Pehr Gustaf Boivie

Född:1780-12-03 – Österlövsta församling, Uppsala län (i Åkerby)
Död:1860-01-01 – Hedemora stadsförsamling, Dalarnas län

Lärare, Skolrektor


Band 05 (1925), sida 266.

Meriter

Pehr Gustaf Boivie, f. 3 dec. 1780 i Åkerby, Österlövsta socken, d 1 jan. 1860 i Hedemora. Föräldrar: bokhållaren Karl Boeve och Brita Schmidt. Student i Uppsala 1 okt. 1797; avlade examen till rättegångsverken 8 dec. 1800; disp. 11 juni 1805 (De interpolationa ad tabulas trigonometricas applicanda, p. II; pres. J. Thorsander); avlade examen rigorosum 11 dec. s. å.; disp. 4 juni 1806 (Propositiones quasdam geometricæ; pres. N. Landerbeck); fil. magister 15 juni s. å. Lärare vid Gävle elementarskola 11 dec. 1805—16 juni 1817; konrektor vid Hudiksvalls trivialskola 29 mars 1815 (tillträdde 1817); prorektor därstädes 15 aug. 1823; rektor vid Hudiksvalls trivialskola 12 nov. s. å. (tillträdde 1 maj 1824); av Uppsala domkapitel vald till ledamot av skolrevi-sionen 1 juni 1824 (bet. 24 sept. s. å.); tf. prorektor vid Uppsala katedralskola 27 juni 1829; rektor därstädes 14 apr. 1830; erhöll avsked 4 aug. 1845. .KNO 1835.

Gift 1) 3 jan. 1809 med Kristina Elisabet Hällström, f. 31 dec. 1782, d 18 sept. 1825, dotter till kyrkoherden Lars Hällström i Hamrånge; 2) 18 aug. 1826 med Karolina Fredrika Blom, f. 5 febr. 1781, d 13 okt. 1841, dotter till provinsialläkaren Karl Magnus Blom i Hedemora.

Biografi

B. hade, för att använda hans egna ord, fått börja sin verksamhet i »en efter en stor och liberal plan anlagd näringsskola». Han hade senare genom valet av ämne för en disputation, »Observationes nonnullæ generales circa publicam tam institutionem quam educationam puerorum» (1812), för vilken han själv presiderade, givit bevis på sitt pedagogiska intresse; utnämningen till rektor i Uppsala ställde honom på en pedagogisk rangplats. Medan trivialskolornas rektorat med sina otillräckliga löner voro karriärplatser, som lämnades inom några få år, och medan vid gymnasierna rektoratet bytte innehavare varje år, voro två skolor, katedralskolan i Uppsala och den nyinrättade nya elementarskolan, organiserade som fullständiga läroverk med ett fast och kontinuerligt chefskap, som satte en dugande man i tillfälle att göra sig gällande. B: s insats visade sig genast genom stor lärjungetillströmning och goda undervisningsresultat. Om B: s arbetssätt erfara vi icke mycket direkt. Det meddelas, att han utfunnit ett system, där de äldre lärjungarna biträdde lärarna vid övervakande av de yngre. Eljest känna vi hans på det hela strängt konservativa åsikter nästan blott ur hans skrifter, i en inlaga till 1832 års skolrevision bekämpade han energiskt ämneslärarsys temet, som han ur uppfostringssynpunkt fann underlägset och som därtill ledde till överdrivna fordringar och för stora läroböcker i stil med hans egen grammatik. I en ny inlaga till skolrevisionen gjorde B. genom kritik av studentexamen vid universiteten ett inlägg av mer varaktig betydelse. Det är icke en alltför sträng kontroll, som sätter honom i harnesk. Han finner examen för litet effektiv, bl. a. därför, att inga skriftliga prov fordras. Då nu många lärjungar, som av sina lärare på goda grunder förklarats omogna, detta oaktat vinna inträde vid universitetet, så inverkar sådant synnerligen menligt på lärarens auktoritet och försvårar disciplinens och fordringarnas upprätthållande. Skriften gav anledning till en livlig diskussion. Från akademiskt håll kommo en rad artiklar i tidskriften Frey, de viktigaste av Elias Fries och K. V. Zedritz. Dessa hävda examens nödvändighet för universitetet. Fries, som kände B: s verksamhet även i egenskap av målsman, vitsordade, att Uppsala katedralskola var ett alldeles enastående undantag i avseende på studiernas »höjd och djup», så att examinatorerna omöjligen kunde uppehålla dess standard, ett ganska lysande vitsord om B: s betydelse som praktisk pedagog. Från specifikt läroverksintresserat håll framhölls, att de av B. överklagade missförhållandena hade sin orsak i läroverkets föråldrade organisation och envisa fasthållande vid i livet onyttiga ämnen, t. ex. latinet. Huvudiniäggen kommo här från J. A. Hazelius och den energiske Västeråsrektorn Lars Westerlund. B. hade sålunda en rätt kompakt opinion emot sig, men hans huvudtanke segrade. F. F. Carlsons examensstadga av 1862 införde en ordning, som i sina huvuddrag ännu gäller och som kan sägas utgöra en syntes av de bärande tankar, som från olika håll framförts i den av B. inledda diskussionen.

