O Jakob Bonggren

Född:1854-10-07 – Håbols församling, Älvsborgs län (på Bergane)
Död:1940 – USA, Amerikas Förenta Stater (i Kalifornien)

Journalist


Band 05 (1925), sida 423.

Meriter

Bonggren, Olof Jakob, f. 7 okt. 1854 å Bergane i Håbols socken. Föräldrar: soldaten Olof Olsson Bång och Maria Bryntesson. Elev vid Vänersborgs h. elementarläroverk ht. 1870—vt. 1874. Innehade anställning som privatlärare under ett års tid; extra biträde vid posten i Mora 1875—82; utvandrade till Amerika i juni 1882; anställd vid tidningen Svenska amerikanaren i Chicago från 1 jan. 1883 (huvudredaktör 1888—1908). Erhöll hedersgraden L.H. D. vid Bethany college, Lindsborg, Kansas, 1900.

Gift 1) 24 sept. 1876 med Johanna Sporre, f. 16 juli 1850, f 8 okt. 1903, dotter till folkskolläraren Johan Sporre i Stora Tuna; 2) 29 apr. 1905 med Olga Amalia Lundin, f. 27 juli 1867, f 1 okt. 1906, dotter till överkonduktören Sven Lundin i Malmö.

Biografi

B. började redan vid åtta års ålder skriva vers. Efter att under skoltiden ha lämnat bidrag till Tidning för Vänersborgs stad och län fortsatte han sina studier och sitt skriftställen, även sedan han vunnit anställning vid postverket. Före sin utvandring till Amerika hade han hunnit utgiva två självständiga skrifter och en översättning från engelskan samt avslutat en omfångsrik diktsamling, »Förstlingar», som något senare utkom av trycket. Sedan han under ett års tid lämnat regelbundna bidrag till Svenska amerikanaren i Chicago, erhöll han anbud om anställning i denna tidnings redaktion och inträdde däri kort efter ankomsten till Amerika. Det är emellertid icke endast genom den journalistiska verksamhet, varåt B. sålunda kom att ägna sig, han inskrivit sitt namn i Svensk-Amerikas kulturhistoria. Framför allt har han gjort sig bemärkt som poet, och som sådan åtnjuter han stort anseende i sitt nya hemland. Som författare är han mera svensk än svensk-amerikan och behandlar företrädesvis svenska ämnen. B. har med styrka betonat nödvändigheten av en brytning med den romantiska efterklangspoesien i Sverige och särskilt framhållit de nya riktningarnas tacksamhetsskuld till Georg Brandes. Hans »Förstlingar» utgjorde också en av de tidigare frukterna av det litterära genombrottet, och fastän han till en del under intrycket av teosofiens läror i mycket ändrat åsikt, anser han sig alltjämt vara realist. Från 1880-talet har han bevarat en utpräglad böjelse att gå sin egen väg, en fast tro på utvecklingen, som väl harmonierar med hans optimistiska läggning, och en stark motvilja mot all efterapning. Av traditionella formvärden och ordvärden låter han ej binda sig. Sin mognade uppfattning har han en gång (1904) uttryckt i orden: »All sann och stor och god litteratur måste på samma gång vara romantisk och praktisk, fantasirik och förståndsskarp; med ett ord, den bör vara idealistisk och realistisk på samma gång i dessa ords allra bästa bemärkelse.»

Författare

G. N. Swan.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bibeln mot bibeln. Oumbärlig handbok för alla, hvilka komma i beröring med bibeldyrkare. Af Volontaire. Sthm 1879. 112 s. (Anon.) — Läsarlif. Af Spectator. Sthm 1879. 100 s. (Anon.) — Förstlingar. En samling dikter. Sthm 1882. 12: o (4), 224 s. — Det hemlighetsfullas verld. Af Ockultist. Chicago 1892. 32 s. (Anon.) — Sånger och sagor. En samling dikter. Rock Island 1902. 384 S; — The second coming of Christ. A lecture. Chicago 1911. lö s. — Talrika uppsatser och artiklar i Svenska amerikanaren, i vars redaktion B. alltifrån 1883. biträtt — huvudredaktör åren 1888—1908 — samt i tidskrifter och kalendrar. Bland dessa senare må särskilt nämnas: Svenska litterära strömningar under de senaste två decennierna samt spåren af dessa i vår svensk-amerikanska litteratur (Valkyrian, New York iö98, s. 534—538, 587—593). — Svensk-amerikansk litteratur. Kort öfver-sikt (Prärieblomman, Rock Island 1902, s. 67—76). — Huru svensk-amerikansk litteratur grundades. Kort karaktäristik öfver några af grundläggarne (Vintersol, Sthm 1904, s. 113—125).

Översatt: R. G. Ingersoll, Helvetet och spöken. Ur föreläsningar hållna i Amerika år 1878. Öfvers. fr. eng>, af Volontaire. Sthm 1879. 45, (3) s. (Anon.) — [I. Donnelly], Cassars kolonn. En berättelse från tjugonde århundradet af Edmund Boisgilbert. Chicago 1891. 410 s.

Källor och litteratur

Källor: Självbiografi av B. i I duna, Chicago, 27 nov. 1897; E. W. Olson, History of the Swedes of Illinois (190,8); E. Skarstedt, Våra pennfäktare (1897); dens., Svensk-amerikanska folket i helg och socken (1917); G. N, Swan, Jakob Bonggren (Ungdomsvännen. Rock Island 1905);Who's who in America, Vol. 9 (1916—17).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
O Jakob Bonggren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17950, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. N. Swan.), hämtad 2019-10-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17950
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
O Jakob Bonggren, urn:sbl:17950, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. N. Swan.), hämtad 2019-10-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se