St. 8: o (3), 232 s. (Ur: Sveriges riksbank 1668—1924, D. 4.) — Därjämte ett stort antal kortare meddelanden i Ekon. tidskr.; anmälningar i Nord. revy, Ny svensk tidskr. och Ekon. tidskr.; yttranden i akademiska frågor (bl. a. Reservation mot det större konsistoriets beslut rörande juridiska fakultetens förslag om ändring af ämnesfördelningen mellan fakultetens professurer, Upps. 1910, samt sakkunnigutlåtanden); artiklar i Nord. familjebok och i tidningar.

Utgivit: Ekonomisk tidskrift. Årg. 1 o. följ. 1899 o. följ. — D. har även medverkat vid redigeringen av Nord. revy, Årg. 1—2 (1883/84—1884/85).

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 31 dec. 1889, 24 apr. 1890 och 24 juli 1919 samt finansdeD. handl. 7 mars 1919: UDDsala univ. matrikel ht. 1926 (1927).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
David Davidson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17295, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Ohlin.), hämtad 2018-12-10.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17295
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
David Davidson, urn:sbl:17295, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Ohlin.), hämtad 2018-12-10.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se