Meriter

2. Gustaf (Gösta) Johan Anton Dunér, den föregåendes broder, f. 20 dec. 1840 i Billeberga sn (Malm.), d. 10 juli 1924 på Georgshill vid Ringsjön, Hörby sn (Malm.). Student vid Lunds univ. 14 dec. 1857; med. fil. kand. 1 okt. 1862; med. kand. i Uppsala 31 mars 1868; med. lic. där 29 nov. 1871; disp. för med. doktorsgrad i Lund 30 maj 1874, med. doktor där 1 juni s. å.; underläkare vid Allm. garnisonssjukhuset 13 okt. 1862—7 sept. 1863; stipendiat i Fältläkarkåren 20 mars 1865; olika förordnanden vid marinen 1868—71; amanuens vid Serafimerlasarettets kirurg, avd. 1 dec. 1871—1 okt. 1872; 2. bataljonsläkare vid Kronobergs reg. 10 okt. 1872; led. av Svenska läkarsällskapet 1872, av Svenska militärläkarföreningen 1875 (dess sekr. 1881); sjukhusläkare vid Allm. garnisonssjukhuset 1874—77; e. o. amanuens i Medicinalstyrelsens fältläkarkontor 19 febr. 1875—13 mars 1884; utländska studieresor till ett flertal länder, därunder i tre månader chefläkare vid ett rumänskt fältlasarett i Turn-Majurelli under rysk-turkiska kriget 1877—78 samt studier av pestliknande sjukdom i Astrachan-guvernementet i Ryssland 1879; 1. bataljonsläkare vid Svea artillerireg. 27 febr. 1880; regementsläkare vid Livreg. dragonkår 29 okt. 1881, vid Svea trängbataljon 1 febr. 1885 (fullm. 28 aug.); överfältläkare och led. av Medicinalstyrelsen 25 sept. 1896; deltog som regeringens ombud iXII:e internationella kongressen i Moskva 1897; avsked med pension 2 febr. 1906. RVO 1879; LKrVA2kl 1881; ryska Röda korsets utmärkelsetecken 1882; RNO 1884; KV02kl 1905; RNS:tOO2kl 1899.

G. 2 sept. 1880 i Stockholm m. Sigrid Anna Eleonora Neiiber, f. 29 aug. 1858 där, d. I7 juli 1934 i Limhamn (Malm.), dotter av expeditionssekreteraren i K. M.:ts kansli Ludvig Theodor Neijber och Hedvig Eleonora Constantia Broberg.

Biografi

Gösta D. kom väl förberedd till sina uppgifter och var i yngre år en god praktiker. Av olika skäl kom han dock tidigt att intressera sig för militärläkarens verksamhet. Innan hans studieresor ännu voro avslutade, blev D. från 1876 sekreterare i den kommitté, som ägde att ordna den militära sjukvården. Med sina friska intryck från utlandet fick han militärens stöd för tanken, att läkarna, som de i realiteten ansvariga för denna sjukvårds resultat, själva skalle utbilda och leda de för högre truppförband erforderliga sjukvårdstrupperna. Läkarna mottogo detta anbud med, som D. uttryckte sig, »förbluffande likgiltighet»; officerare måste åtaga sig även uppsättningen av och utbildningen vid sjukvårdskompaniet inom den nyuppsatta trängkåren. Läkarna åtogo sig den diffust avgränsade s. k. fackutbildningen. I huvudsak äga dessa grunder giltighet i denna dag. D. blev den förste regementsläkaren vid trängen; med sina utmärkta även rent militära färdigheter ledde han sjukvårdspersonalen mönstergillt, skrev ett flertal läroböcker, deltog i arbetet för reglerandet av sjukvårdsförbandens uppträdande i fält (1886— 88) och utnyttjades i ett otal utredningar. Som ledamot av Medicinalstyrelsen och ställföreträdare för generaldirektören var D. en skicklig och klok ämbetsman.

Fullständig framgång hade D. vid skapandet av ett självständigt sjukvårdsorgan för armén. Statsmakterna hade upprepade gånger sökt giva försvaret en lämpligare förvaltning än den, som härrörde från 1787, 1850 och 1866. År 1907 — året efter det, då D. avgick ur tjänst — godkände statsmakterna tillkomsten av den nya, av D.m. fl. föreslagna Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, som i sig upptog den dittillsvarande sjukvårdsbyrån inom intendentsdepartementet och den militäre läkarrepresentanten i Medicinalstyrelsen. Först 1943 beslöt riksdagen, att denna organisation skulle uppgå i en för samtliga försvarsgrenar gemensam, självständig sjukvårdsförvaltning.

