Meriter

3. Mauritz Hjalmar Alfred Eugen Bohem an, f. 11 juli 1858 å Geversnäs herrgård i Helgesta socken, d 23 jan. 1908 i Stockholm. Föräldrar: ryttmästaren, sedermera postmästaren i Falkenberg Gustav Alfred Boheman och Louise Vilhelmina. Becker. Elev vid Halmstads h. elementarläroverk 1871 och vid Karolinska katedralskolan i Lund 1878; avlade mogenhetsexamen, därstädes 5 dec. 1878; inskriven vid Lunds universitet 12 sept. 1879; fil. kand. 14 dec. 1883; fil. lic. 12 sept. 1893; disp. 24 maj. 1897; fil. doktor 31 maj s. å.; företog för språkstudier upprepade resor till Tyskland, Frankrike och Italien. E. o. amanuens i kommerskollegium 28 maj 1884; genomgick provar vid Stockholms h. allmänna läroverk på Norrmalm läsåret 1885−86; vik. adjunkt i franska och engelska vid Nya elementarskolan på skilda tider underåren 1886−87; kanslist i riksdagens första kammare under de båda riksdagarna 1887 samt delvis även under riksdagarna 1886 och 1888; e. o. amanuens vid K. biblioteket 27 dec. 1893; amanuens därstädes 24 okt. 1902; Svenska turistföreningens redaktör från 1896; bibliotekarie i Musikaliska akademien 28 okt. 1897. LMA 1904.

Gift 7 apr. 1887 med Ezaline Giron, f. 17 okt. 1863, dotter till lantbrukaren Auguste Giron.

Biografi

Under B:s levnadsdata döljer sig en rik livsgärning på det språkliga, litterära och musikaliska området. Ovanligt boksynt och utrustad med en djup och allsidig bildning, kom B. efter sin tioåriga tjänstgöring i kommerskollegium, under vilken han även avslutade sina examensstudier, på sin rätta plats i böckernas, värld på K. biblioteket, där han verkade till sin död. Han var typen för en biblioteksman. Outtröttlig att giva upplysningar ur sitt rika vetande, stod han alltid älskvärt allmänheten till tjänst. I dagligt umgänge med böcker hade han också tillfälle att under litterär verksamhet göra sin stora språkliga begåvning gällande. B: s huvudintresse var de romanska språken, bland vilka spanskan och provensalskan blevo hans älsklingsstudium. Hans licentiatavhandling var ägnad Cervantes' språk, och även doktorsavhandlingen behandlar ett ämne ur spanskans historiska utveckling; flera av B: s översättningar ha också gällt spanska litteraturverk. Under senare år var det emellertid provensalskan, som huvudsakligen var föremål för hans intresse. Han var den förste, som i vårt land ägnade ett närmare studium åt den nyprovensalska litterära renässansen under 1800-talets senare hälft och den diktning, som är förbunden med Mistral's och de andra felibrernas namn, bl. a. genom sin även i Provence uppskattade essay »Hufvuddragen af den nyprovensalska vitterhetens historia», som sedermera i fransk översättning utkom på den provensalske skalden Roumanille's bekanta förlag i Avignon. Som ett erkännande för denna hans insats vederfors honom den sällsynta äran att kallas till medlem av Feliberförbundet. B. är även en av de få svenskar, som intresserat sig för den rumänska litteraturen, varom jämväl översättningar av hans hand bära vittne. De mest intressanta bland B:s många översättningar äro dock måhända de, genom vilka han sökte göra den svenska kulturintresserade allmänheten bekant med några av den fornfranska litteraturens märkligare diktverk. Särskilt mönstergill är hans tolkning av Bédier's berömda bearbetning av romanen om Tristan och Isolde. Av hans hand föreligger även en aldrig fullbordad, efter det gammalfranska originalet gjord översättning av den älskliga »chantefabeln» »Aucassin et Nicolete»; manuskriptet till detta tyvärr otryckta arbete förvaras i universitetsbiblioteket i Uppsala.

