Knut Drake

Död:1639-12-21 – Linderås församling, Jönköpings län (på Göberg)

Kavalleriofficer, Slottshövitsman


Band 11 (1945), sida 402.

Meriter

2. Knut Drake, den föregåendes son, d. 21 dec. 1639 på Göberg, Linderås sn (Jönk.). Uppges ha varit hovjunkare hos Karl IX; ryttmästare vid Smålands ryttare 28 dec. 1611; ställd på expektans 1617; ryttmästare vid Adelsfanan 19 jan. 1624; befalld att begiva sig till förhandlingarna vid Ulvsbäck 30 april s. å.; utskrivningskommissarie i Jönköpings län 4 april 1633; ståthållare på Jönköpings slott och över dess län 28 maj 1633; överkommendant (slottshövitsman) på nämnda slott 3 sept. 1634 (konfirm. 30 okt. och 29 nov. s. å.); avsked på grund av sjuklighet 2 april 1638. Ägde bl. a. Graby och Forsnäs i Sunds sn (Ög.), Hackerstad i Å sn (Ög.), Rösjöholm i Näshults sn och Göberg med Oberga i Linderås sn (Jönk.) samt innehade genom K. brev 19 jan. 1613 Säby sn (Jönk.) i förläning till 1619, då den indrogs.

G. 1) 9 jan. 1614 m. Helga Månsdotter (Stiernbielke), d. 1619, dotter av hövitsmannen Måns Olofsson (Stiernbielke) och Anna Larsdotter (Broms); 2) 1620 efter 20 april m. Maria Magdalena von Masenbach, levde ännu 1654, dotter av ståthållaren Hans von Masenbach och Margaretha Vogtin von Fronhausen, samt förut g. ni. fältöversten Christer Some.

Biografi

D., som ingick vid släktregementet Smålands ryttare, utmärkte sig under Kalmarkriget. Sedan Öland återtagits från danskarna hösten 1611, låg D. under Peder Mikelsson Hammarskjölds befäl där men blev våren 1612 överförd till fastlandet, vilket konungen ogillade. Den 11 april fick D. befallning att med 100 ryttare snarast återvända till Öland. Danskarna landstego 31 maj 1612 på Öland, varvid Hammarskjöld och hans trupper, bl. a. D., vid Edholmen försvarade ön. Svenskarna nödgades emellertid dra sig tillbaka till Borgholms slott. Följande dag gjorde man ett tappert utfall men fick under stora svårigheter slå sig tillbaka till fästningen, och belägring inleddes. Då danskarna 11 juni beredde sig att företaga stormning, lyckades Hammarskjöld att medelst kapitulation ernå fritt avtag för trupperna. D. användes sedan i Småland, bl. a. skulle han i juli stödja lantvärnet i det föga pålitliga Möre. Under truppkoncentreringen i december vid Värnamo var även D. befalld dit med en Smålands landsfana. Då Borgholms slott mars 1613 skulle återlämnas av danskarna, var D. ålagd att vara tillstädes. När drottning Maria Eleonora i början av hösten 1620 väntades från Tyskland, var D. en av dem, som beordrades att med sin fana möta i Kalmar. Under polska kriget fördes D. med sitt kompani på ett av fraktskeppen i juli 1621 över till Livland och var efter Rigas erövring under vintern förlagd till trakten av Salis och Lemsal. Han deltog även i striderna i Preussen men synes icke ha varit med i det tyska kriget. Sedan D: s kompani jan. 1622 sammanslagits med ett annat, gjorde han icke längre trupptjänst vid Smålands ryttare. Under mötet i Ulvsbäck i maj 1624 var det D., som den 20 sändes till de danska delegerade för att bestämma mötet till dagen därpå. Av riksrådet förordnades D. 15 juni 1629 att jämte Johan Henriksson Reuter och Knut Posse skickas som kommissarie till Göteborg för att mottaga trenne dit väntade, av J. Spens värvade regementen. Åt D. anförtroddes 1633 ståthållarskapet på Jönköpings slott och över dess län, och när den militära, och civila makten enligt 1634 års regeringsform åtskildes inom länen, fick han behålla överkommendantskapet. D. deltog i riksdagarna 1627, 1629, 1633 och 1634, i utskottsmötena 1630—32, 1634 och 1636 samt intog,på dessa en framträdande plats. Sålunda var han upprepade gånger med bland de adelns deputerade, som hade att överlägga med regeringen i viktigare ärenden, liksom han var en av dem, som å adelns vägnar undertecknade 1634 års regeringsform.

Hos Gustav II Adolf stod D. högt i gunst, och konungen lovprisade hans förtjänster i en skrivelse 26 april 1620, där han uppträdde som böneman för D. hos dennes blivande svärmor, sedan D. friat till hennes dotter, Christer Somes änka. Vid konungens begravning bar han Ölands fana. D. var en godsförmögen man. Utom arvegods i Småland, Östergötland och Finland fick D. med sin första maka några av de Ydregårdar, som i 200 år bevarades i ättens ägo, och med sin andra hustru säteriet Göberg, som förverkats av Some men återgivits till hans änka.

Författare

Fredrik Drake. Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Riksregistr., Biographica, RA; Drakeska släktarkivet, UB. — Axel Oxenstiernas skrifter och brefvexling, 1:2 (1896); Sv. riksrådets protokoll 1 & 3 (1878, 85); Sv. magazinet (1766), s. 149 f.; Sveriges ridderskaps och adels riksdags-protokoll, 1—2 (2:a uppl., 1904, 05). — A. Cronholm, Sveriges historia under Gustaf II Adolphs regering, 1 (1857), s. 152; G. Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, 9 (1936), s. 250, 262; [Hanna Friberg], Generalmajor Erik Drake. Några anteckningar av H. F. (Meddel. från Norra Smålands fornminnesfören., 4, 1915); J. Hallenberg, Svea rikes historia under konung Gustaf Adolf den stores regering, 2 (1790), s. 435, och 5 (1796); Nina Hammarskjöld, Ätten Hammarskjöld (1915); I. Hult, Karlskrona grenadjärregementes historia, 1. Smålands ryttare 1543— 1628 (1913); A. Larsen[-Liijefalk], Kalmarkrigen (1889); Sveriges krig 1611 —1632 [utg. av Generalstaben!, 1—2 (1936); G. V. Sylvander, Kalmar slotts och stads historia, 3:4 (1873).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Knut Drake, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17634, Svenskt biografiskt lexikon (art av Fredrik Drake. Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-09-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17634
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Knut Drake, urn:sbl:17634, Svenskt biografiskt lexikon (art av Fredrik Drake. Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-09-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se