Gustaf Wilhelm Bolinder

Född:1888-12-19 – Göteborgs stad, Västra Götalands län
Död:1957 – Sankt Görans församling, Stockholms län

Etnograf, Upptäcktsresande


Band 05 (1925), sida 287.

Meriter

Bolinder, Gustaf Wilhelm, f. 19 dec. 1888 i Göteborg. Föräldrar: bokförläggaren Hans Ludvig Bolinder och Lydia Strandberg. Elev vid Göteborgs h. latinläroverk 1900—05 och vid Göteborgs h. samskola 1905—07; avlade mogenhetsexamen maj 1907; student i Uppsala ht. s. å.; studerade först juridik men övergick ht. 1911 till filosofiska fakulteten; fil. kand. 8 apr. 1914; inskrevs vid Göteborgs högskola ht. 1918; fil. lic. därstädes 30. nov. s. å.; disp. 12 dec. s. å.; fil. doktor 17 sept. 1919. Har sedan 1914 varit verksam som forskningsresande, skriftställare och populär föreläsare.

Gift 27 dec. 1913 med Ester Alexandra Nordquist, f. 18 juni 1894, dotter till sågverkschefen Alfred Nordquist.

Biografi

Under studietiden i Uppsala ägnade sig B. huvudsakligen åt konsthistoriska och arkeologiska studier, företog i samband med dessa 1910 en studieresa till Finland och Danmark, utarbetade för samlingsverket »Sveriges kyrkor» beskrivningen av Knivsta kyrka (1912) samt bedrev, delvis som ledare, somrarna 1911—13 med understöd ur Hvitfeldtska fonden och från Vitterhetsakademien konsthistoriska, etnografiska och arkeologiska undersökningar i Bohuslän, från vilka rön framlagts i några smärre uppsatser. Åren 1914—15 företog han en etnografisk och arkeologisk forskningsfärd till Columbia i Sydamerika, som möjliggjordes genom understöd av Svenska sällskapet för antropologi och geografi, Göteborgs museum samt enskilda, och anträdde 1920 en ny etnografisk forskningsfärd till Columbia och nordvästligaste Venezuela, varifrån han återkom 1921. På båda resorna åtföljdes han av sin hustru. Åren mellan sina bägge sydamerikanska färder arbetade B. en tid vid Göteborgs museums etnografiska avdelning i och för katalogisering av sina samlingar, vilka tillfullo detta, museum, och studerade frö. sydamerikansk etnografi i svenska museer och bibliotek med understöd ur Hvitfeldtska fonden samt från Svenska sällskapet för antropologi och geografi. Samtidigt arbetade han på sin licentiatexamen, vilken han efter särskilt beviljat tillstånd avlade i etnografi med E. Nordenskiöld som examinator. Hans gradualavhandling, »Ijcaindianernas kultur, bidrag till kännedomen om en Chibchastam» (1918), var också etnografisk och grundade sig på under hans första resa insamlat material. Från denna publicerade han även en del uppsatser i facktidskrifter, bland dem en i Zeitschrift für ethnologie år 1917 tryckt framställning om de föga kända och av columbianerna länge fruktade motilonerna i Sierra de Perijá, vilka just vid B:s besök hos dem börjat träda i vänskapligare förbindelser med de vita, åtminstone med missionärerna. Under sin andra resa kompletterade B. sina föregående studier bland vissa av Sierra Taironas indianstammar men sökte sig även nya arbetsfält, så bland goajiros å Goajirahalvön, vilka liksom motilonerna ända in i senaste tid förstått att hålla columbianerna på avstånd. I sina bägge populära reseskildringar »Det tropiska snöfjällets indianer» (1916) samt »Indianer och tre vita» (1921) har B. lämnat de utförligaste skildringar från Columbia, som publicerats av någon svensk författare, sedan K. A. Gosselman 1828 utgav sin bekanta reseskildring från detta land. Från sista resan medförde B. även en etnografisk film, som blivit mycket gynnsamt bedömd av fackmännen.

Förutom som etnograf i fält har B. även verkat för etnografiens populariserande i tal och skrift. Han har sålunda varit en mycket anlitad föredragshållare och har som sådan rest över hela vårt land. Från trycket har hän i populariserande syfte, jämte sina starkt, etnografiskt betonade reseskildringar samt uppsatser i dagspressen och i tidskrifter, bl. a. utgivit en liten översikt i allmän etnografi, »Naturfolkens kultur» (1922) samt »Vilda seder i den moderna forskningens ljus» (1923).

Författare

K. G. Lindblom.



Sök i Nationella Arkivdatabasen


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf Wilhelm Bolinder, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17907, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. G. Lindblom.), hämtad 2019-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17907
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf Wilhelm Bolinder, urn:sbl:17907, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. G. Lindblom.), hämtad 2019-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se