Per Bondesson

Född:1843-12-10 – Svalövs församling, Skåne län
Död:1921-08-01 – Malmö stad, Skåne län

Lantbrukare, Riksdagsledamot, Kommunalpolitiker


Band 05 (1925), sida 418.

Meriter

Bondesson, Per, f. 10 dec. 1843 i Svalövs församling, d 1 aug. 1921 i Malmö. Föräldrar: hemmansägaren Bonde Persson i Svalöv och Pernilla Persson. Åtnjöt undervisning i folkskolan. Deltog i arbetet vid fädernegården; övertog densamma 1866; nämndeman 1868—71; ordförande i kommunalnämnden 1874—82 och tidtals i sockenstämman; landstingsman 1874—1911; ledamot av styrelsen för Svalövs m. fl. socknars sparbank från 1875, ordförande i dess styrelse 1901—21; en av stiftarna av Malmö— Billesholms järnvägs-a.-b. 1883; ledamot av dess styrelse s. å; pastoratsordförande inom länets hushållningssällskap 1890—1921, v. kontraktsordförande från 1903 samt kontraktsordförande från 1912; ledamot av riksdagens första kammare 1892 urt.—1907 och var därunder bl. a. ledamot av särskilt utskott 1898 och av bankoutskottet 1904—07; ledamot av styrelsen för Fridhems folkhögskola 1893—1904; överlät 1898 fädernegården med därå varande anläggningar till släktbolaget Per Bondessons lantbruks-a.-b., vars första verkställande direktör han blev; ledamot av Skånska smörexportföreningen 1903—21; deltog i stiftandet av Sydvästra Skånes andelsslakteriförening 1911; dess verkställande direktör och ordförande i dess styrelse s. å.; ledamot av Skånska lantmännens centralförening och v. ordförande i dess förvaltningsråd; ledamot av styrelsen för Allmänna svenska utsädes-a.-b. och av den större styrelsen för Sveriges utsädesförening; ledamot och v. ordförande i styrelsen för Svenska lantmännens bank i Malmö från 13 sept. 1917. RVO 1893; KV02kl 1913; erhöll Malmöhus läns hushållningssällskaps mindre guldmedalj 1914; RDDO 1915.

Gift 18 juni 1869 med Bengta Jönsson, f. 16 nov. 1849, dotter till lantbrukaren Jöns Olsson i Bårslöv.

Biografi

B. övertog vid några och tjugu års ålder fädernegården och uppdrev under en mer än femtioårig verksamhet på denna en lantbruksrörelse av den omfattning, att till slut familjebolaget blev den naturliga formen för dess fortsättande. Sedan han vid nyss fyllda tjugufem år blivit nämndeman, tillföllo honom därjämte snart sagt alla de förtroendeuppdrag, som pläga komma framstående lantbrukare till del, upp till det sextonåriga ledamotskapet i första kammaren, där han anslöt sig till det konservativa majoritetspartiet. I hemorten deltog han verksamt i de företag, som gjort Svalöv till ett centrum för traktens ekonomiska liv, och återfinnes i flera fall bland initiativtagarna till dessa. Hans betydelsefullaste insats är den mejerirörelse och kreatursavel, som han idkade på sin gård och utvecklade till en ovanlig höjd i avseende på såväl omfattning som kvalitet.

Redan vid den moderna svenska mejerihanteringens början anlade B. (1874) ett mejeri, som småningom vidgade kretsen av sina mjölkleverantörer, så att mjölkmängden nådde ända upp till 40,000 kg. och tillverkningen steg till 100 kg. smör och 2,600 kg. ost om dagen. I sin mejerirörelse tillgodogjorde han sig snabbt de framsteg, som under detta skede av kraftig utveckling inom mejerihanteringen blevo en frukt av vetenskaplig forskning och praktisk erfarenhet. Sedan på 1880-talet apparater uppfunnits för beredning av margarin och margarinost genom inblandning av billigare fettslag i mjölk, upptog B. även tillverkningen av margarinost och bedrev den i stor omfattning.

För att draga nytta av de mängder mejeriavfall, vassla och skummjölk, som uppstodo vid mejeriet, uppdrev B. svinskötseln vid sin gård till en för vårt land hittills okänd omfattning och byggde präktiga svinstallar med så goda sanitära anordningar, att det lyckats att skydda djuren från den sjuklighet, som vid intensiv utfodring med mejeriavfall gärna förekommer bland stora svinbesättningar. Då huvudvikten lades vid gödning av slakterisvin, uppnåddes en produktion av ända till 1,000 kg. fläsk om dagen. Men B:s svinbesättning blev även, tack vare inköp av utmärkta engelska avelsdjur och en insiktsfull ledning av aveln, en av Sveriges allra främsta avelshjordar av den förädlade Yorkshire- eller, som den numera mest kallas, stora vita engelska rasen. Tack vare en omfattande försäljning av avelssvin har den Bondessonska svinaveln haft en mycket stor inverkan på den svenska svinstammens utveckling. — Även sin stam av nötkreatur av låglandsras lyckades B. uppbringa till en mycket hög ståndpunkt, och även från denna hava framstående avelsdjur spritts i landet.

Författare

H. Juhlin Dannfelt.



Sök i Nationella Arkivdatabasen


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Per Bondesson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17948, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. Juhlin Dannfelt.), hämtad 2019-10-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17948
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Per Bondesson, urn:sbl:17948, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. Juhlin Dannfelt.), hämtad 2019-10-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se