D. var en mångsidig man. Vid sitt Tusculum ute vid Skärholmen, mittemot Kungshatt, hade han en ansenlig trädgård med växthus. Han utvecklade sig till en sakkunnig pomolog, sålde frukt, meloner, persikor, fick ett härligt vin från sina druvor, lyckades genom korsningar få fram en delikat sorts jordgubbar och var en svampkännare som få. Efter sitt avsked flyttade han till sin hemprovins Skåne och trollade i Georgshill fram en ny fruktodling på tusen träd. Under åtskilliga år var han vice ordförande i Sveriges pomologiska förening. — Hans sinne för det exakta förde honom till fotograferingskonsten; han blev en god fotograf och var i flera år intresserad ordförande i Fotografiska föreningen.

Personligen var D. en barsk herre. Det myndiga utseendet á la fransk officer från Napoleon III: s tid förenades med en reslig växt och mörk, sonor stämma. Han gick i sina mellanhavanden med myndigheterna gärna rakt på sak och var, då så behövdes, mot byråkrater och motståndare en rätt hänsynslös statens tjänare. Han föraktade omvägar och avslöjade med elegans ovederhäftigheter och halvsanningar. Till vardags var han så inbunden, att då hans ansikte lystes upp av ett leende, hade detta en slående effekt. Det är egendomligt, att denne allvarlige man i sig hade åtskilligt av en levnadskonstnär; dit hörde bl. a. smaken för ett gott bord. Han var en mästerkock och en skicklig lärare inom kokkonsten. Han var vidare genommusikalisk med fin musikalisk bildning. Själv spelade han både piano och flöjt och var en flitig teaterbesökare, främst givetvis av operan.

Bröderna D. voro sällsamt olika. Den ene (N. C. D., se ovan) hade en gammaldags mjuk vänlighet, var hovsam i sitt tal, en smula världsfrämmande utanför sitt fack, borgerlig i sitt leverne. Gösta D. åter var sträv i sitt språk, realist i tillvaron, med livshunger i karaktären. Lika voro bröderna i osentimental sanningskärlek, klarseende omdöme, djupplöjande arbetsiver. — Brev från D. till brodern och svägerskan finnas i Uppsala univ.-bibliotek (sign. G 58).

Författare

Richard Erhardt.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om den inre urethrotomien. Lund 1874. 91, (1) s. (Gra-dualavh.) [Ny uppl.:] Sthm 1874. 108 s., 2 pl.-bl. Även i: Nord. medic. arkiv,