Bland skolans ämnen var modersmålet det, som särskilt intresserade B. Om de klassiska studierna måste maka åt sig, så vore det i första rummet till förmån för modersmålet, menar han. Han har härvid i tankarna både stilövning, litteraturläsning och grammatik, ehuru han blott på det sistnämnda området kom att göra en direkt insats såsom författare. B. meddelar själv, att han gått i lära hos den spekulativa och aprioriska riktning, som i England representeras av James Harris, i Tyskland av A. F. Bernhardi. Metodens svaghet framträder kanske särskilt i det kapitel, som B, själv anser representativt, genusläran. B. saknar ledning i sin egen språkkänsla för det, som bestämmer folkspråkets och fornspråkets genus, och han har icke gjort samlingar från litteraturen. Reglerna bli därför konstruktioner, väsentligen ur hans allmänna genusbegrepp. Men trots dylika brister är B: s grammatik i detaljer en av de sakrikaste, liksom den i sin systematiska del är en av de redigaste, som intill denna tid utkommit hos oss. Och den är byggd på den riktiga tanken, att en dylik bok bör kunna användas som en verklig rådgivare i språkfrågor. Trots dessa goda egenskaper kunde den icke hålla sig uppe i konkurrensen med läroböcker av den typ, som begränsar stoffet till vad som kan medtagas i skolans dagliga drill. Det var Anders Fryxell, som i detta fall framgångsrikt representerade den typen.

Författare

Nat. Beckman.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Spec. acad., observationes nonnullas generales circa publicam tam institutionem quam educationem puerorum sistens. Upps. 1812. 4: o 12 s. (Diss., resp. D. G. Blomberg.) — Theses [varii argumenti] pro munere conrectoris [Upsal.] petendo. Upps. 1812. 4: o 5 s. — Försök till en svensk språklära, jemte inledning. Sthm 1820. (8), 279 s., 1 tab. Försök till en svensk språklära, jemte inledning, innehållande .allmänna grammatiken. Upps. 1834. (4), 398 s., 1 tab. — Försök till en svensk syntax i enlighet med läran om satsen och perioden. Sthm 1826. (10), 78 s. — Tal vid jubelfesten år 1830, hållit i Upsala domkyrka. Upps. 1831. 4: o 24 s. — Enskildt betänkande till 1832 års skolrevision. Upps. 1833. 57 s.

— Parentalia viro dum vivebat... professori s. s. theologias primario . . . domino doctori Johanni Winbom oratione facta in coetu synod. Ups. die xx juhii MDC.ccxxxir. Upps. 1834. 4: o 27 s. — Program till invigningen af det nya kathedral skolhuset i Upsala den 21 oktober 1837 jmed historik över skolan]. Upps. 1837. Fol. (10) s. — Enskildt betänkande till 1843 .års skolrevision [ang. studentexamen], Upps. 1843. 38 s. [Följdskrifter: J. A. Hazelius, Om studentexamen samt elementarläroverkens brister. . . några betraktelser. Sthm 1843. 98 s. — [F. F. Carlson], Om svenska elementarläroverken och deras förbättring. Sthm 1843. 86 s. (Anon.; riktad mot Hazelii skrift.) — J. A. Hazelius, Om läroverksfrågorna i synnerhet med afseende på skriften: Svenska elementarläroverken... Sthm 1846. 168 s.

— Den sistnämnda skriften framkallade ett nytt inlägg av B.: Herr J. A. Hazelii skrift om läroverks-frågorna granskad af en gammal skollärare. Upps. 1847. 86 s. (Anon.) — J*r även uppsatser och artiklar i tidskriften Frey (1843 o. följ.) av El. Fries, L. Westerlund, C. V. Zedritz m. fl.] — Recensioner i Frey (1842, 1844; bl. a. av P. E. Svedbom, Utkast till satslära..., 1844, s. 341—355).

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 4 aug. 1845 Berättelse af revisionen öfver rikets 44).

(meritförteckn.), RA; stiftsmatrik-elementar-läroverk, [1—3] (1825,


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Pehr Gustaf Boivie, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17892, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nat. Beckman.), hämtad 2019-02-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17892
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Pehr Gustaf Boivie, urn:sbl:17892, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nat. Beckman.), hämtad 2019-02-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se