Joseph Gottlieb Dente

Född:1838-01-23 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1905-05-24 – Stockholms stad, Stockholms län

Kompositör, Dirigent, Violinist


Band 11 (1945), sida 93.

Meriter

Dente, Joseph Gottlieb, f. 23 jan. 1838 i Stockholm, d. 24 maj 1905 där. Föräldrar: musikdirektören vid Första livgrenadjärreg. Joseph Dente och Christina Westholm. D. erhöll sin första utbildning av fadern; utvecklade sedermera sitt violinspel hos Edvard d'Aubert i Stockholm och Leonard i Bryssel; i de teoretiska facken elev av P. Winge i harmonilära, av Franz Berwald i komposition samt — enligt en obestyrkt uppgift — av Johan Lindegren i kontrapunkt; framträdde som konserterande violinist i Skandinavien, Tyskland och Frankrike; violinist i hovkapellet 1 juli 1853; sångrepetitör vid K. operan 1861; konsertmästare vid hovkapellet 1862; underkapellmästare 1872 samt efter Ludvig Normans avgång förste hovkapellmästare 1879—85; ledde som Conrad Nordquists efterträdare 1890 och 1891 dessutom operans symfonikonserter; lärare i komposition och instrumentation vid Musikaliska akademiens konservatorium 1882—1903; LMA 1870; RVO 1882. — Ogift.

Biografi

Som tonsättare hade D. stor framgång med sin symfoni i d-moll (i manuskriptet dat. 11 mars 1887), vilken prisbelönades i Berlin 1888 och senare i bearbetning för piano 4 händer trycktes genom Musikaliska konstföreningens försorg. Tidigare hade han även gjort sig bemärkt som tonsättare för scenen med operetten »I Marocco», vilken med framgång uppfördes å K. teatern 1866 och 1867. Sedermera har den uppförts vid samma teater 1895 samt ytterligare en gång. Han har även framträtt med en Violinkonsert G-dur, en obetitlad orkestersats i C-dur (dat. 4 aug. 1883), två stråkkvartetter i F-dur (dat. Bad Soden 2—14 juli 1885) och C-dur (dat. 4 mars— 10 maj 1888), ett Scherzo i A-dur för piano och stråkinstrument (dat. 7 juli 1866), ett Andante i c-moll för klarinett och piano tvenne obetitlade satser för violin, viola och piano, en Sorgmarsch d-moll för orkester (även i pianosättning), en dubbelfuga i C-dur för piano samt en »Danse espagnole» för piano. Bland vokalverk märkas en Ballade för talstämma, soli, kör och orkester, en aria till text av Anna Maria Lenngren samt smärre sånger till texter av B. E. Malmström och J. L. Runeberg. Dessutom finnes en samling skisser i Musikaliska akademiens bibliotek, av vilken framgår, att han planlagt åtminstone två ytterligare stråkkvartetter.

D. karakteriseras av samtida kritiker och ännu levande musiker, som haft tillfälle lära känna honom som pedagog och dirigent, såsom en ytterst habil musiker. Han lär som violinist ha visat stor talang för sitt instrument men avbröt tidigt sin bana som konserterande violinist för att ägna sig åt dirigering. Om denna sida av hans konstnärskap skriver en författare i Svensk musiktidning (årg. 10, 15 dec. 1890, s. 153), att han »visat en framstående förmåga, som visserligen ej framträtt för publiken i ett mera energiskt sätt att föra taktpinnen, men som burit frukt i god sammanhållning på scenen och i orkestern av vad som kommit till framställning».

I nekrologen över honom i samma tidskrift (årg. 25, 15 juni 1905, s. 81) säges, att han var »en skicklig dirigent, som dock förde taktpinnen med nästan flegmatiskt lugn».

Hans produktion som skapande musiker var visserligen ej stor, men de i Musikaliska akademiens bibliotek förvarade manuskripten visa honom som en god tekniker i Mendelssohns och Normans anda. Han skrev en välklingande, ofta polyfont betonad orkestersats, hans pianofaktur är elegant och tacksam och hans behandling av violinens tekniska och klangliga möjligheter vittnar om den virtuosmässigt utbildade violinistens förtrogenhet med sitt instrument. En bestående insats i svenskt musikliv gjorde D. som pedagog under sin mångåriga verksamhet vid Musikaliska akademiens konservatorium, där han handledde många generationer av blivande musiker i kontrapunkt, instrumentation och komnnsitinn Trots ett måneårigt astmatiskt lidande, som under långa tider tvang honom att hålla sig i stillhet, bevarade D. ända till sitt sista levnadsår ett stort intresse för sin konst.

Författare

Sven E. Svensson.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

— Brev från D. (1868—88) till L. O. Josephson finnas i K. biblioteket.

Tryckta arbeten

Tre sånger till ord af Runeberg komponerade för en röst och piano. Sthm [1878]. — Till kongl. opera. sångaren Pelle Janzon. En samling visor för basröst med pianoaccompagnement. Sthm [1882]. — Till Albert Rubenson. Symfoni d-moll komponerad för stor orkester. Partitur. Sthm [1890]. [Även såsom:] Arrangement för piano 4 händer. Sthm 1890. — Till fru Hilma Lundqvist. Romans för violin och piano. Sthm [1890].

Källor och litteratur

Kompositionsmanuskr. och skisser i MA. — Sv. musiktidning 1890, s. 153 och 1905, s. 81. — A. Lindgren, Svenske hofkapellmästare 1782 —1882 (1882) ; C. F. Lundqvist, Minnen och anteckningar, 2 (1909); E. Åkerberg, Musiklifvet inom Par Bricole (1910).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Joseph Gottlieb Dente, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17465, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven E. Svensson.), hämtad 2017-07-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17465
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Joseph Gottlieb Dente, urn:sbl:17465, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven E. Svensson.), hämtad 2017-07-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se