Meriter

2. Jonas Johansson Dryander, sonson till D. 1, f. sannolikt omkr. 1670, d. (troligen i juni) 17071 Paris. Föräldrar: kyrkoherden Johannes Jonae Dryander och Annika Alzhovia. Student i Uppsala 18 sept. 1686; responderade 1692 och 1694; fil. magister där 11 dec. 1694; föreläste vid universitetet från 1698; kommissionssekreterare i Paris 1706. — Ogift (?).

Biografi

D. ägnade sig som student i Uppsala åt studier inom filosofiska fakulteten. Om han dessutom, såsom det uppgivits, studerat vid utländska universitet, synes ovisst. Tydligt är emellertid, att han skaffade sig anseende som en lärd man. År 1698 fick den unge magistern, ehuru varken professor eller adjunkt, tillstånd att offentligen annonsera om kollegier för studenterna. Under höstterminen 1698 föreläste han över Isocrates' Oratio panegyrica och Ciceros De officiis samt över historia philosophiæ i synnerhet moralis, korrigerade latinska och grekiska scripta samt disputerade två gånger i veckan. Då professuren i logik 1703 blev ledig genom den föregående innehavaren Andreas Goedings utnämning till domprost i Växjö, anmälde sig D. som sökande och syntes av somliga självskriven till platsen. Men »alla äro rädda för D.», skriver Samuel Barck till Olof Hermelin (24 okt. 1703), och professuren gick honom ur händerna. Samtidigt hade D. emellertid andra järn i elden. Av. Barcks och Hermelins brevväxling framgår det, att D. gynnades av Carl Piper, som ville bereda honom en plats i kansliet, närmast som registrator. Men i kanslikretsar väckte detta starkt motstånd. »Hur i Guds namn kommer Dryander i åtanke till kansliet? Det är ett gott professorsämne, men till kanslist är han så fallen som jag att vara poet», skriver Barck till Hermelin (25 juli 1703). Piper tryckte emellertid på Hermelin och förklarade, att D. skulle ha registratorstjänsten. Vid samma tid gick D. i vägen för sig själv, i det att han i brev till Hermelin gjorde sig påmint i fråga om professuren efter Goeding. Hermelin tog detta till anledning att eliminera D. från aspiranterna till posten i kansliet, och så gick D. miste även om denna. D. torde ha känt sig grundligt besviken och skyllde på Hermelin, som »inte skulle ha goda tankar om honom». Men D. gav inte upp sina planer på att komma över i förvaltningstjänst, och slutligen fick han sin vilja fram, då han utnämndes till kommissionssekreterare i Paris (1706).

D:s vistelse i Paris inföll under tiden för Karl XII:s lysande tid i Altranstädt och för de allierade makternas stora segrar över Ludvig XIV. I brev till expeditionssekreteraren Joachim von Düben berättar han nyheter från de västeuropeiska krigsteatrarna. Breven avslöja en ärelysten och inte så litet fåfäng herre. Han ombesörjer inköp av böcker och annat för Dübens räkning, och han är i sjunde himlen över att Düben i sina brev kallat honom »Mon frére», ett tilltal, som han med översvallande förtjusning återgäldar. Av breven framgår också, att D. sökte vinna diplomatiskt avancemang genom Dübens bemedling hos Piper. Hans planer i den vägen avklipptes emellertid hastigt genom hans död. Mest känd är D. genom sitt arbete om Karl XII (se nedan), som lades till grund för förra delen av den utförliga artikeln om konungen i de senare upplagorna av Moreris bekanta Dictionnaire. — D. samlade bl. a. på auktioner utomlands ett vackert och välbundet bibliotek, som mellan nov. 1703 och aug. 1705 inköptes av Josias Cederhielm.

Författare

G. Jacobson

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: a) akad. avhandl.: se J. H. Liden, Catalogus disputa-tionum, 1 (1778). — b) övriga arbeten: En herdes syn, när... Nicolaus Celsius... medh. .. Gunhilda Maria Spole... den 15 october anno 1691 ächta wänskapz förbund ingick. Upps. u. å. 4:o 2 bl. — Monimentum viro ... clarissimo domino magistro Petro Hök . .. dum beatae illius exuviae ... in con-, ditorium suum anno 1692... inferebantur. .. U. o. o. å. Fol. 2 bl. — Ad actum inaugurationis festivum . .. Carolo duodecimo . .. celebratum .'. . 1697, inter votivos laetissimosque orbis hyperboraei adplausus oden hane simplicis-simam. Sthm u. å. Fol. 2 bl. (Undert.) — Kort uttåg af kong Carl then Xlltes historia, [öfvers. från franskan af M. G'. Block]. U. o. o. å. [1709]. 12 bl., 142 s. (Anon.) — Histoire abregée de Charles XII., roi de Suede, Ouvrage posthume de Mr. le chevalier R****. La Haye 1730. 12 :o 4 bl., 456 s. (Sign.). Sv. övers.: Konung Carl den XII:tes historia i kort begrep, ifrån hans maj :ts födelse til dess död. Skrefwen på fransöska af Riddaren R*** nu på swenska öfwers., med anmärkningar. Sthm 1741. (9), V, 450 s., 6 pl.-bl. (Anon.). 2:a gången uplagd. D. 1—2. Sthm 1758. 1 bl., VI, 300 s. (sampag,)', 5 pl.-bl. (Anon.). Även övers, till polska 1756. [Om detta och föreg. arb. se: Tidningar om the lärdas arbeten, 1742, s. 17—20, och Warmholtz, Bibliotheca hist., nr 5939].

Källor och litteratur

Källor: Brev i von Diibenska saml., RA. — C. Annerstedt, Upsala universitets historia, 2:2 (1909); S. Bar[c]k, Bref till Olof Hermelin 1702— 1708, 1—2 (1914, 15); O. Hermelin, Bref till Samuel Barck 1702—1709 (1913); [A. Spole, Rektorsprogr. Upps. univ. 6 mars 1692, med inbjudan till D:s parent. över G. Choreus]; O. Walde, Storhetstidens litterära krigsbyten, 2 (1920); P. Wieselgren, Nv Smålands beskrifnine\ 1—3 ("1844—461: P. G. Vistrand, Smålands nation i Uppsala, 1 (1894—98).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jonas Johansson Dryander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17667, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17667
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jonas Johansson Dryander, urn:sbl:17667, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson), hämtad 2024-04-19.