B:s stora musikaliska begåvning och fina musikaliska bildning förde honom till ledamotskap. i Musikaliska akademien, sedan han från 1897 varit dess bibliotekarie och såsom dess representant bl. a. bevistat den musikhistoriska kongressen i Paris år 1900 i samband med världsutställningen. Det Mazerska kvartettsällskapet räknade honom likaledes bland sina medlemmar, och över huvud taget tog han en livlig del i Stockholms musikliv. Han har även på detta område riktat vår litteratur med essayer och översättningar av stort intresse.

En icke obetydlig del av B: s rika verksamhet kom även Svenska turistföreningen tillgodo. Det var säkert mycket lyckligt för denna då ännu unga sammanslutning att få en man med hans vidsträckta intressen, säkra smak och mogna konstnärliga omdöme till redaktör för sin årsskrift, varav elva årgångar ha hans namn på titelbladet. Under denna tid steg upplagan och därmed medlemsantalet från 12,000 till 42,000, i vilken stora framgång B. såsom redaktionsarbetets drivande kraft har den icke minsta andelen. Ty oavlåtligt strävade han att genom årsskriftens förbättrande och förskönande hålla den i nivå med sin uppgift, och av dem, som i denna verksamhet samarbetat med honom, har det oförbehållsamt vittnats om den kärleksfulla omvårdnad och det osparda nit, han ägnade detta sitt speciella skötebarn. Även på detta område har B. sålunda utfört en verklig kulturgärning. — B:s hustru Ezaline Boheman, som under hans livstid på olika områden deltagit i hans verksamhet, har fortsatt hans arbete för Turistföreningen, sedan år 1909 som redaktionssekreterare och från och med 1911 som dess redaktör. Hon har nedlagt ett omfattande arbete på redigeringen av föreningens publikationer, särskilt årsskriften, och har därjämte gjort sig känd som verksam ledamot i Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (sekreterare 1909−16) och i ett antal sammanslutningar med socialt syfte samt såsom översättare av engelsk och fransk litteratur.

Författare

Hilding Kjellman.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Kortfattad lärobok i spanska språket innehållande grammatik, rikhaltig ordsamling och många samtalsöfningar. Sthm 1889. 109, (2) s. 2: a tillök, uppl. Sthmi 1890. 165 s. — Om bruket af konjunk-tiven hos Gonzalo de Berzeo. Ett bidrag till kännedomen om spanska språkets historiska syntax. Sthm 1897. IV, 112 s. (Gradualavh., Lund.) — Abraham Abrahamsson Hülphers (Sv. turistför. årsskr., 1898, s. 239—258). — Frédéric Chopin. En minnesteckning (Ord o. bild, Arg. 8, 1899, s. 659—665). — Från Båstad, »Nordens .Sorrento» (Sv. turistför. årsskr., 1902, s. 143—156). — Hufvuddragen af den nyprovensalska vitterhetens historia (Nord. tidskr. 1904, s. 289—310; i utvidgad form i övers. utg. av Chr. Lange under titel: Precis de 1'histoire de la littérature des Félibres. Sthm & Avignon 1906. 4, 63 s.).

Översatt och bearbetat: O'. Jespersen, Kortfattad engelsk grammatik för tal- och skriftspråket. Sthm 1886. 72 s. — F. Franke, Phrases de tous les jours jemte öfversättningar, noter och ljudlära. 1—2. Sthm 1887. 70; 71 s. — Fantasiens värld. Sthm 1892. 4: o (6), 378 s.