TqJ' Ån^n-S' 60 S'' 2 pL"bL fRef- av C- Santesson i Hygiea, Bd 36, 18/4, s. 490—497]. — Sammandrag af beväringsmanskapets besigtningar 1861—1875 (Tidskr. i milit. hälsovård, Bd 2, 1877, s. 53—57). — Om blåsdusch vid akuta cystiter (Hygiea, Bd 38, 1876, s. 497—510; även särtr., 14 s.). ¦— Anteckningar om Esmarchs blodbesparande operationsförfarande (Hvgiea, Bd 39, 1877, s. 305—320; även särtr!', 16 s.). — Från krigsskådeplatsen, 1—4 (Tidskr. i milit. hälsovård, Bd 2, 1877, s. 360—378, 3, 1878, s. 22—54). — Fall af urinrörsförträngning; inre uretrotomi; död 40 dagar efter operationen i följd af kronisk pnevmoni (Nord. medic. arkiv, Bd 9, 1877, N:o 4, s. 9—14; även särtr., 6 s.). — Anteckningar från verldsexposi-tionen i Paris 1878 (Tidskr. i milit. hälsovård, Bd 3, 1878, _s. 300—310.). — Några anteckningar om sjukvårdsanstalterna i Bukarest (Hygiea, Bd 40, i 878, s. 304—315; även särtr., 12 s.). — Anteckningar om pesten i Astrakanguverne-mentet (Hygiea, Bd 41, _ 1879, s. 457—473; även särtr., 17 s.). — Rese: berättelse om en resa till guvernementet Astrachan i Ryssland (Tidskr. i milit. hälsovård, Bd 4, 1879, s. 296—303). — Några anmärkningar i anledning af »Spanska härens sjukvårdsorganisation» af dr Edw. Braun (ibid., Bd 5, 1880, s. 44—52). — Underdånigt betänkande med förslag angående ordnande af härens sanitetsväsende afg. af Militära helsovårdskomitén den 12 april 1881. Sthm 1881. IV, 102 s., 1 bl., 118 s., 1 bl., 88 s. (Föret, undert. ss. sekr.) — Om ögonspegelns användning till bestämmande af ögats refraktionstillstånd (Tidskr. i milit. hälsovård, Bd 9, 1884, s. 26—45; 'även särtr., 20 s.). — Ytterligare några ord om varicocele och dess inflytande på duglighet till krigstjenst (ibid., s. 401—406). — Lärobok för trängens sjukvårdsunderbefäl. 1. Helso- och sjukvård. Sthm 1887. VIII, 216 s. [Annan utg.:] Lärobok i helso- och sjukvård. Sthm 1887. VIII, 216 s. — Taktiska exempel på sanitetsformationernas användande under strid (Tidskr. i milit. hälsovård, Bd 12, 1887, s. 257—286; även särtr., 30 s.). — Handbok för sjukvårdare. Sthm 1889. 1 bl., VIII, 215 s. — Ur Svenska militärläkareför-eningens årsberättelse den 19 october 1889 (Tidskr. i milit. hälsovård, Bd 14, 1889, s. 147—150). — En ny sjukbarack vid Marieberg (ibid., Bd 17, 1892, s. 226—230). — Om de nyare eldvapnen och dessas inflytande på sanitets-tjensten under strid. Föredrag vid Sv. militärläkarefören:s årshögtid .. . 1893 (ibid., Bd 18, 1893, s. 1—32). — Berättelse om sjukvårdstjensten under fält-tjenstöfningarne i Dalarne hösten 1897 (ibid., Bd 23, 1898, s. 81—102, 1 karta; även särtr., 22 s.). — Berättelse om sjukvårdstjensten under fält-tjenstöfningarne i Skåne den 7—12 september 1899 (ibid., Bd 25, 1900, s. 1—28, 1 karta). — Om vinberedning i hemmen. Anförande.. . 1901 (Sveriges po-molog. fören. årsskrift, Årg. 2, 1901, s. 19—25). — [Anförande i Sv. läkaresällskapet ang. prostitutionsfrågan] (Förhandl. vid Sv. läkaresällsk:s sammankomster år 1902, s. 128—129). — Berättelse om sjukvårdstjänsten under fält-tjänstöfningarna i Södermanland och Nerike den 18—23 september 1902 (Tidskr. i milit. hälsovård, Bd 28, 1903, s. 43—90, 1 karta; även särtr., 48 s.). —¦ Inskrifning af värnpliktige (ibid., s. 93—95). —• Är organisationen och utbildningen af trängens sjukvårdskompanier för närvarande tillfredsställande? . . . Föredrag vid Sv. militärläkaref ören :s årsmöte ... 1906 (ibid., Bd 31, 1906, s. 277—290). — Referat: E. Martin, Om behandlingen af några komplikationer till urinrörsförträngningar (Hygiea, Bd 37, 1875, s. 571—577). — J. Landsberger, Handbok i krigskirurgisk teknik (ibid., s. 685—690). — Dolbeaus sjukdom (Hygiea, Bd 38, 1876, s. 6—11). — La théorie des germes et ses applications ä la médecine et å la chirurgie, par MM. Pasteur, Joubert et Chamberland (Hygiea, Bd 40, 1878, s. 371—379; även särtr., 8 s.). — Conragious diseases bill (Tidskr. i milit. hälsovård, Bd 6, 1881, s. 29—30). — Wahlberg, Försök till kort handledning i sanitetstruppers taktik (ibid., Bd 13, 1888, s. 46—55). ¦— Unser Militär-Sanitätswesen und dessen zeitgemässe Re-organisierung (ibid., Bd 14, 1889, s. 57—62). — Om Forbindningspakker, af V. Andersen (ibid., s. 166—168). — Westergren, Nytt och gammalt [samtj Rudberg, Förslag till omorganisation af Kongl. flottans läkarestat .(ibid., Bd 15, 1890, s. 70—82). •— Habart, Die Geschossfrage der Gegenwart und ihre Wechselbeziehungen zur Kriegschirurgie (ibid., Bd 16, 1891, s. 73—80). — Schaper, Sanitätsdienst in russisch-tiirkischen Kriege 1877—78 (ibid., s. 220— 230). — Friedens-Sanitäts-Ordnung (ibid., Bd 17, 1892, s. 67—77). — Th. Hwass, Studier öfver transitorisk albuminuri hos till utseendet friska personer (ibid., Bd 19, 1894, s. 141—147). — Översatt: Handledning i hälso- och sjukvård ombord å kofferdifartyg. På uppdrag af statssekreteraren i kejserliga tyska rikscivildepartementet utarb. i kejserliga hälsovårdsöfverstyrelsen. Sthm 1891. VII, 160 s. — Smärre officiella och andra meddel. i Förhandl. vid Sv. läkaresällsk:s sammankomster, Tidskr. i milit. hälsovård m. fl.

Källor och litteratur

Källor: R. Erhardt, En veteran (Tidskr. i milit. hälsovård,. 45, 1920); Sveriges läkare-historia, F. 3, utg. af A. J. Bruzelius, 1, 3 (1886, 1901) & F. 4, red. av A. Widstrand, 1, 1930; A. Wfahlsteldt. G. T. A. Dunér (Tidskr. i milit. hälsovård, 49, 1924). '

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf (Gösta) Johan Anton Dunér, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17701, Svenskt biografiskt lexikon (art av Richard Erhardt.), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17701
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf (Gösta) Johan Anton Dunér, urn:sbl:17701, Svenskt biografiskt lexikon (art av Richard Erhardt.), hämtad 2024-04-26.