de Maré, släkt



Band 11 (1945), sida 71.

Biografi

de Maré, ursprungligen fransk släkt, som inkom till Sverige med Jacques Le Bell de Maré, vilken 1644 blev kammartjänare hos pfalzgreven Karl Gustav och levde ännu 1697 (d 1701[1]). En son, ryttmästaren Jacob de Maré (f. 1655, d. 1709), blev 11 febr. 1704 jämte sin måg Henrik Scheibe (f. omkr. 1673, d. 1708) adlad med namnet Ridderborg, vilken adliga ätt ännu fortlever. En annan sons, löjtnanten Johan de Maré (f. 1659, d. 1734), sonsöner blevo stamfäder för var sin släktgren. Den äldre grenens stamfader var majoren Carl Ludvig de Maré (f. 1766, d. 1819) och den yngre grenens bergsrådet Jacob Gustaf de Maré (f. 1770, d. 1821), vilken ägde del i Ankarsrums bruk. Son till J. G. D. var a) brukspatron Anders Baltzar D. (se nedan), vilken adlades med bibehållet namn 4 maj 1860. Bland hans söner märkas Gustaf de Maré (f. 1825, d. 1882) och Alfred Bernhard de Maré (f. 1831, d. 1898), båda bruksidkare på Ankarsrum, där de utvidgade den manufakturering av tillverkningen, som ännu drives i stor skala vid bruket. De voro liksom fadern ordf. i N. Kalmar läns landsting och hushållningssällskap samt led. av riksdagens första kammare. Efter faderns död bildades av Ankarsrums gods och bruk ett familjebolag (bolagsordning fastställd 22 dec. 1882) med sonen Alfred Bernhard som ledare. Efter dennes död 1898 övertogs bolaget av ett konsortium. — b) Yngre son till bergsrådet J. G. D. var landshövdingen Johan Gustaf Samuel de Maré (f. 1820, d.Korrekturläst. 1880), vilken som ung jurist i verken gjorde sig bemärkt inför sina överordnade genom det sätt, varpå han skötte sig som aktör i ett mål vid Stockholms rådhusrätt. Vid 32 års ålder blev han tf. polismästare i Stockholm 15 maj och polismästare 29 maj 1852 samt underståthållare 4 okt. 1855. Sedan justitieombudsmannen framställt skarpa anmärkningar mot de inre arbetsförhållandena inom Överståthållarämbetet och därvid påtalat långsamheten i ärendenas handläggning och bristande övervakning över den underordnade exekutionspersonalen, uppdrog han 4 juni 1862 åt advokatfiskalen i Svea hovrätt att åtala överståthållaren J. E. Hamilton, D. m. fl. Åtalet föranledde i hovrättens utslag 2 mars 1864 icke något ansvar för Hamilton och även D. frikändes i huvudsak, men dömdes att böta 300 rdr rmt. Ungefär samtidigt stodo D. och polismästarna under åtal för olagligt medgiven spritutskänkning å Hotell Rydberg (Svea hovrätts fällande utslag 23 nov. 1863).

Den 13 nov. 1863 utnämndes D. till landshövding i Kopparbergs län, i vilken befattning han kvarstod till sin död 3 jan. 1880. Han var även ordförande i länets landsting och i dess lasarettsdirektion samt ordförande i brännvinskommittén 1877–79. I nekrologerna betecknas han som en sällsynt duglig och mångsidigt intresserad ämbetsman, som förstod att vinna tjänstemäns och allmänhetens förtroende genom ett på samma gång auktoritativt och humant framträdande. Han ägde ett klart huvud, snabb uppfattning och stor stilistisk talang men samtidigt en viss fallenhet att till sista stund uppskjuta ärendenas handläggning. Från honom härstamma den yngre grenens medlemmar.

Författare

Gerhard Hafström. B. Linden.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: G. Elgenslierna, Sv. släktkalendern 1912—16, 1919, 1938; K. K:son Leijonhufvud, Ny sv. släktbok (1906); Ada Rydström & G. Hafström, Boken om Tjust, 7 (1928). — Se i övrigt ang. J. G. S. de M.: Överståthållarämbetet 1834 16/10 1934 (1934); J. 0:s embetsberättelse 1864; nekrologer i Tidning för Falu län och stad, Dalpilen och Nya Falu-Posten.

Gjorda rättelser och tillägg

1. Död 17 mars 1701 i Drothem, Ög.

2023-11-22

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
de Maré, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17451, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gerhard Hafström. B. Linden.), hämtad 2024-05-09.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17451
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
de Maré, släkt, urn:sbl:17451, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gerhard Hafström. B. Linden.), hämtad 2024-05-09.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se