Gustaf Wilhlem Johan Düben, von

Född:1822-05-25 – Lista församling, Södermanlands län (på Vargarn)
Död:1892-07-14 – Vårdinge församling, Stockholms län (i Nysund)

Anatom, Läkare, Riksdagsledamot


Band 11 (1945), sida 665.

Meriter

9. Gustaf Wilhelm Johan von Düben, sonsons sonson till D. 3, f. 25 maj 1822 på Vargarn i Lista sn (Söd.), d. 14 juli 1892 på sin egendom Nysund i Vårdinge sn (Sth.). Föräldrar: friherre Gustaf Henrik von Düben och Petronella Sutthoff. Student vid Lunds univ. 18 dec. 1837; filol. kand. 20 juni 1842; fil. kand. 3 juni 1844; fil. doktor 22 juni s. å.; studieresa på uppdrag av Vetenskapsakademien till England, Godahoppsudden, Indien och Kina 1844—46; bibliotekarie och sekr, vid Karol. inst. i Stockholm 1846 —55; kir. magisterex., l:a avd., 18 april 1849; förestod adjunk-turen i materia medica och historia naturalis vid ovannämnda institut 25 mars 1850—1 nov. 1851; kir. magisterex., 2:a avd., 11 jan. 1851 och 3:e avd. 26 nov. s. å.; led. av sv. läkaresällsk. s. å.; amanuens vid Serafimerlasarettets i Stockholm med. klinik 1 aug. 1852—31 maj 1855; underläkare vid nämnda lasarett 1853; 2:e läkare vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn 1 febr. 1854—55; disp. för med. doktorsgrad i Uppsala 28 april 1855; av K. M:t befriad från skyldighet att avlägga med. kand.- och med. lic.-ex., med. doktor i Uppsala 31 maj s. å.; tf. professor i patologisk anatomi vid Karol. inst. 28 maj s. å. och ord. 19 juni 1858; tjf. överläkare vid Serafimerlasarettet aug.—dec. 1858, maj—sept. 1859; sekr. hos sv. läkaresällsk. 1858—60, ordf. 1861—62; huvudredaktör för tidskriften Hygiea 1859—61; tf. professor i anatomi och fysiologi vid Karol. inst. april 1860, ord. 30 aug. 1861 samt professor i anatomi där 1874—23 sept. 1887; led. av direktionen för Stockholms hospital för sinnessjuka 1860—71; tillfällig lärare i anatomi vid Akademien för de fria konsterna 1860, professor i målareanatomien där 14 sept. 1861—28 nov. 1868; lärare i fysiologi och hälsolära vid Högre lärarinneseminariet 1861—75; intendent vid Medevi hälsobrunn 1862—66; led. av ridderskapet och adeln vid riksdagarna 1847—48, 1850—51, 1853—54, 1856—58, 1859—60, 1862—63 och 1865—66 (led. av bankoutskottet 1862—63); stadsfullmäktig i Stockholm 1863—74; led. av fattigvårdsnämnden där s. å.; studieresa till Tyskland, Frankrike, England, Irland, Belgien och Holland aug. 1864—juli 1865; led. av styr. för Stockholms sjukhem 1867—87; ordf. i styr. för Livförsäkrings-a.-b. Nordstjärnan 1871; led. av Stockholms högskolas styr. 1871—87. LVA1860 (preses 1882—83); led. av Société danthropologie de Paris 1862; RNO s. å.; led. av The Anthropological Inst. of Great Britain and Ireland 1868.

G. 29 dec. 1857 i Stockholm m. Carolina Charlotta Mariana von Bahr, f. 23 nov. 1828 på Söderby i Näs sn (Upps.), d. 25 dec. 1915 på Nysund, dotter av majoren Robert Ulrik Henrik von Bahr och friherrinnan Eva Carolina Aimée Constance Åkerhielm af Märgretelund.

