Erik Wilhelm Djurström

Född:1787-02-22 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1841-09-17 – Jönköpings Kristina församling, Jönköpings län

Skådespelare, Översättare, Teaterdirektör


Band 11 (1945), sida 310.

Meriter

Djurström, Erik Wilhelm, f. 22 febr. 1787 i Stockholm, d. genom olyckshändelse 17 sept. 1841 i Jönköping. D. var son utom äktenskapet till regeringsrådet, sedermera lagmannen Eric Wilhelm Strandberg (farfars bror till skalden C. W. A. Strandberg). Genomgick Stockholms storskola; började tidigt ägna sig åt scenisk konst och litterära arbeten, varvid han antog namnet Djurström; engagerad vid Djurgårdsteatern hos Abraham de Broens änka 1806—08, hos Isak de Broen 1808—10, i landsorten hos Fredrik Wilhelm Ståhlberg 1810—19, hos Ståhlbergs änka 1819—24 och övertog 1824 sällskapet, som han ledde till sin död.

G. 1) 1809 m. skådespelerskan och dansösen Charlotta Sandberg, f. 1785 i Stockholm, d. i kolera 23 aug. 1834 i Jönköping; 2) m. skådespelerskan Hedvig Charlotta Hoffman (se nedan).

Biografi

D. förenade med ett brinnande teaterintresse ett gott huvud, god smak och konstnärligt omdöme samt hade en mångsidig humanistisk bildning. I sitt yttre uppträdande hade han mycket av den gamle gustavianens världsvana och fina takt. Han hade vänner såväl inom den högre societeten som i den akademiska världen och var bl. a. högt skattad av Tegnér, vilken han tillägnade sin översättning av Grillparzers »Stamfrun». D. bidrog i hög grad att höja teaterns sociala anseende i landsorten.

Som skådespelare var D. mindre betydande, oaktat han ej saknade anlag, men gjorde sig ofta skyldig till överdrivet patos, och hans mimik ödelades av ansiktsspasmer. Emellertid förde sig D. väl och elegant, hade temperament och förvärvade stor scenvana, då han i regel spelade den manliga huvudrollen i alla större stycken såväl vid det Ståhlbergska sällskapet som vid sitt eget. Av svenska konungar förkroppsligade han Gustav Vasa i Kotzebues skådespel och Gustav II Adolf i Gustav III: s »Gustav Adolf och Ebba Brahe». Karl XII tolkade han i Planchés »Carl XII på ön Rügen» och i Vulpius' »Carl XII i Bender». D. ansåg själv, att hans egentliga fack var den romantiske hjälten och älskaren: Hamlet, Karl Moor i »Rövarbandet», Sigismund i »Livet en dröm» o. a. En verkligt god prestation i denna genre tycks ha varit Axel i »Axel och Valborg», som han spelade för första gången i Göteborg 30 nov. 1824, och vari han firade upprepade triumfer. Ännu under sina sista år uppträdde D. ibland i älskarroller och i någon mindre karaktärsroll. På D: s repertoar stodo också ett par komiska roller, bl. a. Figaro i »Figaros bröllop». Han uppträdde sista gången i Kalmar 8 aug. 1841, då han spelade teaterdirektören i »Den farliga tanten» Hos publiken var D. en stor favorit. Kritiken påtalade sällan hans brister som skådespelare, då man alltid satte värde på hans entusiasm för den dramatiska konsten, hans strävan att höja repertoarens litterära nivå och hans duglighet som teaterledare och regissör.

Det Djurströmska sällskapet kan sägas ha bildat epok i den svenska landsortens teaterhistoria. Redan under Ståhlbergs tid var D. den ledande kraften inom truppen och gjorde den under sin egen direktion till landets förnämsta resande sällskap. Genom D. och i hans översättningar introducerades ett stort antal sceniska mästerverk, som först senare nådde huvudstadsscenerna, bl. a. av Calderón, Oehlenschläger, Grillparzer och Schiller. Därjämte upptog repertoaren historiska och romantiska dramer av tyska, franska, danska och engelska författare i D: s egna översättningar. De lustspel och komedier, som uppfördes, voro också av utländska författare, men den komiska genren av spellistan var rätt styvmoderligt behandlad. Större plats var reserverad åt den lyriska repertoaren, som upptog en del sångspel och smärre opera-comiquer av mestadels äldre datum. På detta område firade D. en verklig triumf, då han 1827 med repertoaren införlivade sångspelet »Donaunymfen» (av Hensler med musik av Kauer), som länge förblev en kassapjäs.

För den inhemska dramatiken var D. i motsats till P. J. Deland ej något stöd. Några kvarlevor av den gustavianska repertoaren annonserades visserligen ibland men blevo ej kassastycken hos D.

