Magnus Wilhlem Düben, von

Född:1814-02-12 – Strövelstorps församling, Kristianstads län (på Vegeholm)
Död:1845-08-09 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Botanist, Zoolog


Band 11 (1945), sida 670.

Meriter

10. Magnus Wilhelm von Düben, kusin till D. 9, f. 12 febr. 1814 på Vegeholm i Strövelstorps sn (Krist.), d. 9 aug. 1845 i Lund. Föräldrar: kaptenen friherre Ulrik Wilhelm von Düben och Catharina Flinck. Student vid Lunds univ. 19 juni 1828; disp. pro exercitio 13 maj 1829; filol. kand. 21 dec. 1833; fil. kand. 30 maj 1835; disp. pro gradu 17 juni 1835, fil. magister (med andra hedersrummet) 23 juni s. å.; docent i botanik vid Lunds univ. 23 mars 1838; lärare vid Handelsinstitutet i Göteborg 1839— 41; tf. intendent vid Lunds zoologiska museum 31 mars 1842; adjunkt i zoologi och intendent vid zoologiska museet vid Lunds univ. 25 jan. 1843; LVVS 1841; föreslogs 8 febr. 1845 till LFS och antogs samma dag till sällskapets notarie men avled före balloteringen. — Ogift.

Biografi

Magnus von D. var en idogt verksam, skarpsynt och rikt begåvad naturforskare, som riktat vår kännedom om Skandinaviens flora och fauna med ett flertal värdefulla upptäckter. Humanistisk lärdom, som han ägde i rikt mått, satte en egen prägel och en livfull flykt över hans naturvetenskapliga författarskap. Om denna mångsidighet i hans vetenskapliga fostran vittna de erbjudanden han redan tidigt mottog att bekläda docenturer i tre så vitt skilda discipliner som historia, matematik och botanik. D. bestämde sig omsider för sistnämnda ämne och utgav 1837 som docent-specimen en växtgeografi sk undersökning, där han jämförde Skånes vegetation med angränsande svenska provinsers och med Själlands växtvärld, en undersökning, som även lämnar en redogörelse för de olika växtarternas fördelning jämte ett antal uppgifter angående deras fyndorter. Redan tidigare (1835) hade han behandlat landskronatraktens flora i en med växtgeografisk orientering inledd förteckning efter sexualsystemet, vilken går fram till Hexandria, släktet Juncus. År 1839 beskrev D. tvenne för Sveriges flora då nya arter, Platanthera chlorantha och Elatine hexandra, 1842 fyndorter för en del växter i Skåne, som han antecknat under den naturhistoriska forskningsresa han s. å. och med anslag av J. W. Zetterstedt företagit. Som innehavare av det Kniggeska resestipendiet gjorde han sommaren 1841 en sex veckors studieresa i Västergötlands och Bohusläns kustområden, varvid han även besökte angränsande trakter i Norge. De därvid gjorda, floristiskt botaniska iakttagelserna beskrevos 1843. D: s mest omfattande botaniska verk är dock hans stora handbok över växtrikets naturliga familjer, som utkom 1841. Detta arbete — det första i sitt slag, där det av Elias Fries uppställda naturliga systemet i dess helhet framställdes och även med hänsyn till utländska växtfamiljer utförligt behandlades — utgjorde länge det förnämsta botaniskt systematiska uppslagsverket i vårt land och en vid universitetsstudier städse använd handbok; det utgavs 1870 i ny upplaga, omarbetad av F. W. C. Areschoug.

D. hade emellertid redan tidigare börjat vända sin håg från botaniken till den zoologiska systervetenskapen. År 1840 beskrev han en för Europas fauna ny art bland gnagarna, buskmusen, vilken han 1835 anträffat vid Rönneberga nära Landskrona i ett exemplar, det enda av denna djurart, som ända till 1920 uppmärksammats i vårt land. År 1842 utgav han som specimen i zoologi sin dissertation De Fabrica corporis Insectorum, en väl genomförd beskrivning över insekternas morfologi med jämförande utblick på de övriga artikulerade djurens organisation. I maj 1843 anträdde D. med offentligt understöd en forskningsresa till Norges västkust för studier av den marina faunan, särskilt vid Kristiansund och Bergen. Han tillbragte vintern i Bergen och var där ett halvt år verksam med ordnandet och beskrivandet av de omfattande samlingar han jämte Chr. P. E. Boeck, H. H. Rasch och särskilt J. Koren hopbragt, ävensom av samlingarna i Bergens museum. Han bevistade därefter naturforskarmötet i Kristiania juli 1844, där han höll föredrag över sina i Norge gjorda undersökningar, och återvände efter mötets slut till Lund, där han sedan alltjämt ägnade sig åt bearbetningen av sina många vetenskapliga fynd. Av dessa offentliggjorde D. i samarbete med J. Koren 1844 en beskrivning över tolv sällsynta fiskarter, varav fem voro för vetenskapen nya, däribland vrakfisken, vilken senare endast ett par gånger anträffats vid västkusten, senast i Öresund 1939. Ett klassiskt arbete av faunistiskt grundläggande betydelse är vidare den stora, av samma författare 1844 utgivna översikten över Skandinaviens echinodermer. Ytterligare ett på undersökning av det insamlade materialet grundat arbete, om holothuriernas hudskelett, utkom s. å.