Biografi

Gustaf von D., som tidigt blev faderlös, omhändertogs av sin farbror U. W. von Düben på Södra Lindved (jfr släktart.) och uppväxte där tillsammans med sina kusiner, bl. a. M. W. von D. (D. 10). Den unge Gustaf hade en utpräglad studiebegåvning. Endast 15 år gammal blev han student och vid 22 års ålder promoverades han. De förhoppningar man ställde på den unge vetenskapsidkaren framgå tydligt av, att Vetenskapsakademien redan s. å. erbjöd honom att medfölja barkskeppet Prins Carl på en naturvetenskaplig resa till England, Godahoppsudden, Indien och Kina. Denna tvååriga resa blev av mycket stor betydelse för D: s fortsatta vetenskapliga produktion. Sina mest vägande vetenskapliga insatser gjorde nämligen D. på de antropologiska och etnografiska områdena, Efter återkomsten från resan påbörjade D. 1846 sina medicinska studier vid Karolinska institutet, där han även avslutade dem 1851. Han försvarade 1855 i Uppsala en medicinsk doktorsavhandling: »Öfversigt af de bidrag mikroskopet lemnat till den medicinska diagnostiken», på vilken han erhöll betyget cum laude. Redan under sina medicinska studier innehade D. olika förordnanden vid flera kliniker, och man kan med fog säga, att D. hade synnerligen grundlig medicinsk utbildning.

D: s förnämsta studieintresse var som nämnts riktat åt det antropologiskt-etnografiska hållet, inom vilket område han var en av våra förnämsta representanter. Han har bl. a. gjort en undersökning över scaphocephala kranier, som är ett av de första bidragen till denna kranieforms kasuistik och av betydande intresse. D:s avsikt var att bearbeta de i Karolinska institutets anatomiska museum då befintliga rikliga samlingarna av antropologiskt viktiga skelett och kranier, men genom en eldsvåda, som förstörde det oersättliga materialet, omintetgjordes den redan påbörjade undersökningen. Endast en mindre, redan färdig del av D: s undersökningar, »Crania Lapponica», utgavs postumt 1910. Från det döda materialet sökte sig D. till det levande, nämligen till lapparna. Han företog jämte sin maka, som var en utmärkt amatörfotograf, forskningsresor 1868 till fjällapparna i Lule lappmark, 1871 till de stora skogslanden i Sorsele, Lule och Pite lappmarker. Dylika sommarfärder voro då ännu vidlyftiga företag. Makarna D. levde tillsammans med nomaderna, och D. fick bl. a. ovärderliga meddelanden av den lappfödde gamle kyrkoherden i Sorsele Anders Fjellner. Resultatet blev D:s etnografiska standardarbete »Om Lappland och lapparne» (1873), som alltjämt är oumbärligt på sitt område. Som antropolog samarbetade D. även med den arkeologiska forskningen, särskilt med riksantikvarierna B. E. och Hans Hildebrand (stenåldersundersökningar i Västergötland på 1860-talet).

Det kanske kan tyckas egendomligt, att en man med D: s stora begåvning och breda vetenskapliga grund ej producerade flera mer vägande undersökningar inom sitt ämnesfack, än han gjorde. Detta finner emellertid sin förklaring i D: s mångsidighet, som tog hans tid i anspråk för vitt skilda värv. Under hela sin studietid vid Karolinska institutet var han dess bibliotekarie och sekreterare, och sedermera var han under mer än tio år institutets inspektor. Det var under en för Karolinska institutet mycket betydelsefull tid som dess närmaste ledning låg i D: s hand. I hård strid med särskilt medicinska, fakulteten i Uppsala lyckades institutet tillkämpa sig examensrätt till med. kand. och sedermera även rätten att anställa disputation för med. doktorsgrad. På initiativ av D. erhöll Karolinska institutet även en välbehövlig nybyggnad för de anatomiska, fysiologiska, histologiska och hygieniska institutionerna. Även. i Svenska läkaresällskapet spelade D. en framträdande roll, dels som redaktör för tidskriften Hygiea, dels som sekreterare och slutligen som ordförande. Särskilt under sin redaktionstid var-han en flitig referent och recensent i Hygiea. D. var även en kvick polemisk författare. Som sådan gjorde han bl. a. ett angrepp på Gymnastiska centralinstitutets ledning.

En viktig insats gjorde D. som lärare vid Högre lärarinneseminariet. Hans »Kurs i anatomi, fysiologi, helsolära och fysisk uppfostran» (1864) vittnar om hans sunda åsikter och klara, träffande, drastiska uttryckssätt. Användandet av t. ex. oriktigt formade skodon kallade D. för »dumheten att vilja frambringa större skönhet än naturen». Han drog också i härnad mot den som klädesplagg så olämpliga och ohygieniska krinolinen. D. gillade dansen som »god och glad motion» men fördömde de »långt förut förberedda balerna». Han gav även råd rörande födoämnen och spädbarnsvård. D. hade också tid och krafter över för den allmänna förvaltningen. Sålunda var han en tid ledamot av Stockholms stadsfullmäktige, och under många riksdagar representerade han sin ätt på Riddarhuset.