Det Djurströmska sällskapet, vars medlemmar ofta fingo uppträda som munkar i första och som rövare i sista akten, räknade många av landsortens främsta artister, bl. a. Hedvig Charlotta Hoffman, anställd 1827. D: s favoritstad var Jönköping, där hans familj bodde, och där han hade många personliga förbindelser och en synnerligen uppskattande publik. Där tillbringade han också det mesta av sin lediga tid under arbete på sina översättningar. Tidigt fick han också fast fot i Göteborg. På 1830-talet och ända till sin död vistades han också länge och ofta i Kalmar. Likaledes uppträdde han mycket i Skåne, främst i Malmö, Hälsingborg och Lund.

D: s förmåga som översättare var anmärkningsvärd, och han var utomordentligt produktiv; hans översättningar verka ännu sällsynt litet föråldrade. En förteckning på D:s dramatiska översättningar, som torde uppgå till omkr. 150, finnes i handskrift i K. biblioteket. — Brev från D. till N. M. Lindh (20 st. 1806—20) finnas i K. biblioteket, till J. De la Gardie (10 st. 1835—41) i Lunds univ.-bibliotek. D: s andra hustru, Hedvig Charlotta Hoffman, f. 14 maj 1807, d. 19 maj 1877 i Norrköping, var anställd hos D. 1827—41, då hon efter mannens död övertog sällskapet, som hon dock redan året därpå måste upplösa i Kristianstad. Efter några månader började hon emellertid på nytt i Norrköping och fortsatte som teaterdirektris till 1846, då skådespelaren Rudolf Forsberg, som sedan 1844 varit sällskapets ledande kraft, definitivt övertog truppen. Under H. Ch. H:s direktionstid spelade man även i Finland. Hon var engagerad hos Rudolf Forsberg 1846— 48, J. W. Weselius 1848—50, L. E. Elffors 1850—57, C. G. Hessler 1857—58, A. T. Schwartz 1858—59, därefter omväxlande hos Elffors, W. T. Gille och Hessler. År 1864 synes hon ha dragit sig tillbaka.

Fru D. var både vad anletsdrag och figur beträffar en av samtidens skönaste skådespelerskor, ägde en högst betydande talang och var under sin glanstid landsortens populäraste aktris. Mest bekant blev hon genom sin mycket beundrade framställning av Schillers »Jungfrun av Orléans», som hon var den första i Sverige att tolka. Hon spelade även Schillers »Maria Stuart» och skördade trots sin böjelse för högtravande patos och sin uppstyltade diktion mycket beröm i huvudrollerna i de romantiska skådespel och dramer, som stodo på sällskapets repertoar. Konstnärligt högre nådde hon antagligen som comédienne i en del roller, som i Stockholm hörde till Emilie Högqvists repertoar, titelrollen i »Den farliga tanten», Georgina i »Qväkarn och dansösen» o. a. I sådana uppgifter firade hennes skönhet och temperament verkliga triumfer. H. Ch. H., som knappast var omtyckt vid mannens sällskap, var liksom denne synnerligen väl sedd och mycket beundrad även i socialt mycket högt stående kretsar, ehuru hon ingalunda var i besittning av sin mans goda ton och förfinade världsvana. I sitt första äktenskap hade D. fyra barn, av vilka döttrarna Emilie och Wilhelmina båda ägnade sig åt scenen. Den senare dog i kolera samtidigt med modern. Utom äktenskapet hade D. bl. a. sonen Hugo Wilhelm Eberhard D. (1834—63)j som också blev skådespelare och tillhörde K. teatern 1859—60.

Författare

Nils Taube.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Prolog uppförd på privilegierade theatern i Malmö till firande af Hans maj: t konungens höga namnsdag, den 28 januarii 1811. Lund 1811. 4:o 19 s. — Sång vid firandet af den under Hans kongl. höghet kronprinsens befäl vunna segren vid Leipzig, i ödmjukhet tillegnad Carlshamns vördade borgerskap. Kristianstad 1813. 4: o 2 bl. — Vid Fredric Wilhelm Ståhlbergs graf. Linköping 1819. 4:o 2 bl. (Även i Christianstadsbladet 22 febr. 1819). — Sång, till firande af Hans kongl. höghet kronprinsens höga namnsdag, den 1 december 1824. Göteb. 1824. 4: o 2 bl. — Verser, af-sjunnga [sic] på theatern i Norrköping den 26 januari 1824, till firande af Hans maj:t konungens höga födelsedag. Norrk. 1824. 4:o 2 bl. — Sång vid prologen, till firande af H. K. H. kron-prinsens höga namnsdag, å nya theater-huset i Jönköping, den 1 december 1825. Jönköping 1825. 2 bl. — Ord vid pro- och epilogerne å nya theaterhuset i Jönköping den 2 mars och 9 maj 1825. Jönköping 1825. 8 s. (Omtr. i R. Björkman, Ur Jönköpings teaters historia, 1904, s. 72—73, 83—85.)

