Meriter

1. Anders Blomstrand, f. 19 dec. 1822 i Växjö, d 17 okt. 1887 i Lund. Föräldrar: lektorn Johan Blomstrand och Severina Rodhe. Åtnjöt skolundervisning i Växjö; student i Lund 29 sept. 1840; filol. kand. 20 juni 1842; disp. 2 apr. s. å. (Apparatus ad historiam Sveogothicam Celsiam sectio secunda, p. [XLIX] LM; pres. H. Reuterdahl); fil. kand. 3 juni 1844; disp. 19 juni s. å. (Ad Publium Virgilium Maronem ex codice membranaceo biblioth. acad. Lundensis nunc primum collato lectionis varietatem, p. IV; pres. J. G. Ek);, fil. doktor 21 juni s.å.; avlade teoretisk teol. examen 20 dec. 1845 och praktisk teol. examen 16 juni 1849; prästvigd i Lund 20 juni s. å.; presiderade i stället för pastoralexamen 27 mars 1852 (avhandlingen bedömd 31 mars); idkade tamuliska språkstudier i Leipzig 1856−57. Tf. lektor i teologi i Växjö vt. 1845; tf. gymnasieadjunkt därstädes sept. s. å.; docent i kyrkohistoria i Lund 28 dec. 1846; tf. professor i kyrkohistoria och symbolik 1847−49 och 1850−52; dels biträde, dels tf. komminister i Hällestads, Dalby och Bonderups prebendepastorat under somrarna 1849 och 1850; höll privata föreläsningar i symbolik vid Lunds universitet 1849−52; predikant vid Lunds lasarett 1852; uppförd å tredje förslagsrummet till teol. adjunkt vid Lunds universitet 5 okt. 1853; av Lunds missionssällskap utsänd som missionär till Sydindien 1857; återvände till Sverige 1885. Teol. doktor vid Köpenhamns universitets jubelfest 5 juni 1879; LNO 1885.

Gift 3 sept. 1859 med Eleonora Kelber, f. 23 juli 1821, d 5 sept. 1869, dotter till Johann Georg Kelber, sedermera pastor i Utterreuth bei Erlangen.

Biografi

Under sin docenttid i Lund förvärvade sig B. enligt en minnestecknares omdöme »sina kamraters och lärjungars aktning och tillgivenhet». En betydelsefull frukt av hans vetenskapligt litterära verksamhet under denna tid är hans »Handbok i lutherska kyrkans symbolik» (1855), som i många år användes vid den akademiska undervisningen. Sin betydelsefullaste livsgärning utförde B. under de tjugusju år, han verkade som missionär bland tamulfolket i Sydindien. Hela denna tid var han medlem av det s. k. missionskyrkorådet, som i fråga om tamulmissionens ledning har en mycket viktig uppgift. B: s insats i kyrkorådets arbete var av synnerlig betydelse. Därjämte arbetade han i missionens seminarium för utbildande av infödda präster och lärare. Här var han under hela sin vistelse i Indien en framstående lärare och under åren 1870−71 och 1876−77 seminariets föreståndare. Vid sidan av denna lärarverksamhet hann han jämväl biträda i det praktiska missionsarbetet (hednapredikan och vården av de hednakristna församlingarna). Hans huvuduppgift på missionsfältet blev dock hans litterära verksamhet. Han reviderade den tamuliska bibelöversättningen och psalmboken och införlivade genom översättning och bearbetning ett stort antal teologiska och kyrkliga arbeten med den tamuliska litteraturen. Likaså utgav han en tamulisk tidskrift.

Författare

A. Ihrmark.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Tridentinska lärobegreppets förhållande till det äldre catholska. Theologisk afhandling. Lund 1846. 89 s. — De initiis episcopatus commentatio theologica. P. 1—5. Lund 1852. 93, (3) s. (Konsist.-avh.; resp. C. J. W. Kyhn m. fl.) — De septuaginta hebdomadibus Danielis 9, 24—27 commentatio theologica. Lund 1853. 104 s. (Avh. f. adjunktur.) — Handbok i lutherska kyrkans symbolik jemte jemförande öfversigt af de öfriga kyrkornas bekännelser. Lund 1855. 269 s. 2: a uppl. Lund 1874. 227 s. — Korta predikningar öfver årets sön- och högtidsdagars evangelier. H. 1—3. Växiö 1858-60. 494, (2) s. Översatt o. bearbetat: J. H. Kurtz, Lärobok i kyrkohistorien öfversatt med tillägg af några anmärkningar. Lund 1850. XI, 340 s. — G. C. A. von Harless, Christlig ethik. 4:e förb. o. förök. uppl. öfversatt. Lund 1852. XIV, 285 s. — Dessutom ett stort antal skrifter på tamuliska språket, varibland: revision av den äldre tamuliska översättningen av Nya testamentet, reviderad uppl. av tamuliska psalmboken, lutherska kyrkans bekännelseskrifter, J. Arndt, Paradislustgård, dens., Sanna kristendom, K. Graul, Skiljolärorna, förklaring över Luthers katekes, biblisk historia, predikosamling, bönbok samt månadsskriften Arunodaiam (Morgonrodnad), som han utgav sedan 1863.

Källor och litteratur

Källor: Lunds universitets konsistorium till universitetskanslern 15 okt. 1853, RA; H. Th. Ohlsson, Biografisk matrikel öfver svenska prästerskapet (1901); H. W. Tottie, Anders Blomstrand, en lifsbild ur svenska kyrkans tamulmission (1899).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Blomstrand, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17816, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Ihrmark.), hämtad 2024-11-03.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17816
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Blomstrand, urn:sbl:17816, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Ihrmark.), hämtad 2024-11-03.