D. var en gedigen och fin personlighet, anspråkslös men samtidigt medveten om sitt värde, vänfast och klok. När han ansåg det behövas, var han ganska stridbar och kunde vara vass i repliken, men. i grunden var han godmodigt, humoristisk och välvillig. Hans mångsidiga intressen, ovanliga umgängesgåvor och kvicka infall gjorde honom till en omtyckt sällskapsmänniska, liksom han var en högt uppskattad lärare. D:s senare år förbittrades av ett svårt hiärtlidande, som lade honom i graven 1892.

Författare

C. D. Josephson, Ture Petrén, Bengt Hildebrand.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

— Brev från D. fin- nas i bl. a. K. biblioteket, Vetenskapsakademiens bibliotek, Vitterhetsakademien samt Lunds univ.-bibliotek.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Apparatus ad historiam Sveo-gothicam Celsiani, Sect. 2.r P. 33. Lund 1840. 4:o 1 bl., s. 129—132. (Diss., prass. H. Reuterdahl). — Fortsatta prolegomena om multiplikation. 4. Lund 1844. 4:o 1 bl., s. 25—36. (Diss., prass. C. J. D. Hill.) —¦ [Reseberättelser, dat. Aden och Singapore] (VA Öfversikt af förhandl., Årg. 2, 1845, s. 182—187; 3, 1846, s. 50—54).— Resa till Kap, Ostindien och Kina, åren 1844—1846. Sthm 1847. VIII, 159 s. ¦— Den epidemiskt-catarrhala febern i Köpenhamn under october och november månader. Efter Ugeskrift for Lasger d. 24 Dec. 1847 (Hygiea, Bd 10, 1848, s. 277—280). — Underrättelser om Gutta perchås hemland och beredning. Ur Frorieps och Schonburghs Fortschritte der Geographie. . . Bd 5, N:o 13 (ibid., s. 682—683). — Endast känselorganerna äro i stånd att gifva oss uppfattning af värme, köld och tryckning, af E. H. Weber. Ref. (Hygiea, Bd 11, 1849, s. 46—51). — Om nutrition, hypertrophi och atrophi, ur prof. James Pagets framställning i College of surgeons i maj 1847 (Hygiea, Bd 11, 1849, s. 289—308, 665—676; 12, 1850, s. 294—307). — Allmänna helsovården i hufvudstaden (Bore, 1851, nr 90, 93, 95—98, 109, 112, 122, 128, 145; anon.). — Medicinsk bibliografi för januari—-juni månader 1851 (Hygiea, Bd 13, 1851, s. 638—-640). — Om nödvändigheten af vetenskaplig kontroll öfver Gymnastiska central-institutet, med särskildt afseende på den medico-gymnas-tiska behandlingen och undervisningen derstädes. Kritisk framställnnig af D. Sthm 1851. VI s., 1 bl., 103, (1) s. & omsl. (Omsl.-titel: Om Gymnastiska central-institutet; sign.) —Ett fall af hermaphroditism, beskrifvet af d:r Awlev P. Banon (Hygiea, Bd 14, 1852, s. 724—729). — Tal, hållet wid Swenska nykterhets-sällskapets årsmöte, d. 20 juni 1853. Sthm 1853. 8 s. (Särtr. ur Sw. Nykterhcts-sällsk:s berättelse... 1852/53, tr. 1853, s. 57—62.) — Typhoid-feber-epidemien i Stockholm 1852, observerad å Kongl. Seraphimer-lazarettet (Hygiea, Bd 15, 1853, s. 335—353, 480—491; även särtr. Sthm 1853. 31, (1) s.). — Åderlåtning i pneumoni (ibid., s. 19—24). — Berättelse om sjukvården vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn från d. 6 febr. 1854 till och med d. 31 dec. samma år. Sthm 1855. 69 s. Berättelse... år