Översatt: [G. Bertrand], De outgrundelige. En schweizerhistoria. Pen-dant til Rudolph von Werdenbérg af förf. til Mazarino. D. 1—4. Strängnäs 1805—06. 150 s.; 167 s.; 152 s.; 144 s. — A. Lafontaine, Barneck och Sahl-dorf. D. 1—4. Sthm 1805—06. 215 s.; 191 s.; 199 s.; 208 s. — Anna Rad-cliffe, Grafven. D. 1—2. Strängnäs 1806. 208 s.; 248 s. — A. v. Kotzebue, Skyddsängeln. En sann berättelse. Sthm 1806. 52 s. — G. Bertrand, Banditanföraren Golisano eller: Den vandrande anden. En röfvare-historia. D. 1—2. Strängnäs, Sthm 1807. 228 s.; 238 s. — [E. A. F. Klingemann], Ruinerna i Svarta skogen. D. 1*. Sthm 1807. 1 bl., 164 s. — [F. Ch. H. L.] Pouqueville, Resa genom Morea och Albanien till Konstantinopel och flere andre delar af det ottomanniska riket, åren 1798, 1799, 1800 och 1801. D. 1—2. Örebro 1807. 310 s.; 1 bl., 263 s. — J. Turnbull, Resa omkring jorden, åren 1800 till 1804. Jemte en noga och utförlig målning af engelska brott-colonierna i Nya Holland... Öfwers. från tyskan. D. 1—2. Örebro 1807. 2 bl., 163 s.; 192 s. — [T. F. K. Arnold], Röfwar-anföraren Schinderhannes egenhändiga lefwernesbeskrifning. En i wåra tider sanfärdig pendant till Rinaldo Rinaldini. D. 1—2. Örebro 1808. 12: o 1 bl., 210 s.; 211 s. — V. A. Heinze, Beskrifning om konungariket Portugal och dess besittningar. Örebro 1808. 12: o 112 s. — [A.] v. Humboldt, & [A.] Bonpland, Resa till wändkretsarne åren 1799, 1800, 1801, 1802, 1803 och 1804. Ett utdrag ur deras memoirer af J. C. Delametherie. Öfvers. från tyskan. Örebro 1808. 12: o 63 s. — J. J. Spalding, Hus-läraren för religion och seder. En läsebok för alla stånd. Öfwers., med några tilläggningar och förändringar. Jönköping 1808. 12:o 2 bl., 88 s. — Äfventyraren Aschenbrenners förskräckligaste lefnadsår. .. . Öfvers. från tyskan. D. 1—3. Örebro 1808—09. 1 bl., 220 s.; 212 s.; 288 s. — CG. Cramer, Resan till brölloppet. Komisk roman. D. 1—2. Örebro 1809, 10. 12: o 263 s.; 228 s. — Röfwaranföraren Antonio Gargiulo, kallad Fra Diavolo. ... Örebro 1809. 135 s. — Chr. G. Salzmann, Carl von Carlsberg, eller: Menskliga eländet. D. 5. Sthm 1809. 2 bl., 196 s. [D. 1—4, 1799—1802, ej övers, av D.] — A. v. Kotzebue, Ottilia och Emma, eller äpplet faller långt ifrån trädet. En roman. D. 1—2. Jönköping 1810, 11. 1 bl., 173 s.; 1 bl., 189 s. (övers, anon.) — [T. Ziegler], Carlo di Francheci, furste för banditerne i Djefvuls-dalen. D. 1—4. Jönköping 1815—16. 240 s.; 148 s.; 192 s.; 218 s. (övers, anon.) — F. Grillparzer, Stamfrun. Sorgespel i fem akter. Efter 2: a tyska uppl. Linköping 1820. 148 s., 1 bl. — F. L. Z. Werner, Attila, hunnernes konung. Romantisk tragedi i fem akter. Sthm [m. fl.] (tr. Uppsala) 1821. 2 bl., 178 s. — W. Scott, Sjöröfvaren. D. 1; Karlskrona 1824. [Enl. L. Hammarsköld, Sv. vitterheten]. — C. F. Hensler, Donaunymfen eller Sjödrottningen. Romantiskt skådespel i 3 akter med sång. Musiken af F. Kauer. Jön- köping 1827. 101 s. —¦ Dramatisk blomsterkrans. En samling af öfvers. från utländske förf: s dramatiska arbeten, utg. af E. W. Djurström. D. 1—4. Malmö 1828—31. 2 bl., 283 s.; 2 bl., 332 s.; 2 bl., 262 s.; 2 bl., 316 s. [Innehåller: Calderon, Lifvet är en dröm; Mélesville, Sömngångarn; Deinhardstein, Da-naés bild; v. Houwald, Bilden; d'Aubigny, De begge sergeanterne; Scribe & Mélesville, Dockan; v. Houwald, Fyrbåken; v. Auffenberg, Talismanen; Théaulon, Det goda exemplet; v. Auffenberg, Fergus Mac Ivor; Franul v. Weissenthurn, Skogen vid Hermanstadt; Dartois, Pappegojorna.] — B. Rush, Medicinska undersökningar och anmärkningar öfver själens sjukdomar. Efter doctor Georg Königs tyska öfvers. af 2: a orig.-uppl. Jönköping 1828. 2 bl., 276 s. — C. A. Vulpius, Carl den tolfte i Bender. Historiskt skådespel i 5 akter. Helsingborg 1830. 100 s. — [M. E. G. M. Théaulon de Lambert & F. V. A. Dartois de Bournonville], Sju flickor i uniform. Comedie i 1 akt med sång. Öfvers. [efter L. Angely's bearb.]. Jönköping 1832. 51 s. — L. Angely, Vildbrådstjuvarne, eller studentputsen. Komedi i 1 akt med sång. Jönköping 1835. 1 bl., 49 s. — [A. E.] Scribe, [A. H. J. Duveyrier, dit] Mélesville, & [P. F. A.] Carmouche, Smekmånaden. Komedi i två akter, efter La lune du miel. Sthm 1835. 12: o 1 bl., 78 s. & omsl. (Thalia, H. 4; övers, anon.) — [A. E.] Scribe & [P.] Duport, Qväkarn och dansösen. Komedi i en akt. Sthm

