Clas Depken d.ä.

Död:1634-05-24

Affärsman


Band 11 (1945), sida 102.

Meriter

3. Clas Depken d. ä., den föregåendes broder, son till D. 1, d. 24 maj 1634, borgare i Västerås och Falun, förmögen kopparbergsman och handelsman, kyrkovärd i Falun omkr. 1630, kronoarrendator.

Gr. m. Elisabeth Christoffersdotter, d 12 mars 1654 i Falun, dotter av bergsmannen Christoffer i Nor, adlad 1621 (i litteraturen senare kallad Gyllenknoster, ett namn, som han dock ej bar; att han kallats Depken är oriktigt och beror på förväxling med D.).

Biografi

Det har ovan under D. 1 nämnts, huru Simon Döpken d. ä., D: s fader, vid sina omfattande affärsföretag kom, härtill gynnad av kronan, att särskilt intressera sig för kopparhandeln vid Stora Kopparberget. Det visade sig snart, att Simon måste hålla ett permanent ombud i Falun, på vilket han helt kunde lita. Som sådant verkade från 1600-talets första år Clas D., vilken var bosatt med sin familj i Falun redan före 1610. Detta hindrade icke, att han för sin faders räkning tidvis även reste utomlands; sålunda vistades han 1613 som dennes befullmäktigade i Lybeck. Ehuru D. hade sin verksamhet huvudsakligen förlagd till Kopparberget, räknades han ännu på 1620-talet som borgare i Västerås, där han för egen räkning förvärvade flera gårdar. År 1618 fick han tillsammans med en annan västeråsborgare privilegium på att inneha stadens rådhuskällare, en säkerligen inkomstbringande affär. Vidare arrenderade D. och en borgare vid namn Carl Larsson från 19 maj 1621 den s. k. Västra ladugården, en kungsladugård invid Västerås, med tillhörande ägor och rättigheter. För arrendet, som gällde på sex år, skulle de betala 300 dlr årligen. År 1627 fick D. skattefrihet på sitt från fadern ärvda skattehemman Vedeboda i Lundby sn i Västmanland mot 24 dlr i ärlig avgift till kronan. Hemmanet beboddes av D: s syster Anna Melitz och övertogs efter hennes död av sonen Johan Melitz.

D: s huvudverksamhet var emellertid förlagd till Stora Kopparberget. Som ofta var fallet vid transaktionerna mellan kopparbergsmännen och bergsmännen, råkade flera av de senare i skuld till D., och denne kom så att i Falun förvärva flera fastigheter, vilka pantsatts till honom av bergsmännen för skuld. Enligt 1624 års partalslängd var D. redan vid mitten av 1620-talet en flitig invägare av koppar vid kopparvågen. Han blev också ägare till en med konstvatten driven hytta på Falan, som uppkallades efter honom. D. blev på så sätt från att från början enbart ha "varit köpman själv en av kopparbergsmännen, och 1630 finna vi honom, som den främste av några förmögna bergsmän, arrendera Ärlinghundra härad på tre års tid, just för att motverka köpmannaintres sena vid Kopparberget. I kontraktet, dat. 5 mars s. å., säges sålunda inledningsvis, att arrendet kommit till stånd för att stödja bergsmännen, enär mot dessa utövades »ett stort skinneri av dem, som där sin handel hava med varors föryttrande, särdeles spannemåls utprångande, så att våra bergsmän och de som bruk hava, taga därigenom en stor skada...». D. och hans »medkonsorter» skulle erlägga arrendet i råkoppar. I häradet ägde de att hålla egen fogde, vilken dock skulle avlägga ed i räknekammaren i Stockholm.

En av orsakerna till det anseende D. förvärvade i Falun, var hans förmånliga gifte. D. äktade nämligen under de första åren av sin vistelse vid Kopparberget dottern till dettas sannolikt rikaste och mest ansedde bergsman, den mångomskrivne bergsknapen Christoffer i Nor, adlad på Carl Bondes förord 1621 (se ovan). D. blev snart svärfaderns främste medhjälpare, och den senares hittills icke uppmärksammade testamente, dat. 4 febr. 1628 (avskrift i Svea hovrätts liber causarum 1638), vittnar om, att D. stod högt i gunst hos Christoffer. D:s hustru Elisabeth ärvde vid faderns död 14 febr. 1628 dennes huvudgård Noret med tillhörande hus, jord, hytta, gruvbod etc, hälften av frälsegodset Klubbetäckten samt en tredjedel av det rika boets guld, silver, koppar, reda penningar o. s. v. Klubbetäckten, som låg i Vika sn och vartill även hörde hytta, skog m. m., hade tidigare tillhört den med Christoffer befryndade släkten Svinhufvud. Det indrogs senare av kronan från D. och hans medarvingar på grund av utebliven rusttjänst. Noret blev senare kungsgård och residens för landshövdingen i Falun.

D. begrovs i Stora Kopparbergets gamla kyrka, där tidigare de små barnen Clas, Anna och Elisabeth lågo begravna. Efter D:s död förvaltade änkan länge ensam det rika boet. Om de till mogen ålder komna sönerna se släktöversikten ovan.

Författare

A. Kromnow.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Riksregistr.. Svea hovrätts domar 1615—16, 1640 och libri cau-.sarum 1:15, 9:12, 86:2, 95:3:7, 112:2:7, Allm. bergverksrel. 1640, allt

1 RA; Kammarkoll. kontraktsböcker 1617—33, Reduktionskoll. akt nr 45 (110), KA. — Axel Oxenstiernas skrifter och brefvexling, 2:11 (190o). —

J. A. Almquist, Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523—1630, 1 (1917); E. Hammarström, Äldre och nyare märkwärdigheter wid Stora Kopparberget,

2 (1789); Marita Lindgren, En borgarfamilj i 1600-talets Västerås (Länstidningens jul. [Vestmanlands läns tidnings julläsning] 1933); E. Lyberg, Från Järntorget till Kopparberget (Dalarnas hembverdsbok 194IV



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Clas Depken d.ä., https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17470, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Kromnow.), hämtad 2019-01-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17470
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Clas Depken d.ä., urn:sbl:17470, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Kromnow.), hämtad 2019-01-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se