1855. Sthm 1856. 62 s. (Särtr. ur Sv. läkarsällsk:s nya handl., Bd 9—10.) — Ett fall av peritonitis hos barn vållad genom bristning af processus vermifor-mis och spolmaskars utkrypande i bukhålan (Hygiea, Bd 16, 1854, s. 341— 348). — Om karantäner och spärrningar mot kolera, enligt svensk erfarenhet. Sthm 1854. IV, 55 s. —• Mémoire sur 1'anatomie des tumeurs érectiles, par Charles Robin. Ref. (Hygiea, Bd 16, 1854, s. 553—555). — Om vulvo-vagi-nitis infantum (ibid., s. 592—602; även särtr. Sthm 1854. 11 s.). — Fall af hjertfel, emboli uti art. cruralis, brand i stortån etc, med lycklig utgång (Hygiea, Bd 17, 1855, s. 621 — 624). •— Homeopathiens hufvudläror, med anledning af dr P. I. Liedbecks skrift: »Homeopathiens närvarande ställning...» granskade af D. Bih.: Upplysningar om föregifna anfall mot P. H. Ling och svenska gymnastiken. Ett sjelfförsvar. Sthm 1855. XI, 110 s., 1 bl., 1 vikt tab. & omsl. (Sign.; omsl.-titel: Homeopalher och gymnaster, kritik och sjelfförsvar.) — Kungsholms barnakrubba. Årsberättelse för 1854, till styrelsen afgifven af dess sekreterare den 1 januari 1855. Sthm 1855. 12 :o 22 s. (Anon.) — Om sättet att igenkänna de vanliga vext-alkaloiderna från hvar-andra. Ref. (Hygiea, Bd 17, 1855, s. 624—626). — Öfversigt af de bidrag mikroskopet lemnat till den medicinska diagnostiken. Sthm 1855. 98 s., 1 bl. teser. (Gradualavh., Upps.; även med titelbl. utan disp.-uppgift.) Engelsk övers.: Treatise on microscopical diagnosis . .. transl., with additions, by Louis Bauer. New York 1859. 2 bl., V, 82 s. Tysk övers.: Leistungen des Mikroskops .... ubertr. ... von Lorenz Tutschek . . . Wurzburg 1858. VIII, 88 s., 4 pl.-bl. — Fall af thrombos i vena poplitea och vena? surales, embolier uti arteriae pulmonales, renales, m. fl. (Hygiea, Bd 18, 1856, s. 705—715; även särtr. Sthm 1856, 11, (1) s.). — Johan August Wahlberg. Ett minnesblad. Sthm 1857. 4:o 41 s., 1 portr.-bl. — Anteckningar till föreläsningar i patologisk anatomi, hållne vid Karolinska mediko-kirurgiska institutet. H. 1*. Sthm 1857. 4 bl., 127 s. — Sjukdomar i binjurarna. Ref. (Hygiea, Bd 18,

1856. s. 488—494; även särtr. Sthm 1856. 7, (1) s.) — Om drunknades behandling. Utdrag af Swenska läkare-sällskapets protokoll för den 16 juni

