Bo d.ä. Djure (Dyre)

Död:1421 – Vadstena församling, Östergötlands län (begr i Vadstena klosterkyrka)

Hövitsman, Riddare, Lekbroder


Band 11 (1945), sida 295.

Meriter

Bo Tygesen Dyre eller Bo Djure d. ä. omtalas från 1397, begr. 20 jan. 1421 i Vadstena klosterkyrka. Föräldrar: väpnaren Tyge Jensen Vispe (Due) till Tessebolle och Cecilia (Olufsdatter Lunge?). Var hövitsman på Stockholms slott från 1403, namnes som hövitsman även på Täljehus 1419; var riddare 1408; lekbroder i Tulita kloster 17 sept. 1416; lekbroder i Helga lekamens gille i Stockholm. Ägde jordegendom i såväl Danmark som Sverige (se nedan).

G. efter 1402 och säkerligen före 1411 m. Sigrid Uddormsdotter (flygande pil), som blev leksyster i Julita kloster 17 sept. 1416, var leksyster även i Helga lekamens gille i Stockholm samt levde ännu 1437, dotter av väpnaren Uddorm Petersson (flygande pil) och N. N. Jonsdotter (Malstaätt), samt förut g. m. riddaren Erik Nilsson (Bielke).

Biografi

D. utgick, såsom framgår av släktöversikten ovan, från Danmark ledande aristokrati. Han omtalas som närvarande vid konungens rättarting i Viborg 1400 och beseglade 1401 i Hälsingborg konung Eriks stadfästelse av drottning Margaretas testamente. Förmodligen blev D. riddare vid det stora riddarslaget i Lund okt. 1406 vid drottning Filippas kröning. Tidigt fick han sin huvudverksamhet förlagd till Sverige. Ehuru Margareta enligt såväl svenska landslagen som unions villkoren skulle besätta de svenska slottslänen med inländska män, gjorde hon vissa undantag härifrån. Det gällde därvid nästan helt hennes egna underhållsländer. På Stockholms slott, vilket enligt Nyköpings recess 1396 var drottningens enskilda länsbesittning, samt på det i förvaltningshänseende därmed samhöriga Täljehus (Södertälje), använde hon flera danska ämbetsmän, delvis samtidigt. D. var i Stockholm redan 1 maj 1402, då han och dansken Anders Ingvarsson (ankare) nämnas tillsammans; såsom hövitsman där omtalas D. från 1403. Som biträde hade han Anders Ingvarsson till dennes död 1416. I den politiska historien spelar D. eljest ingen framträdande roll men var t. ex. bland dem, som 23 juni 1419 beseglade konung Eriks bekräftelse av förbundet mellan, de nordiska rikena samt Polen och Litauen. — D. slog snabbt rot i Sverige, där han genom sitt gifte kom i nära beröring med högaristokratien. Hans svärfar var visserligen ingen betydande person, men D: s hustru var änka efter en medlem av Bielkeätten och hade även eljest viktiga sociala förbindelser. Hennes mor tillhörde den förnäma Malstaätten, och mormodern var syster till den kände marsken Erik Kettilsson Puke. Därtill kom att fru Sigrids syster var gift med det bekanta riksrådet, riddaren, och lagmannen Ulf Jonsson (Aspenäsätten; se bd 2, s. 397) i hans andra gifte (förut g. m. Märta Petersdotter Bonde, d. 1377). Med. sin svägerska Gunilla Uddormsdotters styvson (herr Ulfs son i första giftet), riddaren och riksrådet Lars Ulfsson (d. omkr. 1445),. fick D. därför nära beröring. Tidigt började D. sina jordförvärv i Sverige. Sålunda köpte han 1404 fast egendom i Kräklinge sn i Närke, och Askers härad där bortförpantades 1410 av konung Erik till D. för 1,200 svenska mark. Kanske var Bysta i Asker hans sätesgård, i varje fall bodde fru Sigrid där 1426 (7 jan.). Efter fru Gunilla Uddormsdotter, som hade ärvt sina söner Orm och Knut Ulfssöner, erhöllo D. och fru Sigrid mycken jord i Södermanland, Östergötland och Småland genom arvskifte med herr Lars Ulfsson 1418, bl. a. det sörmländska Biby samt Sanda (nu Sanna) i Asby sn (Ög.). Även i Stockholm var D. i besittning av ett stenhus vid Köpmangatan (1417). Tydligen hade D. ekonomiska intressen också, inom handel och sjöfart, ty 1418 förliste vid Pillau ett fartyg, vari han hade del och som varit lastat med osmundsjärn, talg och hudar. Emellertid bibehöll D. även jordegendom i Ods härad på Själland. Efter juni 1419 namnes herr Bo ej som levande. Då Hans Kröpelin, vilken redan i juni 1418 omtalats som hövitsman på Stockholms slott (således samtidigt med D.), i juni 1420 åter framträder som sådan, var D. möjligen redan död. Hans änka gav 1433 jord i själagift för D. till Vadstena kloster och donerade 1437 även fast egendom till Helgeandshuset i Stockholm.

Författare

Bengt Hildebhand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Pergamentsbrev 7 jan. 1426 och 4 juni 1433, RA; K. H. Karlsson, Biografiska anteckningar för medeltiden, Riddarhuset; C. Annerstedt, Svenska medeltidens frälsesläkter (X 58: a—h), UB. — Danske Magazin, [R. 1], Bd 4 (1750), s. 356; Handl. rör. Helga lekamens gille i Stockholm, utg. av I. Collijn, 1 (1921); Handl. rör. Skandinaviens hist., 36 (1855), bihang s. 11; Repertorium diplomaticum regni Danici mediaevalis, udg. ved Kr. Erslev, [R. 1], 1—4 (1894—1912); Stockholms stads jordebok 1420— 1471, utg. af H. Hildebrand (1876), s. 447 ff.; Sv. medeltidsregester,.. 1434—1441, utg. av S. Tunberg (1937); Sv. riks-archivets pergaments-bref, 1—2 (1866, 68); Sv. diplomatarium fr. o. m. år 1401, 1—3 (1875— 1902); Sverges traktater med främmande magter, utg. af O. S. Rydberg, 3 (1895); Vadstena klosters jordebok, utg. genom C. Silfverstolpe (Hist. handl. 16:1, 1898); Vadstena klosters minnesbok (1918). — G. Carlsson, Senare medeltiden, 1. Tidsskedet 1389—1448 (Sveriges historia till våra dagar, 3:1, 1941), s. 106 f., 122; Danmarks Adels Aarbog, 8, 1891, s. 131; Dansk biogr. Leksikon, red. af P. Engelstoft, 6 (1935); Kr. Erslev, Dronning Margrethe og Kalmarunionens Grundteggelse (1882), s. 261, 484, 486; C. G. Styffe, Bidrag till Skandinaviens historia, 2 (1864); dens., Skandinavien under unionstiden (3:e uppl., 1911); Överståthållarämbetet 163416/]01934 (1934), s. 13.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Bo d.ä. Djure (Dyre), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17565, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebhand.), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17565
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Bo d.ä. Djure (Dyre), urn:sbl:17565, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebhand.), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se