D. karakteriseras som arbetsam, älskvärd och anspråkslös och såg med upphöjt sinneslugn sin förtidiga död nalkas.

Vid hans död tillföllo hans rika samlingar zoologiska institutionen i Lund. Hans herbarium (553 exemplar) skänktes på 1880-talet av arvingarna till botaniska institutionen. Till hans minne uppställde Elias Fries 1849 ett diskomycetsläkte, Dübenia. — Brev från D. finnas i Vetenskapsakademiens bibliotek och i Uppsala univ.-bibliotek. En del brev från honom till hans syskon 1843—44 tillhör hans systers dotterdotter fru Augusta Lundström, född Roth, Ludvika, som nu innehar Södra Lindveds fideikommiss.

Författare

O. Gertz.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: a) akad. avhandl.: se J. H. Liden, Catalogus disputa-tionum . .. iterum continuatus a G. Marklin, 2 (1856). — b) övriga arbeten: Öfver de svenska arterna af slägterna Platanthera och Elatine (Bot. notiser

1839, s. 87—88). — Mus betulinus Pall. En för Europas fauna ny rattart, funnen i Skåne och beskrifven (VA Handl. 1840, s. 175—180). — Öfver de svenska arterna af Elatine (Förhandl. ved de skandin. Naturforsk. 2. Mode . . .

1840, tr. 1841, s. 331—333). — Handbok i vextrikets naturliga familjer, deras förvandtskaper, geografiska utbredning, egenskaper... Sthm 1841. XLIII, (1), 350 s. 2: a uppl. omarb. af F. W. C. Areschoug. Sthm 1870. 2 bl., 546 s., 1 bl. — [Växter anmärkte i Skåne] (Bot. notiser 1842, s. 176). — Exkursion i Bohuslän 1841 (ibid. 1843, s. 49—54, 65—76, 81—95). — Om Norriges hafsfauna. [Brev 28 sept. 1843 och 29 april 1844] (VA Öfversigt af förhandl., Arg. 1, 1844, s. 13—15, 110—116). — Ichthyologiska bidrag (VA Handl. 1844, s. 27—120, 2 vikta pl.-bl.; tills, med J. Koren). [Även sep. utg. med titeln Zoologiska bidrag. Sthm 1846.] — Om Holothuriernas hudskelett (VA Handl. 1844, s. 211—220, 2 vikta pl.-bl.; tills, med J. Koren; även ref. i VA Öfversigt af förhandl., Arg. 1, 1844, s. 215—217, och i Förhandl. ved de skandin. Naturforsk. 4. Möde ... 1844, tr. 1847, s. 241—246). — Öfversigt af Skandinaviens Echinodermer (VA Handl. 1844, s. 229—328, 6 vikta pl.-bl.; tills, med J. Koren; även ref. i VA Öfversigt af förhandl., Arg. 2, 1845, s. 73—77, och i Förhandl. ved de skandin. Naturforsk. 4. Möde... 1844, tr. 1847, s: 250—255). — [Nogle norske Actineer] (Förhandl. ved de skandin. Naturforsk. 4. Möde. .. 1844, tr. 1847, s. 264—268). — Nya skandinaviska fiskar (VA Öfversigt af förhandl., Arg. 2, 1845, s. 9—12; tills, med J. Koren; även i Förhandl. ved de skandin. Naturforsk. 4. Möde... 1844, tr. 1847, s. 222—227).

Källor och litteratur

Källor: Program vid promotion, Lunds univ. 22/c 1835; VA Årsber. i bot. 1835, s. 450—452 och 1837, s. 499—508; Bot. notiser 1845, s. 174— 176; Norsk biogr. Leksikon, 7 (1936), s. 592—593; Nekrolog (Studier, kritiker och notiser, 5, 1845), s. 206 ff. — P. E. G. Gullander & J. A. Asping, Matrikel öfver Lunds stift (1842); Th. Krok, Bibliotheca botanica suecana (1925); M. Weibull & E. Tegnér, Lunds univ:s historia 1668—1868,2



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Magnus Wilhlem Düben, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17748, Svenskt biografiskt lexikon (art av O. Gertz.), hämtad 2019-09-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17748
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Magnus Wilhlem Düben, von, urn:sbl:17748, Svenskt biografiskt lexikon (art av O. Gertz.), hämtad 2019-09-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se