1857. Nyköping 1858. 4 s. (Undert.) — Konung Carl den tolftes dödssätt. Historiska handlingar, protokoll öfver 1859 års besigtning af konungens banesår, samt sammandrag af diskussionerna derom i Svenska läkare-sällskapet. . . Sthm 1860. 4:o 24 s., 5 pl.-bl. — Anatomiska notiser (Hygiea, Bd 23, 1861, s. 233—239; även särtr. Sthm 1861. 7 s.; forts. Bd 28, 1866, s. 151—157 & 37, 1875, s. 704—708). — Grunddragen af nutidens kännedom om ryggmer-gens byggnad och förrättningar. Tal... d. 7 okt. 1862. Sthm 1862. 23 s. (Särtr. ur Sv. läkarsällskapets nya handl., Bd 12, 1863, s. 289—314.) — Om bebofvet af ett physiologiskt-pathologiskt institut i hufvudstaden i samband med dervarande medicinska skola och kliniker. Sthm 1862. 4:o 23 s. (Program, Karolinska institutet.) —¦ Praktiska notiser (Hygiea, Bd 24, 1862, s. 201—208). — Kranier med tidig förbening af pilsömmen (scaphocephali). Sthm 1864. 50 s., 4 vikta pl.-bl. (Medicinskt archiv, Bd 2:1). — Program till föreläsningarna om blodet och blodomloppet. Sthm 1864. 8 s. (Anon.) — Kurs i anatomi, fysiologi, helsolära och fysisk uppfostran, föredragen vid Seminarium för bildande af lärarinnor, under hvarje af läseåren 1861—1864. Sthm 1864. 2 bl., 299, (3) s. (Anon.; föret, undert.) — Från utlandet 1864— 65. Bref. Sthm 1865. 47 s. (Särtr. ur Hygiea, Bd 27, 1865, s. 105—115, 137—149, 305—328.) — [Reservation mot afyttrande af Läkaresällskapets fastighet] (Förhandl. vid Sv. läkare-sällsk:s sammankomster år 1866, s. 85— 90). — Medevi helsobrunn och bad. Sthm 1867. X, .236 s., 1 vikt karta. — Om den svensk-norska lappfrågan (Sv. tidskr., 1872, s. 313—338, 417—430). — Om Lappland och lapparne, företrädesvis de svenske. Ethnografiska studier. Sthm 1873. VII, (1), 528 s., 8 pl.-bl., 1 vikt karta. — En björnjagt i Dalarne (Sv. jägarförbis nya tidskr., Årg. 12, 1874, s. 51—59, 1 vikt pl.-bl.; även särtr. Sthm 1874. 8 s., 1 vikt pl.-bl.). — Nils Matssons björnjagter (ibid.,

s. 59—'61; sign.....n). — [Diskussionsinlägg ang. utbetalande af livassurans-

summa i ett fall af själfmord under sinnessjukdom] (Förhandl. vid Sv. läkare-sällsk:s sammankomster år 1878, s. 205—214, 249—250). — Forskningarna i Central-Afrika. Återblick och framtidsutsigter. Sthm 1878. 148 s., 1 vikt karta. (Ur vår tids forskning, 23.) — Kritik och upplysningar med anledning af motionen n:o 100 i andra kammaren vid riksdagen 1881: »Om utfärdande af en lag till vivisektionens inskränkning». Sthm 1881. 32 s. (I vivisek-tionsfrågan. 1*; undert.) —• Forskningarne mot och i Central-Afrika åren 1878—1881. Föredrag... 17 febr. 1882 (Ymer, Årg. 2, 1882, s. 81—118). — Peter Fredrik Wahlberg. Minnesteckning föredragen... 1884 (Lefnadsteck-ningar öfver K. svenska vetenskap akad:s efter år 1854 aflidna ledamöter, Bd 2, 1878—85, s. 531—555). —¦ Om svenskarna på Kamerunberget. Föredrag... 24 april 1885. (Ymer, Årg. 6, 1886, s. 351—363). — [Om tatu-ering] (ibid., s. XII—XVIII). — Crania lapponica. With a preface by Gustaf Retzius. Ed. by C. G. Santesson. Sthm 1910. 4:o & atlasfol. 1 bl., 23 s., 22 pl.-bl. i portf. — Översatt: N. Gueneau de Mussy, Om pleuritis dia-phragmatica ... (Hygiea, Bd 16, 1854, s. 236—246). — Red.: Hygiea 1859— 1861.

Källor och litteratur

Källor: [Biogr. av] Märta Berg i Kungl. högre lärarinneseminariet in memoriam. Minnesrunor, saml. o. utg. av V. Fevrell (1943); C. Forsstrand, Från Slottsbacken till Ladugårdslandet (1921); [Nekrolog och biogr. data] (Förhandl. vid Sv. läkare-sällsk:s sammankomster år 1892, tr. 1893), s. 81—• 83, 156—157); Sveriges läkare-historia, F. 2, utg. af H. Wistrand, A. J. Bru-zelius & C. Edling, 1 (1873), & F. 3, utg. af A. J. Bruzelius, 1 (1886). — Meddel. av fil. kand. fröken Alärta Berg, Stockholm.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf Wilhlem Johan Düben, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17745, Svenskt biografiskt lexikon (art av C. D. Josephson, Ture Petrén, Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-02-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17745
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf Wilhlem Johan Düben, von, urn:sbl:17745, Svenskt biografiskt lexikon (art av C. D. Josephson, Ture Petrén, Bengt Hildebrand.), hämtad 2019-02-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se