1835. 12:o 1 bl., 73 s. & omsl. (ibid., H. 2; övers, anon.) — [J. L. Deinhardstein], Hans Sachs, eller fursten och skalden, romantiskt skådespel i 4 akter efter [orig. af] Deinhardtstein [sic] och [dansk öfvers. af] Oehlenschläger. Ystad

1836. 2 bl., 123 s. & omsl. (Övers, anon.) — [F. A. E. Planard], Silkes-stegen. Komedi i en akt. Sthm 1836. 12: o 67 s. & omsl. (Thalia, H. 8; övers, anon.) [Ny uppl.] Sthm 1853. 8: o 46 s. & omsl. (Dramatisk salong, H. 11; övers, anon.) 2: a uppl. Sthm 1869. 8: o 46 s. (övers, anon.) — [K.] Töpfer, Sen Er i spegeln. Komedi i en akt, efter professor Heibergs bearb. af... Nehmt ein Exempel däran! Sthm 1836. 12: o 58 s. & omsl. (Thalia, H. 10; övers, anon.) — [E. F. J. v. Munch-Bellinghausen], Griseldis. Romantiskt skådespel i fem akter, af Friedrich Halm. ... Norrk. 1838. 112 s. — L. Schnei-der, Den resande studenten, eller: Åskvädret. Komedi i två akter med sång. Kalmar 1839. 12: o 77 s. 2: a uppl. Sthm 1859. 8: o 52 s. & omsl. (Sy. thea-tern, N:o 82). — [A. E.] Scribe & [A. F.] Varner, För evigt eller medicin mot ett kärleksrus. Komedi i två akter. [Från Overskous danska version.] Sthm 1859. 64 s. (övers, anon.)

Källor och litteratur

Källor: Brev från H. Schönbeck till B. Schöldström i Barthelsonska saml., UB. — A. Ahnfelt, Europas konstnärer (1883—87); W. Berg, Anteckningar om Göteborgs äldre teatrar, 3 (1900); R. Björkman, Ur Jönköpings teaters historia (1904); E. Bodman, Hur man roade sig i Malmö för hundra år sedan (Malmö fornminnesfören. årsskrift 1938); G. Cygnaeus, Åbo teater 1839—1889 (1889); F. A. Dahlgren, Anteckningar om Stockholms theatrar (1866); A. E. Falck, Nyköpings teater (1935); J. F. Lundgren, Från en lång teaterbana (1886); G. Nordensvan, Svensk teater och svenska skådespelare från Gustav III till våra dagar, 1 (1917); N. P. Osberg, Lundaminnen från 1820-, 30- och 40-talen, utg. av G. Carlquist (Skr. utg. av fören. Det gamla Lund, 8—9, 1927); B. Schöldström, Brokiga bilder (1892); K. Sääf, Teatern i Wasa C19201. — Tidninsrar: Göteborg, Jönköping, Kalmar, Stockholm m. fl. platser; KB:s affischsaml.; meddel. från teaterdirektör C. Deurell.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik Wilhelm Djurström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17570, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils Taube.), hämtad 2019-01-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17570
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik Wilhelm Djurström, urn:sbl:17570, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nils Taube.), hämtad 2019-01-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se