Översatt: Silvio Pellico, Francesca af Rimini. Skådespel i 5 akter. Halmstad 1877. 68 s. — Carmen Sylva, En bön. Lund 1884. 63 s. — Dens., Lidandets jordevandring. En sagosamling. Lund 1884. 122 s. — G. Dahlen, Europas samhällen i våra dagar. Anteckningar. Sthm 1885. 169 s. —. Ernst von Wildenbruch, Noveller och humoresker. 1—2. Sthm 1889—90. 297, 326 s. — Bertha von Suttner, Ned med: vapnen. En lefnadshistoria. Sthm 1890. 466 s. — S. Laing, Vår tids vetande och tänkande. Sthm 1890. VI, 327, 47 s. (Tills med P. Dahlander.) — A. Stern, De sista humanisterna. Historisk roman. Sthm 1890. 244 s. — H. Sudermann, Den gamla kvarnen med flere berättelser. Sthm 1891. 207 s. — Dens., Fädrens missgerningar. Sthm 1891. 296 s. — M. Block, En strejk och dess följder. Sthm 1892. 136 s. — E. Hanslick, Ur en musikers dagbok. Kritiker och skildringar. Övers, i urval. Sthm 1892. V, 244 s. — A. Rubinstein, Musiken och dess mästare. Från originalets 3:e uppl. Sthm 1892. 137 s. — H. Sudermann, Presidentskans gunstling. Roman. Sthm 1892. IV, 302 s. — A. Rubinstein, Minnen från en femtioårig konstnärsbana (1839—89). Sthm 1893. 131 s., 1 portr. — H. Sudermann, Felicitas. Roman. 1—2. Sthm 1893—94. 305, 268 s. — Hall Caine, Ett lifs historia. Öfvers. från 14 :e uppl. af engelska originalet »The deemster». Sthm 1894. 406 s. Sthm (tr. Leipz.) 1923. 430 s. — Juan Valera, Pepita Jiminez. Roman. Med förord af Edv. Lidforss. Sthm 1894. 197 s. — Nicolas Gane & Joan Slavici, Från Rumänien. Noveller. Sthm 1895. VII, 285 s. — W. H. Frost, Wagnersagor berättade vid brasan. Sthm 1896. 133 s., 8 pl. — Hall Caine, En kristen. Berättelse från London i våra dagar. Sthm 1897. 630 s. 4: e uppl. Sthm 1906. 630 s. — Felix Gras, De röda från södern. Hist. roman. Sthm 1897. 216 s. — R. Kipling, Hafvets hjältar. Berättelse från de stora bankarna. Sthm 1897. 186 s. 3:e uppl. Sthm 1909. 188 s. — P. & V. Margueritte, Kamp och nederlag. Skildring från fransk-tyska kriget. Sthm 1898. 336 s. — P. A. de Alarcön, Den trekantiga hatten. Sthm 1900. 157 s. — Romanen om Tristan och Isoide. Efter olika texter återställd af Joseph Bédier. Med förord af Gaston Paris. Sthm 1902. XV, 227 s. — Sagan om riddar Huons af Bordeaux underbara äfventyr, om den sköna Esclarmonde och om den lille elfkonungen Oberon. Efter Gaston Paris nyfranska bearbetning till svenska öfverflvttad. Sthm 1902. 4: o X, 270 s., 12 pl. [Ny uppl.] Sthm 1908. 8: o 134, (1) s. — Dessutom ett stort antal översättningar av skönlitterära arbeten, bl. a. av H. Sudermann, S. J. Weyman, Max Pemberton och W. Le Queux.

Redigerat: Svenska turistföreningens årsskrift 1897—1908. Sthm 1897 —1908. ,„„ Handskrift: Fragment af en öfversättning af Aucassin och Nicolete (UB, sign. V 5 a).

Källor och litteratur

Källor: Meddelanden af fru Ezaline Boheman; eckl.-dep. handl. 24 okt 1902 (mentförteckn.), RA; Kungl. bibliotekets matrikel; Carolinska katedralskolans i Lund och Halmstads h. allm. lärov:s redogörelser och kataloger; Gunnar Andersson, Mauritz Boheman (Sv. turistfören. årsskrift, 1908).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Mauritz H A E Boheman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17861, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hilding Kjellman.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17861
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Mauritz H A E Boheman, urn:sbl:17861, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hilding Kjellman.), hämtad 2024-04-25.